Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 43. 25 november 1950 - Surte-raset ur teknisk synpunkt, av Gösta Westerberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108-4
TEKNISK TIDSKRIFT
der, som får företas i land. Vattenfallsstyrelsen
har samarbetat med Järnvägsstyrelsen och
Väg-och Vattenbyggnadsstyrelsen, och samtliga
styrelser torde vara överens 0111, att det är angeläget,
att rasområdet effektivt dräneras och att det
vatten, som nu tillströmmar genom ett antal rör i
rasets innersta parti, på något vis avledes, så
att det icke uppfyller sprickorna i den utrasade
jorden.
Vid bedömande av anledningen till Surteskredet
kan man ej helt bortse från inverkan av den
sekulära landhöjningen, som i denna del av
landet uppges till 0,5 m på 100 år. Älvens botten
hålles av erosion och slamtransport på
oförändrat höjdläge, men strandområdena höjer sig,
visserligen högst obetydligt under en mansålder
men dock påtagligt under tidernas längd. I gamla
Lödöse ligger t. ex. bottnen i den forna hamnen
på en åker på vänstra älvstranden.
Landhöjningen skapar långsamt nya
lutningsförhållanden, och härav följer, att vi för Göta älv liksom
för en del andra vattendrag i det långa loppet
har att räkna med fortgående förändringar.
Ny farled genom Nordre älv?
Vid uppgörande av planerna för Trollhätte
kanals ombyggnad har även undersökningar gjorts
av möjligheten att dra fram farleden genom
Nordre älv.
Enligt vad generaldirektör Gösta Malm, som på
sin tid var överingenjör vid Trollhätte
Kanal-och Vattenverk, har meddelat, visade jämförande
utredningar, att en farled i Nordreälvgrenen
skulle bli mycket dyrare än den valda grenen i
Göta älv. Sedermera har en utredning gjorts och
ett projekt utarbetats, som visar, hur en farled
genom Nordre älv skulle gestalta sig. Kostnaden
härför slutade med 1914 års penningvärde på
618 000 kronor för en farled med 4 m djup.
Skulle man med nutida penningvärde, men
samtidigt med nutidens förbättrade arbetsmaskiner
till sitt förfogande, utföra detta projekt, skulle
man behöva räkna med gissningsvis 2 600 000
kronor.
Utöver själva anläggningskostnaden för detta
arbete finge man nog räkna med ganska stor
underhållskostnad för uppehållande av
djuprännan genom det grunda partiet i älvmynningen.
Massorna här består nämligen, enligt uttalande
av överingenjör Axel Ekwall, av siam, vari in-
mängts barkavfall och sågspån från de gamla
sågarna i Göta älv, och detta siam är mycket
lättrörligt. Emellertid har efter dessa förslags
utarbetande reglering av Vänern genomförts.
Enligt regleringsbestämmelserna får
Vattenfallsstyrelsen inom vissa gränser reglera tappningen
genom Göta älv, och under lågbelastningstid på
kraftnätet magasineras därför vattnet i Värnern,
och vattenströmningen genom såväl Göta älv som
Nordre älv är förhållandevis liten.
Vid liten vattenhastighet i älven tränger
saltvattnet från havet upp längs bottnen i
vattendragen, och vid de tidpunkter, då vindriktningen
är ostlig, kommer stundom starka
saltvattenssprång upp i älvarna, ibland så långt, att de når
upp till Göteborgs stads vattenledningsintag. Man
har, för att inverkan av saltvattnet icke skall bli
större i jämförelse med förhållandet före
regleringen, gjort en avstängningsanordning i
Nordre älv för att få ökad avbördning genom Göta älv
och på så vis hindra saltvattnet att tränga upp.
Avstängningsanordningen består av en skärm,
som kan höjas eller sänkas och som går tvärs
över Nordre älv och är placerad strax nedanför
Bohusbanans bro vid Ormo, fig. 1.
Skulle en livlig sjöfart upptas genom
skärmanordningen i dess nuvarande skick och samtidigt
en djup ränna uppmuddras genom det grunda
älvpartiet i älvens mynning, skulle dels
saltvattnet ha lätt att tränga upp ända till
skärmanordningens nedströmssida, dels skulle saltvattnet
passera skärmen vid varje tillfälle, då skärmen
fälls för att släppa igenom båtar. Detta skulle vid
de tidpunkter, då liten vattenmängd rinner fram
genom älven, medföra, att saltvatten passerade
från Nordre älv in i Göta älv till olägenhet för
Göteborgs stads vattenledningsvatten. Skulle man
komma att utföra en farled i Nordre älv, får
dessa förhållanden givetvis beaktas, och troligen
kommer det väl i så fall att behöva anordnas
någon sorts slussanordning förbi
Ormo-anläggning-en. En dylik slussanläggning blir givetvis — om
den skall dimensioneras för större fartyg — en
ganska dyrbar sak och tar även tid att utföra.
Det står klart, att en anläggning av farled
genom Nordre älv kommer att beröra en mängd
intressen av sådan art, att hela frågan måste
behandlas av vattendomstolen, och det är att
förvänta, att såväl utredning som utförande måste
ta avsevärd tid. Saltvattenfrågan i Göta älv är
Fig. 7. Förslag till Göta älv-kanalens återställande i fyra etapper.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
