Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 22. 28 maj 1949 - Harsprångets kraftverksbygge. Konstruktioner, av Peder Wittrock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
l’t maj 1949
415
Fig. 9. Mätbrunnar i
dammens
nedströms-fyllning.
leran i tätskiktet tillräckligt torr för att kunna
bearbetas med traktor, tillgripes regnskyddat
reservförråd av styvare och torrare material,
erhållet genom inältning i leran av ungefär 50 %
grus i ett lergrusverk. Den produkt, som erhålles
från detta, har ungefär samma egenskaper som
den oblandade leran beträffande
vattengenom-släpplighet, kompression och inre friktion. För
massorna uppströms om tätskiktet gäller, att det
är önskvärt, att de kommer att sätta sig mera
än massorna i tätskiktet; detta för att minska
risken för att tätskiktet blir upphängt mellan
be-tongskärmen och filtret och för att genomgående
gångar på så sätt uppstår i tätskiktet. Massorna
uppströms om tätskiktet ges bl.a. härför enklare
bearbetning än de motsvarande massorna på
nedströmssidan. Som förut nämnts strykes
dessutom betongskärmen med asfalt på
uppströmsytan för att minska friktionen, så att lertätningen
lättare skall kunna sätta sig. Emedan säkerligen
sättningen av lertätningen inte kommer att gå
lika fort närmast betongskärmen som närmast
filtret, måste det bli rörelser inom tätskiktet,
vilka också torde motverka uppkomsten av
genomgående gångar i skiktet.
När betongskärmen och lertätningen vid
vattnets uppdämning förskjutes åt nedströmshållet,
kan man räkna med att trycket på tätningen från
framförvarande skikt tillfälligt minskas,
varav följer minskad siloverkan och därigenom
ytterligare ökad möjlighet till vertikal sättning av
tätskiktet. Genom att tätskiktet stöder mot
betongskärmen behöver man ej befara, att
tvärgående skärsprickor kommer att uppstå i det.
Läck-ningsrisken vid denna konstruktion synes därför
bli mindre än om man skulle använt ett lutande
tätskikt vid dammens uppströmsyta, utlagt på
utfyllda massor, som kan sätta sig ojämnt.
I dammfyllningen inplaceras i tre olika
tvärsnitt dels ett antal brunnar för mätning av
sättningar och förskjutningar (fig. 9), dels
instrument för uppmätning såväl av trycken mot
betongskärmen på olika höjder som trycken inne
1 fyllningsmassorna i olika punkter i tre
riktningar (fig. 10). Ävenså insättes särskilda peglar
för mätning av sättningarna i dammens
uppströmsdel. Samtliga mätningar göres för att få
underlag för dammkonstruktioner framdeles.
I högra delen av jorddammen förlägges ett
hög-vattenutskov, där berggrunden ligger på lagom
höjd (fig. 11). Högvattenutskovet utföres med
tre lika stora öppningar, som avstänges med
segmentluckor. De kan avbörda sammanlagt
2 200 ms/s. En lucka manövreras med vanligt
elektriskt spel och en med dylikt kompletterat
med motvikter nog tunga att ensamma lyfta
luckan. Den senare avses att kunna snabbt och
säkert öppnas för avbördning av
driftvattenmängden vid fullt frånslag av turbinerna, även om
härvid elektrisk ström skulle saknas. Den tredje
luckan, som endast sällan behöver röras,
manövreras utan spel stegvis med speciella
domkrafter. Intill det ordinarie utskovet anordnas ett par
utskovsöppningar, som igensättes med betong-
Fig. 10. Tryckmätningsinstrument i dam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
