Teknisk Tidskrift / Årgång 78. 1948 / 859 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 48. 25 december 1948 - Syllstoppningsproblemet, av Thorsten Pramberg - STF:s styrelse - Svenska Föreningen för Lerforskning - Sammandrag av husbyggnadslitteratur

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 17. Skengående stoppmaskin med Jackson-verktyg.

rator, driven av en bensinmotor. Generatorn ger
en 60 p/s växelström med en spänning på 110 V
och en effekt av 2,5 kVa. Stoppverktygens
motorer ha ett varvtal på 3 600 r/m, på grund av
konstruktionen vibrera stoppbladen då med lika
många slag per minut. Även denna maskin
arbetar sålunda utan slagverkan. Det har visat sig,
att arbetarna mycket hellre arbeta med
Jackson-maskinen än med de pneumatiska
maskinerna.

Såsom framgår av fig. 17 finns en skengående
maskin, en slags motsvarighet till
Scheuchzer-maskinen, i vilken de enskilda stoppverktygen
utgöras av Jackson-maskiner. Närmare data om
denna maskin saknas.

Syllstoppningsarbetet föregås i regel av lyft och
justering av spåret. Huru hela detta arbete
organiseras från fall till fall är ej avsett att här
redogöras för. Det har varit föremål för ingående
arbetsstudier.


Fig. 18. Stoppningskostnader för de olika
stoppningsmetoderna.

Användandet av maskiner vid syllstoppning
innebär, förutom de rent tekniska förbättringarna,
avsevärda kostnadsbesparingar. Av diagrammet,
i fig. 18, framgår totala kostnaden per spårmeter
i förhållande till arbetstiden (maskintiden) per
dag för spårlyft i makadam klass I jämte
syllstoppning med följande olika arbetsmetoder:
handstoppning med stopphacka;
maskinstoppning med pneumatiska stoppmaskiner (Atlas
Diesel), elektriska stoppmaskiner (Jackson) och
automatiska stoppmaskiner (Scheuchzer). Vid
jämförelse mellan de olika metoderna måste
beaktas att den automatiska stoppmaskinen
fordrar, att spåret är avstängt för trafik
(bandisposition). På trafikstarka linjer, där endast en kort
total bandispositionstid kan erhållas per dag, bli
kostnaderna per spårmeter därför så höga, att
denna maskin ej blir ekonomisk i förhållande
till de övriga metoderna, som kunna användas
utan bandisposition.

STF:s styrelse utsåg på sitt sammanträde den 9
september 1948 till representanter i Svenska
Nationalkommittén för Rationell Organisation hrr Harald Erikson och
R Kristensson samt till representanter i Tekniska Museets
styrelse hrr K A Fröman, R Smedberg och K A
Wessblad. Till Kamrathjälpsfonden har i anledning av direktör
Kristoffer Huldts död inbetalats 2965 kr. från 58 givare.
Till KTH:s Pleijelfond har i samband med professor H
Pleijels 75-årsdag influtit 3048 kr. från 71 givare. Ät
byråchef K A Fröman uppdrogs att utarbeta manuskript
till komplettering av STF:s biografiska matrikel, som
utgavs 1936.

Vid styrelsesammanträdet den 24 november beslöts att
STF skulle ingå som medlem i International Institute of
Welding samt i Tryckkärlskommissionen (Tekn. T. 1948
s. 517). Till representanter i Svenska Uppfinnarkontoret
utsågs professor R Woxén med professor F Dahlgren som
suppleant och i Sveriges Standardiseringskommission hrr
K A Wessblad och H Månsson med Harald Erikson och T
Widell som suppleanter. Förslag till stadgar för Svenska
Nationalkommittén för Mekanik godkändes i princip.

Vid sammanträde den 9 december 1948 utsågs till
ordförande i Biblioteksnämnden byrådirektör E Malmgren.
Till redaktionskommitté för STF:s biografiska matrikel
utsågs hrr K A Fröman, B Alm, B Zachrisson och O
Åkerman. Till STF:s representanter i den nybildade kommittén
för omarbetning av STF:s allmänna bestämmelser för
byggnadsentreprenader utsågs hrr B Ekelund
(ordförande), I Hjorth och N Sterner. Klubbnämnden, vars
arbetsuppgifter har övertagits av verkst. direktören, upplöstes.
Till representant i TNC för perioden 1949—1951 utsågs
professor E Rudberg.

Svenska Föreningen för Lerforskning bildades vid ett
sammanträde i Höganäs den 4 november 1948. Föreningen,
som har medlemmar representerande geologi, mineralogi,
geoteknik, keramiska industrier, mark- och havsforskning
m.m., skall arbeta självständigt inom Sverige men även
upprätthålla kontakt med den internationella
organisationen för lerforskning, som bildades i London i augusti 1948.
Ordförande är fil. dr G Assarsson, Sveriges Geologiska
Undersökning, och sekreterare fil. mag. L Silfverberg,
Statens Geotekniska Institut.

Sammandrag av husbyggnadslitteratur. För att sprida
kännedom om resultaten från de senaste årens
forsknings-och utredningsverksamhet på byggnadsämnesområdet
ämnar Statens Kommitté för Byggnadsforskning utge en
publikation, omfattande korta men belysande sammandrag
från den litteratur (dock ej tidskriftslitteratur), som har
utkommit i Sverige under femårsperioden 1944—1948.
Publikationen skall huvudsakligen avse husbyggnad och
närgränsande områden.

För att erhålla korrekta sammandrag har kommittén
anmodat ett sextiotal författare att inlämna sammandrag av
egna arbeten. De författare, som har publicerat något
arbete av intresse för litteratursammanställningen men som
ej direkt har underrättats av kommittén, uppmanas att
omgående sätta sig i förbindelse med denna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>