Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 14. 2 april 1949 - Friktion och smörjning, av Hans Stäger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21 fi
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 7. Jämförelse mellan t.v. nålmetoden och t.h.
ljus-snittmetoden för karakterisering av ytjämnheten (enligt
E Bickel).
att få ett visst mått på ytbeskaffenheten hos ett
material. Fig. 6 visar sådana uppgifter för
gjutjärn och stål. För att antyda för hur goda
yt-jämnheter de moderna mätmetoderna kan
användas har jag tagit med fig. 7, som visar en
jämförelse mellan ljussnittmetoden och den
nyligen i Amerika utvecklade metoden med
släpande nål; jämförelsen avser icke att vara en
värde-sättning av provningsmetoderna. Utom de två
nämnda finns det även andra värdefulla metoder.
I det följande skall jag behandla några försök,
vilka måhända kommer att ytterligare klarlägga
vad som sagts i det föregående. Fig. 8 visar en
försöksanordning, som gör det möjligt att
bestämma drag- resp. skärviskositeten hos
smörj-filmer (i fråga om försöksanordningarnas
detaljer måste jag hänvisa till originallitteraturen).
Man bestämmer brottiden, som funktion av
spänningen och därvid skall tills vidare inverkan av
ytjämnheten hos de vid försöket använda
metallerna lämnas obeaktad. Man har försökt att
med denna anordning bestämma och bättre
karakterisera brottviskositeterna. Man utgår från
ett hydrodynamiskt kontinuum och antar att
a . t = konstant
Då man med försöksanordningen i fig. 8 kan
undersöka såväl drag- som skärviskositeten hos
vätskor kan den nyss nämnda likheten överföras
till motsvarande likhet för dragviskositeten rjz
o,-t, = konstant
och för skärviskositeten rj,
ot. t, = konstan!
Ur dessa likheter erhålles, att
ø = / (/)
De mot en viss spänning svarande brottiderna
visar ett funktionellt beroende. I grafisk
framställning ger likheten en liksidig hyperbel. Större
spänningar motsvaras av kortare brottider och
omvänt. Fig. 9 visar några kurvor vilka något
bättre klarlägger sammanhangen. Det visar
sig, att de beräknade tid-spänningskurvorna
under vissa förutsättningar icke
överensstämmer med de uppmätta. Om man som
utgångspunkt för de beräknade resp. uppmätta
tid-spänningskurvorna tar de största
försökshastig-heterna, vilka leder till brott av filmen, kan
man tydligt se skillnaderna, och jag förmodar
att dessa under de givna förutsättningarna —
framför allt vid de ytjämnheter hos metallerna
som valts —- är att hänföra till
gränsytfeno-men. Det är dock omöjligt att i detta nu göra
några säkra uttalanden, emedan de olika
företeelserna griper in i varandra. Vi har vidare
framhållit betydelsen av ordningstillstånden vid
smörj filmbildningen. Det är begripligt att
ordningen i smörj filmen avtar med stigande
temperatur. Därtill kommer, att metallernas
gräns-ytkrafter samtidigt blir mindre. En
temperaturhöjning minskar därför ordningen i smörj
skiktens gränsytor, så att även skillnaderna mellan
de beräknade och de uppmätta
tidspänningskur-vorna blir allt mindre, såsom framgår av fig. 9.
Vid stora försökshastigheter erhålles även vid
vätskefilmer ett plötsligt brott utan deformering
och man kunde därför anta, att man under
dessa förhållanden i det närmaste uppnår den
mekaniska hållfastheten hos vätskefilmen, vilket
dock icke är fallet, såsom en jämförelse med
tabell 3 visar.
Med tanke på den betydelse som smörjningen
med emulsioner har, har liknande försök gjorts
även med sådana, fig. 10. Man ser att
emulsioner av olja i vatten förhåller sig annorlunda
än emulsioner av vatten i olja, vilket i och för sig
var att vänta. Vid bedömning av försöksresulta-
Fig. 8. Försöksanordning för mätning an drag- och
skärviskositeten hos smörjmedel (enligt E Heidebroek och E
Piet sch ).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
