- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 78. 1948 /
396

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 24. 12 juni 1948 - Görletstjakk — en gruvbrytning i svårt klimat, av Fredrik Mogensen och Åke Lindegrén

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

396

TEKNISK TIDSKRIFT

Görletstjakk — en
gruvbrytning i svårt klimat

Tekn. dr Fredrik Mogensen, Ludvika, och
ingenjör Ake Lindegren, Uppsala.

(>22.367.7(488.5)

Muskovitglinimer är etl i högsta grad strategiskt mineral,
och under krigstider brukar dess pris stiga till höga
värden. Så var även förhållandet under det andra
världskriget, och på grund av vår avspärrning från de stora
producenterna på världsmarknaden, Indien, Brasilien m.fl.,
måste vårt behov i görligaste mån täckas inom landet.
Våra glimmerfyndigheter blevo därför systematiskt
undersökta, och flera fynd framkommo, vilka möjliggjorde
en för landet synnerligen värdefull produktion, även om
givetvis glimmerprodukternas priser blevo mycket höga.
En avsevärd del av glimmerproduktionen kom år 1941
och några år framåt från Görletstjakk gruva. Vi ledde för
K. Flygförvaltningens räkning fyndighetens utbyggnad och
gruvbrytningen därstädes fram till mitten av år 1942, då
en privat firma övertog arbetet. Gruvarbetet kan ha ett
visst intresse, därför att det måste ske under delvis
utomordentligt svåra klimatförhållanden.

Fyndighetens art och belägenhet

Fyndigheten låg nära 1 000 m ö.h. i fjället
Väktarklum-pen i Frostvikens socken nära nordspetsen av Jämtland.
Den utgöres av en pegmatitgång, fig. 1, som ligger i kon-

Fig. 1. Skiss över fyndigheten; i pegmatitgång, 2
överbyggnad, 3 motorskjul, A utfrakt, 5 ränna för
avledande av fjällbäck, (1 fjällbäckens tidigare sträckning, 7
fjällsjöar.

Fig. 2.
Snötaket i
användning;
små
skottskador kunna iakttas.

takten mellan en olivinsten och en granatgnejs.
Pegmatit-gången var känd till 70 m längd och uppvisade en
medelbredd av 2,0 m. Den stupade ca 60° åt väster in under
olivinstensmassivet. Själva gångmaterialet utgjordes
huvudsakligen av kvarts med mindre mängder plagioklas och
muskovit. Glimmerhalten rörde sig omkring ett pàr
procent, o%h delvis var glimmern ovanligt storbladig. En del
glimmerkristaller gåvo upphov till glimmerblad av över
1li m2 storlek. Kvartsen i gången var på ett egendomligt
sätt granulerad, och gångberget var ofta starkt sprickigt.
Gången begränsades på bägge sidor av kloritskölar.
Häng-väggsberget, alltså olivinstenen, var starkt vittrad, lös,
sprickig och delvis nästan sandig. Gnejsen var hållfast.
Tvärs över pegmatitgången rann en bäck.

Klimatförhållanden

På sommaren var fyndigheten fri från snö men på
vintern uppstodo snödrivor av 5—10 ni tjocklek.
Betingelserna för brytning av gången försvårades ytterligare av de
våldsamma vinterstormar, som stundom rasade där.
Fyndigheten ligger i ett pass med öst—västlig huvudriktning,
där de västliga vindarna ha fritt spelrum eller kanske
rättare sagt pressas samman med ökad hastighet.
Temperaturen var på vintern även ofta ganska låg, —35°, och
detta dess värre ibland på samma gång som det stormade.

Hrytningsproblemet och dess lösning

Glimmern måste produceras så snabbt som möjligt och
utan alltför stor hänsyn till produktionskostnaderna, men
dessa kunde dock ej få stiga till orimliga värden. Man
måste vidare ta hänsyn till, att fyndigheten sannolikt var
ganska liten. Vi förmodade av geologiska skäl, att den
knappast skulle nå ett större djup än högst ett par tiotal
meter, och några mera permanenta anläggningar kunde
icke ifrågasättas. Den naturliga brytningsmetoden var
givetvis pallbrytning i dagbrott, vilken var lätt att
genomföra under sommarmånaderna. Under vintern var ofta
arbetet i det fria praktiskt taget omöjligt, och en
underjordsbrytning av något slag hade då verkat mera
tilltalande. En dylik brytning var dock utesluten, dels på grund
av fyndighetens förmodade små dimensioner, dels på
grund av den tid. som skulle erfordras för tillredningar.
Problemet löstes så, att hela fyndigheten överbyggdes med
ett snötak, vars konstruktion framgår av fig. 2.
Överbyggnaden kostade ca 7 000 kr., vilket är relativt billigt ined
hänsyn till de av transporterna betingade höga priserna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:33:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1948/0408.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free