Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 44. 3 december 1949 - 300 kV storkraftnät i Storbritannien, av Je - Val av kraftstationsdata med hänsyn till överföringsnätet, av Je - Böcker - Anmälan: Normer för blymantlade pappersisolerade kablar för högre märkspänning än 600 volt, av K E Nylander - Anmälan: Waveforms, av sm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
926
TEKNISK TIDSKRIFT
förelse mellan kostnaderna för transport av elektrisk energi
och av kol per järnväg utfaller även gynnsamt för den
elektriska överföringen.
Med hänsyn till avstånden i Storbritannien och till att
man torde behöva använda kablar inom vissa områden
har man stannat vid en toppspänning av 300 kV för det
nya riksnätet. En första ledning i detta beräknas bli färdig
att tas i drift 1953 eller 1954 (Electr. Rev. juni 1949). Je
Val av kraftstationsdata med hänsyn till
överföringsnätet. Nästa stora vattenkraftstation i nordvästra USA
blir Mc Nary, som ligger vid nedre loppet av Columbia
River mellan Grand Coulee och Bonneville. Stationen
utrustas med 14 generatorer om vardera ca 75 MVA och
kan med rimlig överbelastning ge 1 130 MW. Energin
distribueras av Bonneville Power Administration och skall
i stor utsträckning transporteras ca 350 km. Vid valet av
reaktansvärden för generatorer och transformatorer var
man därför tidigt medveten om att stor hänsyn måste tas
till stabilitetsproblemen på nätet. Omfattande
undersökningar har gjorts med hjälp av nätmodell. Dessa visade,
att det här är ekonomiskt motiverat att betala stor
extrakostnad för minskning av reaktanserna. Enligt nu
föreliggande förslag skulle man fördyra kraftstationen med
3 M$ gentemot ett alternativ med billigaste generatorer
och transformatorer. Samtidigt skulle man vinna 10 M$
i kostnad för kraftledningsnätet, dvs. en nettovinst om
7 M$. Hänsyn till det kapitaliserade nuvärdet av
energiförlusterna i de olika alternativen har härvid tagits. Man
anser sig ha haft en oerhörd hjälp av nätmodellen vid
valet av data för kraftstationen och kraftledningsnätet.
Resultatet visar att man genom en noggrann undersökning
kan nå goda ekonomiska lösningar (Electr. Engng sept.
49). Je
Böcker
Normer för blymantlade, pappersisolerade kablar för
högre märkspänning än (>00 voit, SEN 37-1949. Sveriges
Standardiseringskommission, Stockholm 1949. 41 s. 3,60 kr.
Normerna gäller kablar, som företrädesvis är avsedda
för användning i anläggningar för lågfrekvent växelström.
Med kablar avses här den grupp av ledningar, som i 1939
års säkerhetsföreskrifter benämnes blypappersledningar.
I första hand åsyftar normerna att lämna föreskrifter för
provning av kablar. Därutöver innehåller de ett rätt
fullständigt kapitel om benämningar och definitioner på
viktigare inom kabelteknikcn förekommande begrepp,
bestämmelser om märkning, vissa förklaringar och
anvisningar samt såsom bilaga provisoriska
dimensionsbestämmelser för massakablar.
I avseende på provningsbestämmelserna skiljer sig
normerna högst avsevärt från utländska kabelnormer. Vid
utarbetandet av de svenska normerna har man sökt
utforma bestämmelserna så, att kablarna får samma
isola-tionsgrad som övriga delar i anläggningar, som är utförda
enligt allmänna isolationsnormerna, SEN 30. Kablarna
skall sålunda normalt tillhöra samma isolationsklass, som
i dessa normer föreskrives för olika systemspänningar.
Eftersom enligt SEN 30 isolationsklasserna i första hand
kontrolleras genom stötprov, har dylikt prov införts även
i kabelnormerna. Men då detta prov, när det gäller kablar,
ej kan utföras annat än som typprov, har som allprov
föreskrivits likspänningsprov med samma provspänningar,
som kommer i fråga vid stötprov. Hos kabelisolering är
nämligen likspänningshållfastheten praktiskt taget lika
stor som stöthållfastheten. Likspänningsprovets uppgift är
även att ersätta det hittills som allprov brukliga
växelspänningsprovet, vilket ansetts olämpligt. Vid dylikt prov
måste nämligen provspänningen väljas relativt hög, för att
provet skall vara av något värde. Man riskerar då, att
isoleringen skadas utan att detta kan på enkelt sätt kon-
trolleras. Likspänningsprovets företräde härvid
sammanhänger med det förhållandet, att likspänningshållfastheten
ej är tidsberoende på samma sätt som
växelspänningshållfastheten.
De nu omnämnda proven avser främst kontrollen av en
kabelkonstruktions hållfasthet gentemot överspänningar
samt av kablarnas frihet från material- och
fabrikationsfel. För kontroll av kabelkonstruktionens lämplighet för
normal drift har såsom typprov föreskrivits ett
växelspänningsprov av sådan varaktighet, att de verkningar
hinner göra sig gällande, som växelspänningen successivt
åstadkommer i kabelisoleringen genom den dielektriska
effektutvecklingen och joniseringen. Vid detta prov, som
utföres på ett kort kabelstycke, får man räkna med att
kabelisoleringen kan komma att bli mer eller mindre
förstörd. Valet av normernas spänningsprov baserar sig på
ingående utredningar. För en del av dessa utredningar och
erhållna resultat har R Nordell redogjort i Tekn. T. 1943
s. E 145. Det må dock påpekas, att man vid den tiden
räknade med att kablarna i normerna skulle uppdelas i
tvenne grupper med olika fordringar, vilket kom till
uttryck i redogörelsen. Denna uppdelning har man emellertid
senare frångått. Vid jämförelse av spänningsproven med
förut hos oss brukliga prov enligt VDE-normerna finner
man, att de innebär en skärpning av fordringarna.
En nyhet för kabelnormer utgör tryckprovet. Det har
ansetts så viktigt, att en kabel verkligen tål det inre
övertryck, som kan uppträda i den, att ett kontrollprov härför
medtagits i normerna. I samband därmed har för vissa
kablar införts begreppet märktryck, varvid det visat sig
behövligt att skilja mellan två olika märktryck, ett högre
och ett lägre. Det förstnämnda avser det högsta av
mekaniska skäl tillåtna inre övertrycket i en kabel och det
sistnämnda det lägsta med hänsyn till den elektriska
hållfastheten tillåtna övertrycket.
De i normerna införda proven på korrosionsisolering och
förzinkning torde ävenledes innebära nyheter för
kabelnormer. Det sistnämnda provet ansluter sig i det stora
bela till motsvarande prov i kraftledningsnormerna, SEN 12.
Dock har vissa avvikelser gjorts, i det att bl.a.
doppnings-provet slopats. Övriga prov, såsom dielektriska förlustprov,
bockningsprov, resistaiismätning och kontroll av effektiv
area samt kontroll av väggtjocklekar och blymantelns
diameter, ansluter sig rätt väl till de internationella normerna
(av år 1936).
Det sista kapitlet, "Förklaringar och anvisningar",
omfattar paragraferna "Skyddsåtgärder mot atmosfäriska
överspänningar", "Anvisningar beträffande förläggning av
kablar" samt "Kontroll av kabelanläggningars
isolations-tillstånd."
Meningen är, att normerna framdeles i en ny upplaga
skall kompletteras med belastningsuppgifter och definitiva
dimensionsbestämmelser, när tillräckligt underlag härför
föreligger. Enär det emellertid ansetts angeläget, att
kablarnas konstruktion så snart som möjligt anpassas till de
nya provningsbestämmelserna, har provisoriska
dimensionsbestämmelser för de vanligaste kablarna, dvs.
massakablar, utarbetats och såsom förut nämnts bifogats
normerna såsom bilaga för att försöksvis användas tills
vidare. Dessa dimensionsbestämmelser följer i det stora
hela 1934 års VDE-normer och lägger således vid
man-telisolerade kablar huvudvikten vid ledarisoleringen.
Avvikelserna från VDE-normerna är betingade av strävan
att göra kablarna bättre avpassade efter nu gällande
iso-lationsfordringar enligt allmänna isolationsnormerna. Vid
framtida bearbetning av kabelnormerna har man även att
ta ställning till framkomna förslag att avsevärt inskränka
antalet kabelareor. K E Nylander
Waveforms, av Britton Chance m.fl. MIT Rad. Lab.
Ser. nr 19. McGraw Hill, New York — London 1949. 785 s.,
ill. 10 ’$.
Detta verk ger en systematisk översikt över krigsårens
erfarenheter om generering av speciella kurvformer hos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
