- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 80. 1950 /
243

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 11. 18 mars 1950 - Cirkelsågars buckling vid symmetrisk temperaturfördelning, av Einar Lindholm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I

18 mars 1950 243

Cirkelsågars buckling

vid symmetrisk temperaturfördelning

Docent Einar Lindholm, Stockholm

Vid bearbetning av trä med cirkelsåg upphettas
tänderna av friktionen, medan å andra sidan
klingan i övrigt hålles väl kyld genom
luftkyl-ningen. På grund av den sålunda uppkomna
ojämna temperaturfördelningen uppstå
spänningar, som när de bli tillräckligt stora göra att
klingan förlorar sin styvhet och skär ojämnt.

För att kompensera denna olägenhet finnas två
metoder. Den första metoden, vilken ligger
mycket nära till hands, innebär, att man under
såg-ningen tillför värme även till de centrala delarna
av klingan. Denna värme tillföres genom
friktion, vilket i praktiken kan utföras genom att
man låter en filtskiva eller annan packning
släpa mot klingan. Man kan också ha en
såg-klinga, som är tjockare i centrum än i periferin,
varigenom friktion uppstår mot det virke som
bearbetas.

Den andra metoden består däri, att man med
hammare bearbetar sågklingans centrala delar.
Vid denna "sträckning" erhålla dessa centrala
delar en längdutvidgning, vilken ger upphov till
initialspänningar, vilka kompensera de
spänningar som uppstå, när periferin uppvärmes.
Slutligen kan man naturligtvis kombinera båda
metoderna, dvs. använda en klinga, som vid
tillverkningen sträckts och som vid
användningen upphettas medelst packningar.

Emellertid råder bland fackmännen ingen
enighet om, hur dessa metoder skola begagnas.
Enligt en uppfattning är det för vissa ändamål
lämpligt och nödvändigt att begagna sig både av
sträckning och packningar. En annan
uppfattning hävdar däremot, att det är onödigt och
direkt olämpligt att begagna packningar. Även
om utförandet av sträckningen råder olika
mening. Vissa yrkesmän hävda, att klingans hela
centrala parti ända in till mitthålet skall
sträckas, medan andra anse det tillräckligt att
sträcka ett ringformigt område.

Orsaken till dessa divergerande meningar synes
vara att ingen vetenskaplig utredning av
hithörande problem utförts. En rent empirisk
ex-perimentalundersökning synes vara mycket svår
att utföra av följande skäl. För det första är det
svårt att bedöma en klingas egenskaper genom

674.053 : 621.934

sågningsprov på grund av ojämnheterna i trät.
För det andra kan initialspänningarnas storlek
uppskattas endast genom indirekta metoder,
varför även bedömningen av själva sträckningen
erbjuder svårigheter. Det förefaller därför vara
mest rationellt att undersöka företeelserna rent
teoretiskt och att först när denna undersökning
slutförts pröva resultaten experimentellt.

Temperaturfördelning-

Den värme, som bildas genom träts friktion
mot tänderna, överföres genom ledning mot
klingans inre och övergår därefter till den
omgivande luften. På grund av den starka
luft-kylningen avtar klingans temperatur mycket
raskt från periferin och inåt.

Beck1 har beräknat temperaturförloppet i en
cirkulär skiva, som värmes i periferin under
förutsättning att Newtons avkylningslag gäller.
Resultatet är att temperaturen T på avståndet r
från centrum kan beskrivas med en
besselfunk-tion med imaginärt argument

T = C • Jo[ikr) (1)

där C och k äro konstanter.

Skoglund" har uppmätt temperaturerna i en
klinga under sågningen. Mätningen utfördes
med i klingan inbyggda termoelement. Några
mätvärden finnas i tabell 1.

För de följande beräkningarna har det visat sig
ogenomförbart att beskriva temperaturförloppet
med den av Beck angivna besselfunktionen,
varför en enklare funktion sökts. Det har därvid
visat sig, att en enkel potensfunktion kan
beskriva temperaturfördelningen med tillfredsstäl-

Tabell 1. Temperaturfördelning hos 400 mm sågklinga
med 2 mm tjocklek vid sågningsförsök med 66°, 46° resp.
25° periferitemperatur (enl. Skoglund"), jämförd med ur
ekv. (2) beräknade temperaturvärden

(cm) Tobs T bfr Tobs Tber Tobs Tber
20 66° 66° 45° 45° 25° 25°
19 33° 36° 22° 25° 13° 14°
18 17° 19° 13° 13° 8° 7°
16 7° 4,5° 5° 3,2° 3° 1,7°
14 4° 0,9° 2° 0,6° 1° 0,3°

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:35:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1950/0257.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free