Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 4. 22 januari 1949 - Inverkan av bränslets svavelhalt samt rökgasens svavelhalt och daggpunkt på ångpannedriften, av Stefan Juhász
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 januari 194-9
51
Fig. 2. Vattenhaltig svavelsyras effektiva
daggpunkt i förhållande till svavelsyrans partialtryck’.
Fig. 3. Effektiv daggpunkt i
förhållande till bränslets svavelhalt
och teoretiska daggpunkt7 vid
SO,: SO, i= 1 :10.
Fig. i. Effektiv daggpunkt i
förhållande till SOs:s partialtryck i
rökgasen’.
Att även små kvantiteter svavelsyra höjer
daggpunkten förklaras0 med att svavelsyrans
kon-densationskurva är mycket brant vid små
svavelsyrehalter. Gumz’s diagram visar (fig. 2) de
svavelhaltiga rökgasernas daggpunkt. Här är
abskissan svavelsyrehalten i logaritmisk skala.
I)et så erhållna daggpunktsdiagrammet har
värde även över 200°, vilket dock icke bevisats
i praktiken. Gumz själv noterar, att värdena
i diagrammet ger det teoretiska maximet. Det
är nämligen ej varje molekyl SO= som förenar
sig med H.O-molekyler trots deras affinitet.
Orsaken är de befintliga neutrala molekylerna,
som förhindra reaktionen. Kurvornas nackdel
är att den bildade svavelsyrans mängd inte kan
bestämmas i praktiken med enkla medel.
Kurvan, fig. 3, som anges av American Gas
Association7 visar daggpunktsökningen beroende av
bränslets svavelinnehåll. Dess nackdel är att
den endast är giltig, då S03 : SO. = 1 : 10. I
verkligheten förekommer dock även värdena
S03 : SO, = 1 : 30. Flint har genomfört
praktiska daggpunktsmätningar, vilkas resultat visas
på fig. 4. Här är abskissan rökgasens S03 halt,
som han mätte med egen metod. Detta gäller
dock endast vid 10 % fuktighet.
Ovannämnda diagram äro alltså giltiga,
antingen under vissa betingelser, eller också fordra
de S03 eller svavelsyrans mätning. För praktiskt
bruk äro de därför ej så ändamålsenliga men
ge dock en uppfattning om daggpunktens
storleksordning.
Daggpunktens bestämning genom mätning
Den teoretiska daggpunkten kan lätt uträknas.
Den verkliga däremot kan endast bestämmas
noggrant genom mätning. Trots att flera
dagg-punktsmätare finnas för forskningsändamål, ha
deras spridning ej vunnit terräng i lika hög
grad som andra ångpanneinstrument. Den
troliga orsaken är, att inget hittills konstruerat
instrument motsvarar de praktiska behoven.
Olika fysikaliska fenomen i sammanhang med
daggbildning finnas, som kunna utnyttjas för
att mäta daggpunkten. Sålunda gör
kondensatet, som bildas vid eller under daggpunktens
temperatur, en glasskiva elektriskt ledande; en
blank ytas spegeleffekt minskas om dess
temperatur sänkes till eller under daggpunkten;
gasens entalpi-temperaturkurva är över
daggpunkten praktiskt linjär, under daggpunkten
är den däremot ej linjär på grund av ångans
ut-kondensering. Daggpunkten ligger alltså vid
av-kylningskurvans brytning.
Psychrometerprin-cipen kan ej användas annat än om gasen
innehåller endast vattenånga. Instrumenten kunna
vidare indelas i automatiskt registrerande och
icke automatiska instrument.
Johnstone har konstruerat den första
automatiska daggpunktsmätaren1 som grundar sig på
den första ovannämnda principen (fig. 5).
Instrumentets huvudbeståndsdel är en glaskupa
med två elektroder insinälta. Dessa mäta dels
kondensatets elektriska ledningsförmåga, dels
kupans temperatur. Instrumentet är försett ined
automatisk temperaturreglering. Efter gasens
kondensering återuppvärmes vtan med uppvärmd
Fig. 5. Kopplingsschema över Johnstones automatiska
elektriska daggpunktsmätare; 1. platinaelektroder i glaskupa,
där kondensering och avdunstning sker, 2. förstärkarrör,
3. relä, 4. värmeelement, 5. växelström.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
