Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 20. 14 maj 1949 - Norges bergverksdrift åren 1941—1945, av Ernst J A Rothelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
382
TEKJiTSK TIDSKRIFT
Tabell 2 b. Produktionen av svavelkis i Norge ären 1944—1945
Gruvor
Drift- Malm
dagar från
gruvan
1944 [-Svavelkis-]
{+Svavel-
kis+}
Analys
1945
Ge-
Drift-nom- dagar
snittligt [-arbetarantal-]
{+arbetar-
antal+}
Malm
från
gruvan
t
[-Svavelkis-]
{+Svavel-
kis+}
Analys
[-Genomsnittligt arbetarantal-]
{+Genom-
snittligt
arbetar-
antal+}
A/S Stordø Kisgruber, Störd ..... 293 189 561 81 366 — 327 283 84 578 32 621 — 199
Skrädd kis ............................................10 609 40,7 VtS 3 517 41,4 o/, S
Vaskad kis ............................................70 757 39 % S 29 104 39,5 °/o S
A/S Vigsnes Kobberverk, Avaldsnes 292 44 624 27 280 — 112 290 13 634 8 615 —
Finkis ......................................................11 126 47,04 Vt S, 1,24 •/• Cu, 6 498 46,7 Vt S, 1,16 °/o Cu, 58
4,18 Vt Zn 2,54 •/» Zn
Kiskoncentrat ......................................16 154 48,47 Vt S 2 117 48,23 ’It S
Folldal Verk A/S, Folldal ........ 288 69 965 33 441 328 163 28 708 15 489 — 218
Folldal Hovedgrube .............. — — — — — — — __ _
Vaskad kis ............................................— — _ _
Skrädd kis ............................................— — ___
Flotationskis ........................................— — ___
N. Gjetryggen Grube (Nordgruva) — 45 943 19 413 — — — 17 608 8 682 —
Vaskad kis ............................................— .— — —
Flotationskis ........................................19 413 47,2 °/o S, 43,5 ®/«Fe 8 682 45,4 °/o S
Grev Moltkes Grube (Nygruva) .. — 22 649 13 617 — — — 10 409 6 553 —
Finkis ......................................................11 251 40,68 ’It S, 1,1 Vt Cu 3 840 40,12 Vt S
Flotationskis ........................................2 366 47,2 Vt S, 43,5 Vt Fe 2 713 45,4 •/• S
Søndre Gjetryggen (Sørgruva) ... — 1 373 411 — — — 691 254 —
Flotationskis ........................................411 47,2 Vt S, 43,5 Vt Fe 254 45,4 Vt S
A/S Røros Kobberverks Gruber,
Røros ............................ — — 3 894 — — — — 2 839 —
R odalens och Kongens Gruber .. 2 993 46,98 ’It S 2 440 47,9 °/o S
Ny Storwartz och Olavsgruben .. 901 31,25 %> S, 1,66 ’It Cu, 399 28,8 °/o S, 0,95 Vt Cu,
5,94 ’It Zn, 46,6 Vt Fe 6,19 Vt Zn, 42,8 ’It Fe
Orkla Grube-A/b, Melldal ........ 287 541 542 453 532 — 757 277 147 559 119 730 — 466
Styckekis ................................................33 476 40,9 Vt S, 1,96 °/o Cu 6 375 40,93 Vt S, 1,94 ’It Cu
Finkis ......................................................215 011 41,27 Vt S, 1,93 ’It Cu 51 601 41,17 °/« S, 1,91 ’It Cu
Smältkis ................................................205 045 41,45 ’It S, 1,87 Vt Cu 61 754 41,58 Vt S, 2,05 Vt Cu
Killingdal Gruber, Alen .......... 250 34 000 31 988 — 95 150 14 999 14 184 — 54
Highgrade fines ................................31 988 43,5 ’It S, 1,85 Vt Cu 14 184 43,67 °/o S, 1,77 Vt Cu
Fosdalens Bergverks A/S Gruber,
Malm ............................ — — 1 851 46,52 Vt S — — — 676 48,34 ®/o S —
A/S Bjørkaasens Gruber, Ballangen 303 111 324 55 865 — 266 165 54 035 28 280 — 197
Vaskad kis ............................................52 350 48,03 Vt S 26 250 47,79 Vt S
Flotationskis ........................................3 515 48,49 Vt S 2 030 47,43 Vt S
A/S Sulitelma Gruber, Fauske .. — — 56 800 — — — — 24 900 — —
Svavelkis ................................................— — — —
Magnetkis ..............................................— — — —
Flotationskis ........................................56 800 47,6 % S, 0,2 Vt Cu, 24 900 46,7 Vt S, 0,27 •/« Cu,
1,11 Vt Zn, 46,8 Vt Fe 1,36 Vt Zn, 45,8 Vt Fe
Mofjellet Gruber A/S, Nord Rana 1 887 47,6 Vt S — — — 131 46,1 Vt S —
Gravdal Gruber, Varaldsøy ...... 296 4 000 2 501 40 Vt S, 1 Vt Cu 52 — — — — —
Skorovas Gruber, Namsskogen ...— — — — — — — — —
till metall. Fig. 3 visar den producerade kopparmalmens
användning åren 1921—1945. Med utgång från
kopparhalterna i malmer och koncentrat enligt tabell 3 framgår
att från 1930 och framåt huvuddelen av dessa produkter
förhyttades till metallisk koppar inom landet.
I samband med brytningen av svavel- och kopparkis
erhålles i en del gruvor även zinkblände (tabell 4). Endast
på ett ställe, Mofjellets gruvor, erhålles en mindre mängd
blyglans. I dessa sistnämnda gruvor är zinkbländet även
huvudprodukt, varför uppgifter om driftdagar och
genomsnittligt arbetarantal per år jämte i gruvan bruten malm
redovisas under denna malmgrupp. I övriga gruvor är
zinkbländeutvinningen av underordnad betydelse. Den
största delen av zinkmalmen förhyttas till zink medelst
elektrolys i anläggningar tillhörande Det norske
zinkkompani A/S, Odda, Hardanger, där även kadmium och
zinklegeringar tillverkas. Här smältes även zinksliger från bl.a.
Sverige och Spanien. 1945 uppgick den svenska andelen
av zinkslig till 70 %. Tabell 5 visar att endast en mindre
del av den för zinkmetallframställningen nödvändiga
malmen kommer från inhemsk malmproduktion.
Beträffande nickelmalm höll sig produktionen från
Raffineringsverket A/S, Evje, åren 1941—1944 mellan 12 000
och 16 000 t. För avdelningen i Hosanger låg produktionen
1941—1942 vid ca 6 000 t/år, men sjönk betydligt under
1943—1944 för att åter stiga till något över 3 000 t 1945.
Nickelmalmsproduktionen höll sig totalt under de senare
krigsåren vid något över 40 % av 1938 års produktion och
sjönk 1945 endast till 37 % av 1938 års produktion.
Praktiskt taget all nickelmalm från dessa verk smältes i Evje
till nickel——kopparskärsten, som synes av tabell 7. I
hyttan omsmältes varje år dessutom åt andra firmor nickel
—kopparanoder. Den amerikanska firman Falconbridge
Nickel Co. bedriver i Kristiansand ett smältverk för
framställning av nickelmetall. En stor del av den därvid som
utgångsmaterial begagnade nickel-—kopparskärstenen
importerades åren 1941—1945 från Kanada och Finland.
Tydligen på bristande tillgång av nickel—kopparskärsten 1942
och 1943 sjönk produktionen av nickel dessa år men steg
sedan genom import från Finland år 1944 och genom
import från Finland och Kanada 1945. Högsta värdet hade
den tillverkade nickelmetallen år 1944 med 10,95 Mkr.
Framställningen av huvuddelen av molybdenglansmalm i
Norge äger rum vid A/S Knaben Molybdængruber, Fjotland
(tabell 9). Stora delar av denna produktion gick före och
under kriget till IG Farben i Tyskland. Under hela kriget
låg produktionen vid ungefär 50 % av siffrorna för 1938,
med undantag för 1942, då siffran var 81 %. Denna
produktion upphörde helt efter kapitulationen och kom ej åter
i gång under år 1945.
I tabell 10 har sammanställts utvinningen av gediget
silver, silversliger, silverhaltiga järnsliger och silverfattiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
