Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 36. 7 oktober 1950 - Böcker - Konjunkturläget hösten 1948, av E Höök - Bokföring och bokföringsorganisation i affärsföretag, av sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 oktober 1950
901
Nationalbokföringen syftar i första hand till att ge
upplysningar om resultatet av den ekonomiska verksamheten
inom ett land under en viss period samt att ge besked om
det ekonomiska läget vid en viss tidpunkt. Däri registreras
sålunda ekonomiska transaktioner inom olika delar av
näringslivet, och resultatet sammanfattas i balansräkningar
över exempelvis tillgång och efterfrågan på olika
produkter inom landet, över handeln och betalningarna med
utlandet samt över sparande och investeringar. Den
kännedom om det ekonomiska livet, som man på så sätt
erhåller, kan sedan tjäna som grundval och utgångspunkt
för en framtidsbedömning, och nationalbudgeten utgör en
mellanform av en sådan bedömning och en planering. Som
förut antytts är nationalbudget ett ganska nytt begrepp
och dess innebörd ännu i olika avseenden ganska
svävande. I Konjunkturinstitutets publikation B 10 återfinnes
emellertid ett försök att klarlägga detta begrepp.
En bedömning av den framtida ekonomiska utvecklingen
skulle kunna ske på så sätt att man till en början sökte
utröna och sammanställa alla de olika planer som finns
hos de självständiga ekonomiska enheterna i samhället
— hushåll, företag, myndigheter etc. Därvid skulle med
säkerhet visa sig, att de skilda planerna inte är förenliga,
utan att exempelvis den planerade efterfrågan skulle bli
större än tillgången eller att sparandet skulle bli mindre
än investeringarna. Denna spänning måste emellertid
utlösas på ett eller annat sätt, då ju till slut
överensstämmelse måste råda mellan de nämnda storheterna. Frågan
är då bara, hur denna jämvikt kommer att nås. Med
ledning av tidigare erfarenheter kan man göra vissa
antaganden om, på vad sätt planerna kommer att anpassas till
varandra; man gör med andra ord en prognos för den
ekonomiska utvecklingen under en kommande tidsperiod.
En nationalbudget är en sorts prognos men som namnet
anger har den en speciell utformning och ett särskilt
ändamål, såtillvida som dess framtidsbedömning knytes till
statsmakternas planering av den ekonomiska politiken.
Med den blandning av fri och reglerad ekonomi som
förekommer i vårt land måste givetvis i en nationalbudget
ingå ett betydande moment av prognos, nämligen för alla
de delar av ekonomin som statsmakterna inte direkt kan
påverka genom sina beslut. Regleringarna och statens
inflytande via skatter, räntesättning etc. är dock av sådan
omfattning, att uppgörandet av en nationalbudget är
motiverat. Inom den ekonomiska politiken kan sålunda genom
budgeten en bättre samordning av regleringarna
åstadkommas; vidare erhålles därigenom ett medel att pröva
de enskilda planernas inbördes förenlighet. Av vad här
anförts framgår, att nationalbudgeten tar sikte på en viss
ekonomisk politik. Till denna kan finnas flera olika
alternativ, vilka skulle kunna presenteras i form av alternativa
nationalbudgetberäkningar. Det har för övrigt även
framförts tanken, att de olika politiska partierna skulle
framlägga sina förslag till den ekonomiska politikens
utformning på detta sätt. Svårigheten är bara den, att de partier
som inte innehar regeringsställning, alltför sent får
tillgång till det material, varpå en nationalbudget uppbygges,
och inte heller kan förfoga över den utredningsapparat
som är erforderlig för dess utarbetande.
I nationalbudgeten för 1950 uttalas, att man för nämnda
år har anledning räkna med balans i samhällsekonomin,
men samtidigt betonas att den brytning mellan
prisstegrings- och prissänkningstendenser, som karakteriserar den
ekonomiska situationen, kan medföra snabba
omkastningar i läget och göra nationalbudgetens beräkningar
inaktuella. Den senaste tidens utveckling till följd av
Koreakriget kan medföra just sådana förändringar i
världskonjunkturen som belt kullkastar alla tidigare planer och
förutsägelser.
Att nu balans i samhällsekonomin skulle ha uppnåtts
efter de starka inflationistiska spänningar som
karakteriserade det ekonomiska läget under efterkrigsåren kan
tillskrivas flera olika faktorer. Konjunkturinstitutet har i sina
publikationer B 9 och A 17 givit en fyllig och intressant
belysning av denna utveckling.
Under kriget hade en stark efterfrågan ackumulerats
dels på grund av att en mängd nödvändiga investeringar
måst uppskjutas och dels på grund av att knappheten på
varor hållit nere konsumtionen på en ganska låg nivå.
Dessutom hade skett en uttömning av lagren både i
produktions- och distributionsleden. Efter krigsslutet
aktualiserades alla dessa eftersatta behov och pockade på att
bli tillgodosedda. Därtill kom under de första
efterkrigsåren en betydande förstärkning av köpkraften genom
lönehöjningar. Trots en kraftig importrush, framkallad av
den uppdrivna efterfrågan, var tillgången på varor och
tjänster inom landet fortfarande mycket knapp. På grund
av dessa förhållanden uppstod starka inflationstendenser.
Dessa kan sägas ha nått sin kulmen år 1947 och i början
av 1948, varefter en successiv avspärrning ägt rum, så att
under 1949 ekonomisk balans i stort sett uppnåddes.
Till denna utveckling bidrog på tillgångssidan en
betydande ökning av produktionen. Inom jordbruket steg sålunda
den totala produktionsvolymen med ungefär 11 % mellan
1947 och 1948 och med ca 8 % mellan 1948 och 1949. Denna
uppgång innebar att förkrigstidens produktionssiffra nu
uppnåddes och överskreds — 1949 låg produktionen 6 :%
högre än 1938/39. Det är företrädesvis vegetabilierna som
ökat, beroende på tillkomsten av oljeväxtodlingen, medan
animalieproduktionen ligger på ungefär samma nivå som
före kriget. Gjorda beräkningar över industriproduktionens
utveckling ger vid handen, att produktionsvolymen 1949
skulle ligga ungefär 36 % över 1939 års nivå. Denna
ökning kan till över hälften föras tillbaka på en uppgång av
antalet utförda arbetstimmar på ungefär 20 %, medan
produktivitetsstegringen (produktionen per arbetstimme)
mellan dessa år således skulle uppgå till ungefär 14 %.
Industriproduktionens utveckling har varit särskilt gynnsam
under de senaste åren med en ökning på 6 \% mellan 1947
och 1948. För 1949 finns ännu inga uppgifter tillgängliga
men av allt att döma har produktionen under detta år
fortsatt att stiga i snabb takt.
Den betydligt ökade tillgången på varor som sålunda
inträdde under 1948 och 1949 gjorde att
inflationstendenserna dämpades. Samtidigt minskade även trycket från
efter-frågesidan främst genom lönestabiliseringen samt genom
de bestående regleringarna av utrikeshandeln och
byggnadsverksamheten.
I betalningsbalansen med utlandet inträdde även en
väsentlig förbättring. Strävandena att öka exporten var
framgångsrika samtidigt som importen kunde hållas igen. Stora
svårigheter kvarstår dock alltjämt att täcka bristen på
dollar och andra hårdvalutor. Under senaste åren har stora
lättnader kunnat åstadkommas i handeln mellan
Marshall-länderna och de friare handels- och
betalningsförhållandena gör att man kan förvänta en fortsatt utveckling mot
mer normala förhållanden på utrikeshandelns område,
såvida inte de politiska motsättningarna i världen ytterligare
förvärras. E Böök
Bokföring och bokföringsorganisation i affärsföretag,
av Bektil E Olssön. Natur och Kultur, Stockholm 1950.
175 s., ill., bil. 5,95 kr.
Denna bok är avsedd mera som en lärobok än som en
handledning för företagare, kontorspersonal etc., vilka
redan har praktisk erfarenhet av affärslivet. Ulan att spilla
tid på inledningar går förf. därför direkt in på
bokföringens grundprinciper, uppläggning och föring av konton,
samt upprättande av balans och bokslut. I nästa kapitel
uppräknas bokföringslagens föreskrifter med förklaringar
och kommentarer, och i det tredje avsnittet behandlas
utformningen av vissa mera invecklade konton, t.ex.
bokföring av växlar, av varutransaktioner, kassarabatter och
skatter, värdeminskningskonton m.m.
Avsnittet om bokföringens praktiska organisation
befattar sig huvudsakligen med den vanliga bokföringen i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
