Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 3. 15 januari 1949 - Fluidiseringsprincipen och dess användning i organisk industri, av Anders Rasmuson - Anmälan: Karlebo handbok, av W R Uggla - Anmälan: Den svenska järnhanteringen genom tiderna, av E R—s - Anmälan: Metod för regenerering av gips, av Dah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 januari 194-9
39
3. Leva, Grummer, Weisttraub & Pollchik: Introduction to
fluidization, Chem. Engng Progr. 44 (1948) s. 511.
4. Leva, Grummer, Weintraub & Pollchick: Fluidization of
solid nonvesicular particles, Chem. Engng Progr. 44 (1948) s. 619.
5. Leva, Grummer, Wei.ntraub & Storch: A study o/
fluidization of an iron Fischer-Tropsch catalyst, Chem. Engng Progr. 44
(1948) s. 707.
6. Murphree: War developments of the petroleum industry,
Petrol. Ref. 22 (1943) s. 162.
7. Murphree, Fischer, Goirn, Sweeney & Brown: Fluid
catalyst cracking for premium fuels, Petrol. Ref. 22 (1943) s. 357.
8. Kalbach: Improving solids-gas contacting by fluidization,
Chem. metallurg. Engng 51 (1944) h. 6 s. 94.
9. Mdrphree, Brown, Gohr & Jaknig: Improved fluid process
for catalytic cracking, Träns. Amer. Inst. chem. Eng. 41 (1945) s. 19.
10. Lee: Fluid catalysts make their debut in chemical
producten, Chem. metallurg. Engng 52 (1945) h. 7 s. 100.
11. Read: A fluid-catalytic cracking unit for the smaller refiner,
Petrol. Ref. 25 (1946) s. 233.
12. Small fluid catalytic cracking unit, Petrol. Ref. 25 (1946) s. 298.
13. Daniels: Fluid-catalyst technique, Petrol. Ref. 25 (1946) s. 435.
14. Kalbach: Fluidization in chemical reactions, Chem. Engng 54
(1947) h. 1 s. 105.
15. Murphree, Gohr & Kaulakis: Applications of the fluid solids
technique lo producing synthetic liquid fuels, Petrol. Processing apr.
1948 s. 355.
16. Krebs: Applications of the fluid catalyst technique to catalytic
cracking and hydrocarbon synthesis, Petrol. Ref. 27 (1948) h. 5
s. 121.
17. Kimball & Scott: Re[inery tools for producing high octanc
gasoline, Petrol. Ref. 27 (1948) h. 6 s. 116.
18. Kite & Roberts: Fluidization in non-calalytic operations, Chem.
Engng 54 (1947) h. 12 s. 112.
19. Gödel: Fluidization used in making activated carbon. Chem.
Engng 55 (1948) h. 7 s. 110.
20. Rasmuson: Framställning av hågprocentig syrgas och
användningar i organisk storindustri, Tekn. T. 78 (1948) s. 155.
21. Timell: Framställning av flytande bränslen från syntesgas,
Tekn. T. 78 (1948) s. 813.
22. Odell: Process of producing chemical reactions, US Pat.
1 984 380.
23. Goddin (Standard Oil): Catalytic conversion system, US Pat.
2 302 209.
24. Thiele, Schmitkons & Hull (Standard Oil): Isoforming, US
Pat. 2 326 705.
25. Thomas (Universal Oil Products): Fluid catalyst process and
apparatus, US Pat. 2 304 128.
26. Scheineman (Standard Oil): System for recovering finely divided
solids from gases, US Pat. 2 337 684.
27. Lewis (Standard Oil): Reaction between solids and gases, US
Pat. 2 343 780.
28. Stein (Standard Oil): Treating hydrocarbon fluids, US Pat.
2 355 016.
29. Thomas & Danforth (Universal Oil Products): Fluid catalyst
process, US Pat. 2 358 039.
30. Swearingen (Standard Oil): Catalytic cracking system, US Pat.
2 361 978.
Karlebo handbok, 7:e uppl., utgiven av Maskin AB
Karlebo, Stockholm 1948. 800 s., 482 fig. 10 kr.
I den sjunde upplagan av denna välbekanta tekniska
handbok har mycket av sjätte upplagans stoff omarbetats
och nya områden har tillkommit. I främsta rummet kan
man nämna: elektroteknik, gjuteriteknik,
motståndssvetsning, akustik och ytbeskaffenhet. Inom elektroteknik har
man medtagit de mera bekanta magnetiska och elektriska
lagarna och förtydligat med sifferexempel och dessutom
ett kapitel om mätteknik. Mycket nytt har också
tillkommit inom områdena för slipning, metallegeringar,
metallernas bearbetning, linor, härdning etc.
Handboken gör väl knappast anspråk på att vara en
komplett uppslagsbok för konstruktörer, ehuru mycket
användbart material finnes även för denna klass av
ingenjörer. Först och främst synes handboken rikta sig till
verkstadsingenjörer, vilka ju måste syssla med litet av varje
inom teknikens samtliga områden. Sammanfattningsvis
kan sägas, att det rikliga stoff som finnes samlat i Karlebo
Handbok och det låga priset utgör en garanti för, att den
kommer att bibehålla sin popularitet. W R Uggla
Den svenska järnhanteringen genom tiderna, av
Gunnar Löwegren. Svenska Handelsbanken, Stockholm 1948.
112 s., 5 fig. 4 kr.
Efter en kort inledning, i vilken en presentation göres av
den svenska järnhanteringen, följer ett kapitel om dess
förutsättningar. Betydelsen av våra järnmalmstillgångar
och malmernas egenskaper samt av skogen och
vattenkraften skildras här kort och koncist men tillräckligt
fullständigt för att läsaren skall kunna erhålla en klar bild
av dessa grundläggande tillgångar för vår järnhantering.
Den egentliga historikens första kapitel behandlar
Os-mundens och bergsmännens tid och sträcker sig från
hanteringens uppkomst fram till början av 1700-talet. Därpå
följer en redogörelse för den klassiska brukstiden under
1700-talet till början av 1800-talet. Utom en rask teckning
av industrin och bergsmännens ställning och betydelse
återfinnes under rubriken "Tekniska märkesmän" korta
uppgifter om våra mest framstående bergsvetenskapsmän,
varefter kapitlet avslutas med data om stål, valsverk och
manufakturer. Svårigheterna för brukspatronerna under
1800-talets första hälft, som ledde till en begynnande
avveckling av familjeföretagen och uppkomsten av större och
mera koncentrerade industrienheter skildras under rubriken
"Brukspatronernas kampperiod på 1800-talet."
Uppkomsten av nya processer och större ugnar under senare delen
av 1800-talet samt det industriella genombrottet 1890—1913
har erhållit en mera utförlig behandling. Järnhanteringens
ställning under första världskriget och mellankrigstiden
belyses i korta drag. I kapitlet "Några tekniska problem"
redogöres för forskning och resultat inom anrikning,
brikettering och sintring, järnsvampsframställning och
produktion av rostfritt stål. Efter en kort översikt av
utvecklingen från sekelskiftet följer slutligen några reflexioner
om järnhanteringens läge i dag. Slutmeningen "Det är
råmaterialen och det goda handlaget, känslan för hur järnet
skall bearbetas, om det skall bli som det borde vara, vilka
i sista hand framdeles som hittills förbli de säkraste
garantierna såväl för köparen som för den svenska
järnhanteringens framtid" torde också vara uppfattningen bland de
svenska bergsmännen i dag.
Tre kartor, varav den första visar läget och storleken
efter arbetarantal av malmgruvor och anrikningsverk år
1945 med diagram för produktion och export av järnmalm
åren 1890—1944 samt för produktionsvolym och
arbetstimmar åren 1915—1944, den andra visar järnverk år 1945
och den tredje järn- och metallmanufaktur 1945,
underlättar förståelsen för vår järnhanterings ställning för
närvarande högst väsentligt, vilket även gäller diagrammet
över tillverkning och förbrukning av järn och stål i Sverige
1937. En del förargliga korrekturfel förekommer både i
kartorna och i texten.
För icke fackmän fyller denna bok en stor uppgift, då
den utgör ett enkelt medel för vem som helst att erhålla
en klar uppfattning om den svenska järnhanteringens
betydelse och kan på denna grund hälsas välkommen av alla,
som är intresserade av vår järnhantering. E R—s
Metod för regenerering av gips, av j Arvid
Hedvall, F Sandford och R Ahlberg. CTH Handl. nr 60.
Gumpert, Göteborg 1947. 19 s., ill. 2 kr.
Under krigsåren uppstod svårigheter för de keramiska
industrierna att anskaffa modellgips. Den gips, man kunde
framställa av kasserade gipsformar med hjälp av då
förekommande regenereringsmetoder, blev av sämre kvalitet.
På uppdrag av och i samarbete med Gustavsbergs
Porslinsfabrik har förf. gjort en undersökning, som resulterat
i en ny metod. Efter en inledande orientering om gipsens
egenskaper och olika kemiska omvandlingsformer
beskrives, hur undersökningarna utförts och vilka resultat,
som uppnåtts. Av dessa framgår, att problemet är av
kri-stallografisk natur. Regenereringen bör alltså utföras så,
att gipsen får lämplig kristallform. Som avslutning redogöres
för, hur metoden utformats i halvteknisk skala. Dah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
