Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 22. 29 maj 1948 - Det inrikes trafikväsendet, av Torsten R Åström - Bengt Ingeströms stipendiefond, av O Å och Hans Hylander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 maj 1948
357
ha en stor mission att fylla. Med ett sådant
hjälporgan för möjligast förutsättningslösa
uppordning av primärmaterialet och renodling av
begreppen samt därjämte, och framförallt,
hävdandet av lönsamhetsprincipen för transportväsendet,
så som 1944 års sakkunniga starkt understrukit
den, skulle hållpunkter erhållas för en sund
framtidsutveckling av det för hela näringslivet så
viktiga kommunikationsväsendet. Den av de
sakkunniga förordade omläggningen till
företagsekonomisk redovisning av vägväsendet bör härvid
kunna bidra till klarläggning av de ekonomiska
transportsammanhangen.
Litteratur
1. 1932 års trafikutredning: Järnvägs- och automobiltrafik, en
jämförande översikt. Stat. offentl. Utredn. 1934 nr 33.
2. Granholm, A: Till efterkrigsproblemet järnväg—bil. Nord.
Järn-bane-T. 1944 h. 9.
3. 1944 års trafikutredning: Betänkande med förslag rörande vissa
frågor avseende det inrikes trafikväsendet. Stat. offentl. Utredn. 1947
nr 85.
4. Gravholm, A: Några efterkrigsproblem för det inrikes
kommunikationsväsendet. Nord. Järnbane-T. 1944 h. 5.
5. Granholm, A: Några ord och tankar om järnvägar och bilar
för samhällstjänsten i efterkrigstiden. Nord. Järnbane-T. 1944 h. 12.
6. Wiborgh, H C: Det internationella oljeläget. Tekn. T. 1948 h. 8.
7. Thelander, Th.: Järnvägsdrift och elektroteknik. Nord.
Järnbane-T. 1947 h. 11.
8. Westman, Kj.: Vägbehovet ur transportekonomisk synpunkt. Sv.
Vägfören. T. 1948 h. 2.
Bengt Ingeströms
stipendiefond
AB Zander & Ingeström i Stockholm firade den 5 maj
1948 sitt femtioårsjubileum samtidigt med att bolagets
grundare, civilingenjör Bengt Ingeström, fyllde 75 år.
I samband härmed mottog Svenska Teknologföreningen
av bolaget en donation, benämnd Stiftelsen Bengt
Inge-ströms stipendiefond. Stiftelsen har till ändamål att främja
svensk ingenjörskonst inom områdena ångteknik,
pumpteknik och hydraulik. Sitt ändamål skall stiftelsen fylla
genom utdelande av stipendier åt yngre ingenjörer, som
önskar förkovra sig i dessa ämnen genom fortsatta studier
vid svenskt eller utländskt lärosäte eller genom utrikes
resor, ävenså genom understöd åt yngre ingenjörer för
bedrivande av teknisk-vetenskapliga undersökningar och
för publicering av resultatet av sådana undersökningar.
Stiftelsen, vars grundfond utgör 100 000 kronor, förvaltas
av STF och stipendier utdelas till föreningens medlemmar
efter ansökan inom tid som meddelas i Teknisk Tidskrift.
Det är med största tillfredsställelse och glädje som
Svenska Teknologföreningen påtar sig förvaltningen av
denna stiftelse. Vid en tidpunkt då föreningen på olika sätt
sökt stärka sina resurser för att effektivare kunna
understödja teknisk forskning utgör denna donation ett sällsynt
gott handtag. Detta så mycket mera som den utgör ett
värdefullt bevis på uppskattning av föreningens
verksamhet. Direktör Ingeström framhöll, själv vid instiftandet, "att
han, då han som ung ingenjör för 50 år sedan grundade
Ingenjörsfirman Zander & Ingeström, som medlem av
Svenska Teknologföreningen hade haft tillfälle komma i
nära kontakt med landets ledande tekniker och att de
förbindelser han genom Teknologföreningen knutit visat sig
vara av stor betydelse för företagets utveckling. Med glädje
hade han sett, att företagets ingenjörer varit medlemmar
av föreningen och i flera fall som funktionärer eller på
annat sätt aktivt deltagit i föreningens arbete."
Föreningen förvaltar nu i övrigt endast en stipendiefond
för teknisk forskning, nämligen Polhemsfonden, som
i dagarna har fått ett tacknämligt tillskott på över 6 000
kronor genom en insamling vid generaldirektör Gösta
Malms 75-årsdag. Därefter uppgår fondkapitalet till
närmare 100 000 kronor.
Den nu mottagna donationen från AB Zander &
Ingeström har alltså fördubblat föreningens möjligheter att
stödja teknisk forskning, ett förhållande som föreningen
noterar ined största tacksamhet och glädje. O
Genom sin donation av 100 000 kr. till Svenska
Teknologföreningen har AB Zander & Ingeström på sin grundares,
civilingenjör Bengt Ingeströms 75-årsdag velat lämna en
uppmuntran till fortsatt arbete på de områden, där
bolaget nu under 50 år huvudsakligen har verkat.
Företaget leder sitt ursprung från den ingenjörsfirma med
samma namn, som inregistrerades den 1 februari 1898.
Grundarna voro civilingenjörerna Oskar Zander och Bengt
Ingeström. Den förre utträdde redan 1901 ur firman, som
alltsedan dess innehafts av Bengt Ingeström ensam. Firman
ombildades 1914 till aktiebolag.
De båda grundarna hade tidigare varit ingenjörer vid
AB de Lavals Ångturbin, och den nybildade firmans
närmaste arbetsuppgift var att verka för avsättningen av
tur-binbolagets tillverkningar på den svenska marknaden. Den
viktigaste av dessa tillverkningar var Lavalturbinen. Den
tillverkades vid denna tid i storlekar upp till 300 hk.
Effekten ökades ganska snart till 500 hk, men därmed var
gränsen för den enhjuliga Lavalturbinen nådd. För de större
effektbehov, som med den tilltagande elektrifieringen snart
blevo aktuella, måste en lösning efter andra linjer sökas,
och resultatet av detta arbete blev den flerhjuliga
Laval-multipelturbinen, som fördes ut på marknaden 1908. I
motsats mot den enhjuliga Lavalturbinen, som bäst
passade för drift med kondensering, kunde multipelturbinen
med fördel användas för mottryck, och den blev därför
den viktigaste drivmaskinen för cellulosaindustrien, som
vid denna tid befann sig i rask utveckling. Genom att
smidigt anpassa sig efter i synnerhet denna industris
önskemål lyckades turbinbolaget framgångsrikt uthärda
konkurrensen med de stora utländska turbinfabrikerna med
deras långt större resurser. Så tillkom 1911
kondenserings-lurbinen med avtappning, först levererad till Wifstavarf
och Holmens Bruk, och 1914 kondenseringsturbinen med
två avtappningstryck, för första gången installerad i
Karskärs cellulosafabriker. Utlandets turbinfabrikanter hade
ansett det omöjligt att lösa regleringsproblemet för en
sådan turbin.
Förtjänt att nämnas i detta sammanhang är arbetet på
Lavalturbinens utnyttjande för fartygsdrift. Gustaf de Laval
hade varit inne på detta problem redan 1892, alltså före
Parsons, men det svenska bolagets arbete resulterade
först 1915 i större uppdrag. Sedan dess har Laval
propellermaskiner för sammanlagt 1,5 milj. hk beordrats av olika
länders mariner.
När AB Zander & Ingeström började sin verksamhet var
det vanligen använda ångtrycket omkring 10—12 atö.
Arbeten pågingo dock på utnyttjandet av mycket höga
ångtryck för turbindrift, och Gustaf de Laval var även på
detta område pionjär. Bedan på 1890-talet utfördes delvis
framgångsrika försök med ångtryck upp till 220 at ö. En
av de Lavals medarbetare vid dessa försök, J V
Blomquist, framkom under sin anställning som ingenjör hos
Zander & Ingeström med en elegant lösning av
problemet. Hans ångpanna, Atmospannan, kom till
praktisk användning i Sverige, Tyskland och Frankrike, men
utvecklingen på ångpanneområdet kom sedermera, främst
tack vare förbättrade svetsningsmetoder, att gå en annan
väg.
Ett livligt samarbete hade Zander & Ingeström och de
Lavals Ångturbin med det år 1916 bildade AB
Vapor-ackumulator. Sin första idé till en mellan vida
tryckgränser arbetande ångackumulator för utjämnande av be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
