Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 41. 12 november 1949 - Förädling av linolja, av Karl Magnusson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 november 1949
829
Förädling av linolja
Civilingeniör Karl Magnusson, Mölndal
Vid IVA:s första korrosionskonferens, som
hölls i Stockholm år 1933, efterlystes metoder
att genom raffinering eller på annat sätt
förbättra linolja utvunnen ur linfrö, som skadats
vid olämpliga skörde- och lagringsförhållanden,
üå man för 16 år sedan stämplade en linolja
som dålig bedömde man den enbart efter vissa
känntal. Var syratalet högre och jodtalet lägre
än normalt, så ansågs oljan vara dålig. Om
linoljans komplicerade sammansättning visste nian
då betydligt mindre än nu. De möjligheter man
numera har att påverka dess kvalitet skall nedan
behandlas.
Ijinfrö
De fel och brister, man finner hos linoljan,
kunna dels hänföras till fröet eller ännu tidigare
till jordmånen, där detta odlats, och dels till
senare förvärvade egenskaper. Jodtalet och
linoljans sammansättning varierar allt efter den
breddgrad, under vilken samma frösort skördats.
I ett kallare klimat bildas mera omättade syror
och jodtalet blir alltså högre än i ett varmare
klimat. Även jordmånen utövar inflytande,
sålunda sjunker jodtalet, 0111 jorden gödslats med
kali, kalk eller fosforsyra.
Fröets mognadsgrad och vattenhalt är även av
betydelse. I det omogna fröet är stärkelsehalten
hög och oljehalten låg. Då fröet mognar, avtar
stärkelsehalten och tilltar oljehalten snabbt.
Under slutstadiet, eftermognaden, som vanligen
sker efter det fröet skördats, sker omvandlingen
av stärkelse i olja långsamt. En konstlad
snabbtorkning av fröet, som tillämpas här i Sverige,
bidrager möjligen till att eftermognaden sker
långsammare. För att fröet skall vara lättpressat
fordras, att det är vät eftermognat och har en
vattenhalt icke överstigande 9 %. Vattenhalten
är av vikt även vid fröets lagring. Vid hög
vattenhalt kan det börja gro, varvid oljan i det
återvandlas till kolhydrat. Oljeförlusten vid
vattenskador på linfrö antar snabbt stora
proportioner. I ett vattenskadat fröparti med 40 %
oljehalt, som lagrades vid -f 20°, sjönk t.ex.
Referat av föredrag vid Färg- och Fernissindustrins
teknikerkon-{erens och IVA:s korrosionsskyddsnämnd den 25 maj 1949.
66.067 : 665.345.4
oljehalten på 7 dagar till 25 % och på 11 dagar
till 5 %. Eftersom linfröet är hygroskopiskt, tar
även väl torkat frö till sig vatten vid längre tids
lagring i luft med hög relativ fuktighet. Några
groddskador uppstå sällan i detta fall, men
däremot förmärkes en stegring av syratalet hos
oljan i fröet. I nyskördat svenskt frö är
syratalet hos oljan 0,5 och stiger vid fröets lagring
över vintern även under de bästa
lagringförhållanden till 1,5.
De åtgärder, som böra vidtagas för att redan
på odlingstadiet garantera en förstklassig linolja,
är att välja en frösort, som ger olja av lämplig
sammansättning och odla den under
gynnsammast möjliga växt- och skördebetingelser i en
lämplig jordmån samt torka och lagra fröet till
eftermognad på bästa sätt. Vid odling av linfrö
i Sverige synes man ha inriktat sig på att få
fram en frösort, som ger möjligast mycket olja,
utan att ta tillräcklig hänsyn till oljans
sammansättning. Jämfört med argentinskt linfrö, som
tidigare använts för oljeframställning i Sverige,
är det svenska fröet mycket inhomogent.
Småpartier från de olika svenska odlarna uppsamlas
och torkas centralt och kommer blandat till
oljeslagerierna. Att där söka uppdela fröet i goda
och dåliga partier är därför utsiktslöst.
Oljeutviniiing
Nästa fas i oljans tillblivelse, där man kan
påverka dess kvalitet, är oljeutvinningen. Den sker
här i Sverige uteslutande genom pressning i
automatiska pressar och etagepressar eller enbart i
någondera av dessa pressar. Målare av den
gamla stammen bruka påstå, att nutida linolja är
sämre än forna tiders och detta skulle hero på
att fröet numera pressas hårdare, så att mera
olja utvinnes. Den så mer utvunna oljan skulle
vara av sämre kvalitet och försämra den totalt
utvunna oljan. För fitt få utrönt, om det låg
någon sanning i detta påstående gjorde jag år
1940 en serie försök, varvid uttogs prov på de
första dropparna framrinnande kallpressad olja
och de sista utvinnbara dropparna varmpressad
olja, varjämte mellanliggande oljekvantitet
uppdelades i ett lämpligt antal fraktioner. De uttag-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
