Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 12. 25 mars 1950 - Layout i fabriksplaneringen, av Runo Lindblad - Byggnad eller maskin? av sah - Fönsterdrag och radiatorplacering, av W S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 mars 1950
269
Fig. 5. I USA kan man köpa modeller av nästan varje
standardutrustning.
ningar utföra dylika modeller över fabriksavdelningar,
arbetsprocesser etc. De betingar sig ett pris av ca 10 ct/ms
för byggnader och ca 1,50 $ för varje maskin, anordning
eller arbetare. En del universitet använder modeller som
hjälpmedel i undervisningen i företagsplanering, och en
firma i Chicago, som levererar butiksinredningar inom
livsmedelsbranschen, låter sina försäljningsingenjörer
använda modeller i diskussionerna med kunderna om
layouten. Firman uppger, att tidåtgången för att utarbeta en
layout minskat med 80 %, och att man nu behöver göra
upp endast en layoutritning åt kunden i stället för tidigare
fem till åtta utkast.
Litteratur
1. Boyce, C W: Adopt the best in plant layout. Factory sept. 1949
s. 66.
2. Murray, A F: Seven principles guide us in making layouts.
Factory sept. 1949 s. 76.
3. Model plants in mäss production. Bus. Wk 5 nov. 1949 s. 41.
Byggnad eller maskin? Tanken att bygga fabriker i
öppet utförande är icke ny — den har sedan länge
till-lämpats inom oljeindustrin och en del andra kemiska in-
dustrier, för elektriska ställverk o.d. Den anläggning, som
har byggts vid Corpus Christi i Texas för Corn Products
Refining Co., torde emellertid vara den första, där
uppdelningen av tillverkningsenheterna i sådana som behöver
inbyggnad och sådana som kan stå ute i det fria, har
drivits så logiskt och konsekvent som fig. 1 visar.
Det som i detta fall gav impulsen till det valda
byggnadssättet var en önskan att slopa fönstren. De syraångor,
som uppstod vid en del av processerna, brukade
bokstavligen äta bort dessa — för att inte tala om den inverkan
de hade på arbetarnas hälsa. Vidare fanns i en del lokaler
högexplosivt damm, som vinden gärna kunde få blåsa bort.
När man trängde längre in på denna väg, kom man fram
till att endast de maskiner och arbetsprocesser, som måste
byggas in, blev inbyggda medan de övriga i förekommande
fall endast fick det skydd som klimatet — varm sol eller
hällande regn — krävde.
Även för enstaka maskiner tillämpades en viss
differentiering. Sådana filter t.ex., vilka förekom i slutstadiet av
en process och där produkten alltså måste skyddas mot
förorening, blev inbyggda, medan filter i början av
processen monterades utomhus. I andra fall kunde en del av
maskinen vara inbyggd och en annan frilagd.
Man fick naturligtvis i stor utsträckning pröva och
kompromissa sig fram. Typiskt för utvecklingen är, att man
i den byggnad där majsen behandlas med svavelsyra, först
utelämnade fönstren, därefter karmarna och slutligen
väggarna, så att "byggnaden" till sist bestod av en platta, ett
tak och några solskärmar; t.o.m. trapporna lämnades
öppna.
En synpunkt, som man vid utvecklingsarbetet ständigt
fick hålla i sikte, var ekonomin. Man fick naturligtvis inte,
genom att ta bort en inbyggnad, vålla motsvarande
merkostnader för den frilagda utrustningens anpassning till
uppställning utomhus. Intressant ur ekonomisk synpunkt
är, att man genom övergången från byggnad till maskin
minskar amorteringstiden — både den verkliga och den
lagstadgade — varigenom framtida moderniseringar
underlättas (Archit. Rec. nov. 1949). sah
Fönsterdrag och radiatorplacering. Fönsterdrag (se
Tekn. T. 1943 s. 510) kan uppstå på tre olika sätt,
nämligen genom att kall luft utifrån strömmar in genom
otätheter i fönstret, genom att rumsluften avkyles mot
fönstret, faller ned utefter detta och strömmar ut i rummet
samt slutligen genom "kall" strålning från fönsterytan. De
båda förstnämnda dragorsakerna och delvis även den
tredje söker man eliminera genom att placera radiatorer
under fönstren, men trots detta förekommer ofta ett
besvärande fönsterdrag, särskilt i byggnader med stor fön-
Fig. 1. Fabriken utan
fabriksbyggnad; mitt i bilden
kvarnen, t. h. upptill foder- och
glutenfabrik nedtill stöphus;
bortom kvarnen,
ånganläggningen och i övre vänstra
hörnet stärkelse- och
sockerfabrikerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
