- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 80. 1950 /
1051

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 42. 18 november 1950 - Vagnbjörnen, av Joh. Culemeyer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

11 november 1950

1051

Fig. 4. Den största
pappersmaskincylindern (5 m
diameter) i världen, lastad på
två 24-hjiiliga vagnbjörnar.

är på grund av möjligheten att inställa boggierna
på mycket varierande inbördes avstånd även
lämpliga för transport av långa föremål med
upp till 40 t vikt. Ofta sammanställs flera
boggier under särskilt långa eller tunga laster såsom
framgår av fig. 2, som visar transporten av ett
motorfartyg för 250 passagerare på gatorna i
staden Konstanz.

Den nu beskrivna, 16-hjuliga vagnbjörnens
lastförmåga visade sig snart otillräcklig och man
övergick till en ny 24-hjulig typ med 80 t
lastförmåga, fig. 3. Två dylika 80 t vagnbjörnar
användes för transport av en
pappersmaskin-cylinder med 5 m diameter, avsedd för ett finskt
pappersbruk och på sin tid den största i sitt slag i
världen, fig. 4. Som synes överföres cylindrarnas
vikt till björnen med tillhjälp av två tvärs genom
cylindern dragna balkar. Den bakre vagnbjörnen
styres oberoende av den främre av två särskilda
"styrmän". Vridningen mellan bärbalkarna och
de båda vagnbjörnarna sker med hydrauliska
anordningar.

Nästa steg mot transport av ännu tyngre
föremål ledde till den i fig. 5 framställda 32-hjuliga
vagnbjörnen med 133 t lastförmåga. Till vänster
på figuren visas hur björnen är byggd i tre delar.
Den mellersta delens hjul saknar broms och
styranordning. Såsom antydes på
belastningsschemat till höger på figuren ligger bär- och

vridpunkter mellan vagnbjörnens yttre delar och
de bärande långbalkarna excentriskt inåt, så att
behörig del av belastningen överföres till den
mellersta delen med hjälp av
kopplingsanordningen mellan samma del och björnens yttre
delar. Ett exempel på vagnbjörnens användning
utgör fig. 6, som visar transport av ett modernt
snälltågslokomotiv genom gatorna i Hamburg.
(Transport av lokomotiv förekommer ej sällan i
samband med utställningar utan spårförbindelse
med järnväg, och vid export. Ävenledes kommer
sådan till användning, då lokomotiv i tjänst har
blivit avskurna från det övriga järnvägsnätet,
t.ex. vid ras av en bro, språngning av en tunnel
och dylika missöden.)

Då lastens längd och vikt så medger, använder
man helst en vagnbjörn med ett enda ramverk.
Vid transport av mycket långa föremål är det
dock fördelaktigt att använda två- eller tredelade
vagnbjörnar, som medger bättre anpassning till
vägens profil och större möjlighet till fördelning
av belastningen, speciellt vid passerandet av
broar.

Vid valet av antalet hjul och av avståndet
mellan dessa måste noggrant beaktas att hjultrycket
vid största förekommande last ej kan skada
vägbeläggningen och att det är tillåtet för de broar
och vägar, som skall passeras. I regel hålles det
maximala hjultrycket för en fullastad vagnbjörn

Fig. 5. Tredelad, 32-hjulig

vagnbjörn med 133 t bärförmåga.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:35:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1950/1065.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free