Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 26. 26 juni 1948 - Vad menas med en stad? av H N Pallin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
422
TEKNISK TIDSKRIFT
ling ett samhälle övergår från att vara en
övervägande statiskt till att bli en övervägande
dynamiskt arbetande organism.
Klart är, att olika samhällen, oberoende av
storlek, tidpunkt och miljö, kunna visa mycket
olikartade fortskridanden på denna väg. Här har
Frödin lämnat ett intressant material i de uppgifter
han framskaffat om de smärre svenska städernas
betydande sysselsättning med jordbruk på
angränsande och alldeles övervägande inom
städernas jurisdiktion liggande marker (ej kolonilotter*).
En stads jordbrukarverksamhet måste likväl
procentuellt avtaga, ju större och folkrikare den blir.
Härtill medverka särskilt två omständigheter,
vilka så småningom skilja stadsborna från jorden.
Den första omständigheten uppträder, när
staden växer utöver en viss gräns och på grund
härav icke längre till en övervägande del kan
födas av den jord dess egna invånare bruka, även
om de så vilja. Huvudorsaken härtill är då
stadsjordbrukets persontransporter, vilka dåmera ej
längre kunna med ekonomisk framgång
genomföras. Ett flertal av de dagliga förflyttningarna
(resorna) skulle bli för langa och dyrbara. Det
blir billigare att hämta en avgörande del av de
färdiga jordbruksprodukterna från annat håll.
Av Frödins utredning kan emellertid anses ha
framgått, att det sannolikt ej går att lägga
gränsen mellan städs- och lantsamhället vid den
punkt där stadens invånare ej längre själva
genom eget odlingsarbete kunna i avsevärd
utsträckning förse sig med egentliga
jordbruksprodukter. Stadens gränser synas vara snävare.
Den andra omständigheten, som avlägsnar
stads-invånarna från jorden, bestar i, att den utveckling,
som medför detta första resultat, fortsätter, sedan
den något flytande gränsen mellan egentligt
lant-och stadsliv passerats. Detta sker genom den
allmänna dynamiseringen, som hade har en orsak
och en följd i den urbanistiska koncentration som
staden utgör. Dynamismen verkar i alla
samhällen och under alla tider; men som ett påtagligt
kännetecken för städer i modern mening blev den
dynamiska faktorn mera märkbar först i
samband med den tekniska utvecklingen under
1800-talet. Sedan dess har den gått framåt så snabbt,
att den fullständigt tagit ledningen över
städernas framåtskridande både i fråga om storlek och
inriktning.
Om vi hålla oss till vårt eget tidevarv, och dit
räknar 1800-talet, är väsensskillnaden mellan den
period, som kan kallas fördynamisk, och den
numera rådande högdynamiska tiden, så oerhörd,
att det i många fall vore befogat att helt göra
om de betraktelser om samhällsbildning och
samhällstyper, som ansetts gälla tidigare, och anpassa
dem till vår vetskap av i dag. Det är naturligt
* Det framgår ej av Frödins anförda redogörelse2, om i hans
uppgifter angående städernas jordbruk även ingår
trädgårdsverksamhet till husbehov (jfr exempelvis det tyska "Stadtrandsiedlung" le).
nog omöjligt eller ytterst svårt att angiva någon
skarpare tidsgräns för detta modernare
dynamiska vindskifte och än mindre något årtal
härför. Ytterst har det sin främsta hävstång i de
ökade kraftkällor som tekniken, i första hand
med ångans hjälp, kunde utnyttja för alstring av
rörelse. Det tog dock sin tid, innan den moderna
rörelseutvecklingen mera märkbart ändrade
samhällslivet. I olika länder har denna
revolutionerande ändring slagit igenom mer eller mindre
liktidigt och numera överallt nått en utveckling,
som tvingat oss att med vårt kunskapsförråd
införliva och tillämpa ett nytt vetande — den
sociala rörelseläran*.
Att ett samhälles dynamiska tillstånd måste
tagas i betraktande, när det gäller att avgöra, om
det verkligen funktionerar som en stad i
föl-hallande till landsbygdens samhällen, synes
obestridligt. Men lika riktigt synes vara, att viss
hänsyn också tages till stadens fysiska storlek och
struktur. Att uppställa gränserna i dessa olika
avseenden är dock svårt, kanske mest när det
gäller att mäta den grad av dynamisering, som
fordras för att ge ett samhälle egenskap av stad.
Stadens dynamiska funktioner
När kan samhället anses ur dynamisk synpunkt
funktionera som stad? Detta är här
huvudfrågan. Det kan beklagas, att det dynamiska
betraktelsesättet ännu icke tillräckligt beaktats på
alla håll (den sociala rörelseläran). Men å andra
sidan är det omöjligt att här återgiva resultaten
av allt som förut offentliggjorts häromlb’d. Då
stadens dynamiska kännetecken ha stor allmän
betydelse, må dock med ett par ord angivas, hur ett
vanligt normalsamhälle efter att ursprungligen i
relativ statisk ro ha levat av vad den omgivande
jorden frambragt, så småningom övergår till att
utöva en viss industriell och kommersiell
verksamhet och därmed gradvis dynamiseras. Båda
de sistnämnda verksamheterna äro av utpräglat
dynamisk typ — drivande, utvecklande,
rörelse-alstrande, attraktiva ocli koncentrationsbildande.
I alla dessa avseenden ställa de jordbruket
fullständigt i skuggan, även i dess kollektivistiska
former. En viktig fråga är nu, om industri eller
handel, om produktion eller spridning, fabriker
eller kommunikationer äro mest rörelsealstrande.
Normalt sett är produktion liktydig med rörelse
pa stället (rotation av maskiner och verktyg
m.m.). Den försiggår i de flesta fall inomhus eller
inom skrankor i och för industriell verksamhet
och ökar icke direkt den allmänna gemensamma
rörelsen bland stadens invånare på gator och
öppna platser. Så gör däremot fördelningen av
* För Sveriges vidkommande har jag förut angivit
Stockholmsutställningens år 1897 som en närmare fixerad modern dynamisk
vändpunkt för Sverige och kan icke nu angiva någon bättre.
Tidpunkten sammanhakas ofrivilligt med betraktarens egen
åldrrs-och lokalinställning i det historiska sammanhanget och har för
övrigt ingen större betydelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
