Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 7. 18 februari 1950 - Böcker - Pattern for good labor relations, av N A Liljedahl - Om beregning af indblæsningsåbninger, av Per Norbäck - Fluid mechanics of turbomachinery, av M Oledal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148
I TEKNISK TIDSKRIFT
Pattern for good labor relations, av Lee H Hiix.
McGraw-Hill, New York — London 1947. 233 s. 3
Sedan den 14-mannakommitté, som amerikanska senaten
tillsatte för att följa Taft—Hartley-lagens tillämpning och
verkningar, nu har redovisat sina undersökningsresultat
i en omfattande rapport och därvid berört flertalet av de
frågor som förf. behandlar i sin bok har denna fått
en förnyad aktualitet. Kommittén skulle bl.a. undersöka
de medel, genom vilka permanent och vänskapligt
samarbete mellan arbetsgivare och arbetare kunde tryggas,
samt de medel genom vilka den enskilde arbetaren kunde
åstadkomma större produktivitet och högre förtjänster.
Samtidigt skulle förhållandet och samarbetet mellan
fackföreningar och arbetsgivareorganisationer närmare
granskas. Rapporten har föranlett en mycket livlig diskussion
i Amerika och i anslutning till den har
Harvard-univer-sitetets Business Administration School startat en
undersökning över bela världen av förhållandet mellan
företagare och anställda. Även Sverige kommer att beröras av
undersökningen, och förhandlingar härom har inletts.
Förf. skrev sin bok i omedelbart sammanhang med att
Taft—Hartley-lagen trädde i kraft, och han avser att rikta
den amerikanska allmänhetens uppmärksamhet från
formella lagbestämmelser och från de, enligt hans mening,
ytliga relationerna mellan företag och fackförening till
relationerna mellan företag och anställda. Trots
olikheterna mellan amerikansk och svensk fackföreningsrörelse har
boken åtskilligt att säga, som direkt kan tillämpas på
svenska förhållanden. Dess tillgodogörande för svensk
publik underlättas också av ett föredömligt lättfattligt
skrivsätt och ett enkelt språk.
Det är i sista hand den anställde, som är föremål för
företagarens intresse, säger förf., inte
fackföreningsledningen — även om förhandlingsarbetets dominenta
ställning och utformning tenderar att förenkla bilden av vad
som verkligen sker bakom och till följd av
förhandlingarna. Fackföreningsledningen är ett medel i kontakten
mellan företagare och anställda. "Företagsledning betyder
inte att administrera döda ting. Företagsledning innebär
att välja ut människor, att utbilda människor, att
handleda människor i arbete, kort sagt att utveckla människor",
är en av förf:s teser. Om denna tanke accepteras, blir
fackföreningen inte en motståndare till företagsledaren
utan en medhjälpare. Men fackföreningen som hjälpmedel
och medarbetare räcker inte. Företaget självt bör
organiseras för att handlägga personalfrågorna på effektivast
möjliga sätt. Därvid blir inte de väsentliga uppgifterna att
anordna barnkrubbor och semesterhem, även om dessa
åtgärder i och för sig vid vissa företag kan vara direkt
produktiva. Det viktigaste blir utformandet av en
konsekvent personalpolitik, och detta måste ske med
utnyttjande av linjepersonalen — folket ute i driften. Som
företagen för närvarande är organiserade, innebär detta kanske
till det yttre en belastning av dessa redan mycket hårt
engagerade människor. Men i själva verket rör det sig
här bara om en återgång till tidigare rådande förhållanden.
Strängt taget är det olyckligt och i längden direkt
produktionsstörande, om uppgiften att handlägga
personalfrågorna blir enbart en stabsuppgift. Förf. är emellertid inte
främmande för att linjefolket måste få stöd av
sakkunniga i personaladministrativa frågor, och han meddelar,
att en konsekvent personalpolitik inom ett företag inte kan
genomföras, om det inte finns någon — eller i stora
företag några — som helt är sysselsatta med att planlägga
personalpolitiken, undersöka effekten av olika åtgärder
och sprida villighet bland de anställda att acceptera nya
samarbetsnormer, vilket förf. för sin del anser vara
personalarbetets väsentliga innebörd. Men detta stabsorgan
måste arbeta genom linjepersonalen. Ledare för
personalarbetet inom företaget bör, som president Roosevelt på
sin tid sade om sina assistenter, "vara utrustade med
passion för anonymitet".
Det är klart att en intensifiering av personalarbetet
innebär ökade kostnader, eller kanske rättare en omdispone-
ring av investeringsmedel. Men förf., som har mångårig
erfarenhet från sin tid som avdelningschef hos Allis
Chalmers, tvekar inte på den punkten. Produktiviteten främjas
på lång sikt. "Goda förhållanden till de anställda är den
bästa garantin inom varje företag för fortsatt framgång
inom vilket produktionsområde det än må vara. God moral
bland de anställda betalar sig i dollar och cent."
Mot slutet av boken vidgar förf. synpunkten på
personaladministrationen inom de enskilda företagen. Vad som
händer på den enskilda arbetsplatsen är inte betydelselöst
för samhällsutvecklingen. "Historien formas inte så
mycket genom de strider, som tar så stor plats i våra
skolböcker, som genom de osynliga inen mäktiga och
djupgående underströmmarna i vårt dagliga liv, vilka bl.a. gör
sig gällande på arbetsplatsen." Om människor trivs på sin
arbetsplats och med de arbetsformer under vilka de leva,
blir de mindre benägna att söka sig lösningar av mera
teoretisk art, som kanske leder till nya och för den
personliga friheten direkt ödesdigra produktions- och
samhällsformer. Det enda, som kan avgöra om fri
företagsamhet eller planhushållad kollektivism är den bästa
produktionsformen, är de resultat som kunna visas i form
av ökad produktivitet och trivsel. Den senare är ett medel
för den förra, och företagen kan inte i det nuvarande
samhället bortse från att därmed också personalpolitiken är
ett produktionsfrämjande medel. Inte heller från att
personalpolitiken i sista hand kommer att återspeglas i
samhällsutvecklingen och därmed på förutsättningarna för ett
fritt näringsliv över huvud taget.
Boken är väl värd att läsas inte minst i anslutning till
den utbildning och de konferenser för "top
management"-skikten såväl inom industrin som på andra håll, vilka nu
håller på att utformas inom vårt land. N A Liljedahl
Om beregning af indblæsningsåbninger, av Poul
Becher. Jul. Gjellerup, Köpenhamn 1949. 198 s., 77 fig.
17 dkr.
Beräkningen av inblåsningsanordningar inom
ventilationstekniken förutsätter i de flesta fall kännedom om
förloppet av separata, fria luftstrålar. Tyvärr varierar skilda
forskares resultat ganska avsevärt. Detta gäller både de
teoretiska beräkningarna och uppmätta värden. Förf.
redogör för de vanligen förekommande teorierna och
finner efter en jämförelse mellan de olika resultaten, att
den teori, som bygger på att rörelsemängden bevaras,
lämnar de bästa resultaten även om överensstämmelsen
inte i alla avseenden är god.
Ett speciellt intresse ägnar förf. åt förhållandena närmast
inblåsningsöppningen. Dessa är av betydelse när det gäller
att bedöma, hur långt från öppningen soin den slutliga,
för alla strålar gemensamma hastighetsprofilen har
färdigbildats. De teoretiska utredningarna kompletteras med
omfattande försök, både i luft och med vattenmodell och
huvudsakligen på runda strålar. Hastighetsminskningen i
strålens längsled uppmättes till ett avstånd av upp till
100 gånger inblåsningsöppningens diameter. Strålarnas
spridningsvinkel anges kunna bestämmas noggrannast
genom färgning av strålen och direkt observation av
spridningen i stället för den konventionella metoden att
mäta upp hastighetsprofilens yttre gräns med pitotrör e.d.
Bredvid ovan refererade grundläggande undersökningar
har förf. lagt till ett par kapitel om kraven på
ventilationsanläggningar, om ljud från inblåsningsöppningar och
om placeringen av inblåsningsöppningar i olika typer av
lokaler. Dessa kapitel är huvudsakligen byggda på av
andra vunna erfarenheter. Per Norbäck
Fluid mechanics of turbomachinery, av George F
YVislicenius. McGraw Hill, New York — London 1947.
(513 s., 258 fig. 7,50 $.
Det i flera avseenden intressanta företalet inledes med
uppgiften att med "turbomachinery" åsyftas
centrifugalpumpar, kompressorer, turbiner, propellrar samt hydrauliska
växlar och kopplingar. Förf. diskuterar här även benäm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
