Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 39. 28 oktober 1950 - TAPline — den transarabiska oljeledningen, av J Gunnar Amnéus och Lennart Danielson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lft- oktober 1950
979
ten i Sverige. Hårdhetsgraden är 75 tyska grader,
3—4 gånger det hårdaste källvattnets i vårt land.
Ångkraftanläggningen vid Ras
Tanura-raffina-deriet arbetar med vatten som är lika dåligt som
det sämsta som undantagsvis använts vid någon
liknande anläggning.
Det beslöts till sist att man skulle gå in för de
mera ortodoxa förbränningsmotorerna vid alla
stationerna utom vid station nr 1 vid
Abqaiq-fältet, där det finns en obegränsad tillgång på
bränsle i form av jordgas. Vid övriga fem
stationer löstes bränslefrågan på det elegantaste sätt
man gärna kan tänka sig, sedan dieselmotorer
konstruerats, som kan drivas med råolja tagen
direkt ur TAPline, men det var en hel del
besvärligheter innan man fick dem att fungera
tillfredsställande på denna diet.
Vid station nr 1 har utförts två 6 000 hk
ångturbiner, varav en i reserv, direktkopplade till
var sin tvåstegs centrifugalpump, som vid 3 600
r/m har en kapacitet av 54 000 m3/dygn vid ett
tryck av 60 kp/cm2. Dessa pumpar är av
konventionellt utförande även om de troligen är
de största enheter av sin typ, som någonsin
byggts. Pumphusen är av stålgjutgods och
provade med ca 90 kp/cm2. Skovelhjul och axelfoder är
av rostfritt stål. Båda stegen är dubbelsugande
och med dubbla snäckor. Tätningarna har utförts
som labyrinttätningar med gradvis avtappning.
Erforderligt tryck på sugsidan erhålles genom två
vertikalpumpar vid de cisterner, från vilka
ledningen matas. Vardera pumpen levererar
TAP-lines fulla kapacitet vid ett tryck av 5 kp/cnr.
Pumpstationerna nr 2—6 är utrustade med en
serie på fem pumpenheter vardera, bestående av
en 1 700 hk dieselmotor, som alltså drivs med
råolja, och som med kuggväxel är ansluten till
enstegs centrifugalpump. Pumparna arbetar vid
nominellt 2 200 r/m och motorerna vid 343 r/m.
Motorerna är fyrtakts med kompressorer enligt
Elliot—Buchis system. De har åtta cylindrar,
400 mm cylinderdiameter och 500 mm slaglängd.
Fyra av de fem pumparna klarar ledningens nor-
mala behov, medan en står i reserv. De
individuella pumparna är förbikopplade med ledningar,
utrustad med backventiler och har
motormanöv-rerade ventiler på sug- och trycksida. Varje
enhet kan därför startas och stoppas utan att
störa andra enheter.
Utom huvudaggregaten för pumparna
installeras tre 800 kW dieselmotordrivna generatorer,
varav en i reserv, för drift av hjälpmaskiner,
fläktar, luftkylda radiatorer för kylvatten och
smörjolja, samt för samhällets alla behov. De
levererar också kraft till vattenpumparna samt
driver de tillsatspumpar, som ökar trycket på
huvudpumparnas sugsida när det är
nödvändigt att mata in olja från stationscisternerna.
Generatorerna drivs med sexcylindriga
dieselmotorer med samma dimensioner som de
åttacylindriga.
öppet eller slutet pumpsystem?
Pumpstationerna är så kopplade att de antingen
kan arbeta rakt genomgående med slutet system,
eller med matning från en 15 000 ni3 cistern på
den inkommande ledningen, varvid de nämnda
tillsatspumparna höjer trycket på sugsidan, så
att kavitation undvikes. Det är inte alldeles klart
i vilken utsträckning stationerna kommer att
arbeta med slutet system. Denna arbetsmetod är
nästan obligatorisk vid en ledning för olika oljor
för att undvika sammanblandning och den har i
en vanlig råoljeledning fördelen att tillåta
spedi-tören att växla mellan mottagning och
avsändning utan svårighet och utan vanliga
felkorrektioner för cisterninnehåll längs ledningen. Men
den har också nackdelar. Såvida inte
försiktighetsåtgärder vidtas för att begränsa inverkan av
hastiga tryckökningar till en sektion, kan tryck
som alstras av de olika stationerna under vissa
omständigheter ackumuleras och resultera i
övertryck i ledningen. Där denna dessutom är
lagd ovan mark finns det nämligen ännu ett skäl
att arbeta med öppen cistern vid varje station,
som inte uppstår vid nedgrävd ledning.
Fi[). 18. Det 70 m länga
pumphuset vid station 3, med
oljetankar och vattentorn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
