Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 44. 2 december 1950 - Mätinstrument för direkt fjärrstyrning, av sah - Bildrör av metall för television, av sah - Reaktor för impedansjustering, av Je - Lysrör för tunnelbelysning, av sah - Luftkonditionering som belastningsobjekt, av Je - Kraftverksprojekt i Sovjetunionen, av Je
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1116
TEKNISK TIDSKRIFT
eftersom stor kraft och hög känslighet instrumenttekniskt
står i motsatsförhållande till varandra. Man har försökt
att kringgå problemet genom att använda instrumentet av
fallbygeltyp, vilka emellertid har nackdelen att endast ge
intermittenta mätvärdesangivelser. Även instrument, där
visaren släpar längs en bryggkopplad
precisionspotentio-meter eller rör sig i en halvledande dämpningsolja, kräver
ett visst mekaniskt moment, som kan minska på
känsligheten.
En metod, som icke fordrar någon extra ställkraft, är
att utforma visaren så, att den vid vissa mätvärden
avbryter luftströmmen genom en spalt och hindrar denna
från att avkyla en eluppvärmd tråd; tråden ingår som del
1 en bryggkoppling, vilken kommer ur balans och
påverkar ett relä. Man kan även låta strålen påverka ett
luftrelä. I stället för luftstråle och varm tråd kan man
givetvis använda ljusstråle och fotocell, eller en infraröd
värmestråle, som av speglar koncentreras mot en
temperaturkänslig spole. Slutligen kan man utnyttja magnetisk,
induktiv eller kapacitiv påverkan genom visarens rörelse
och förstärka den resulterande strömändringen
elektroniskt. Härmed har man emellertid kommit på gränsen till
indirekt manövrerade system, vilka genom servoteknikens
utveckling på senare tid har fått en allt större betydelse
(Eng. Dig. sept. 1950). sah
Rildrör av metall för television. Den stora huvudparten
av bildrör för TV-mottagare har hittills utförts av glas,
som bl.a. har nackdelen att vara skört. Försök att
använda metall har hittills strandat på att rörets framsida,
bildskärmen, fortfarande måste vara av glas och skall
hopsvetsas med metallstommen vid mycket hög
temperatur. Detta sätter stora krav på likhet i
utvidgningskoefficient hos glaset och metallen. Hittills har denna fordran
kunnat klaras endast av en rostfri stållegering med 28 °/o
krom, som är mycket dyrbar.
Genom en ändring av stålets grundsammansättning har
man nu fått fram ett rostfritt stål, som har de önskade
egenskaperna trots att det endast innehåller 17 %> krom.
Legeringen har också visat sig ha goda
bearbetningsegenskaper, som gör den väl lämpad för att framställa
bildrören genom trycksvarvning och därefter pressning till
cirkulär eller rektangulär form. Man räknar nu med att
kunna åstadkomma bildrör med fyrkantig skärm med över
2 000 cm2 yta, dvs. med över 0,5 m sida (Bus. Wk 7 okt.
1950). sah
Reaktor för impedansjustering. För gott samarbete
mellan parallellkopplade anläggningsdelar, i första hand
transformatorer och distributionsledningar, fordras att
impedanserna är lämpligt valda. Om så ej är fallet, kan
förbättring åstadkommas genom att en reaktor inkopplas i
serie med anläggningsdelen med för låg impedans. En ny
enkel reaktortyp för detta ändamål har konstruerats. Ett
plåtband lindas i spiral till en ringkärna, som klyves i två
delar för underlättande av montaget kring en ledare. De
båda halvorna sammanhålles med ett stålband. Varje
sådan ring dimensioneras för att ge 1 ’% tillsatsreaktans åt
kretsen. Två eller flera ringar kan placeras sida vid sida
och skruvas ihop. Tills vidare har man reaktorer för 450
till 2 000 A. Vid lägre märkström kan ledaren föras i flera
varv genom ringen. Varje ring väger ca 20 kg
(Westinghouse Eng. sept. 1950). Je
Lysrör för tunnelbelysning. I maj 1949 sattes i trafik
en tunnel mellan Battery Park på Manhattans sydspets och
Brooklyn, vilken med sin längd av nära 3 km är USA:s
längsta. Dessutom är det den första undervattenstunnel,
där lysrör har använts för belysning.
Besultatet anses vara synnerligen tillfredsställande. Dels
har man fått en jämn belysning av väggar och vägbana,
utan de mörka fält som uppstår vid vanlig punktbelysning.
Likaså undviker man irriterande, intermittenta ljusreflexer
på bilarnas vindrutor och motorhuvar.
Anläggningskostnaden har varit högre än för jämförliga
lampinstallatio-ner, men den kompenseras mer än väl av att den årliga
strömförbrukningen är endast en sjundedel så stor.
Bören är monterade under taket på 4 m höjd, 15 cm
från väggen. Socklarna är av bronsgjutgods och innehåller
transformator för två rör. Bören skyddas av 3,6 m långa
pyrexglasrör med 15 cm diameter, vilka dels hindrar att
rören skadas t.ex. av fladdrande presenningar på
passerande lastbilar, dels gör det möjligt att tunneln tvättas med
högtrycksvatten. Utbrända lampor utbytes från en
särskild servicevagn; enstaka lampor ersätts icke, utan de
byts endast i par.
Strömmatningen till lamporna går inte som vanligt över
konstantström-transformatorer, utan via transduktorer för
att möjliggöra reglering av belysningen. Denna hålles
normalt vid 40 lux, men en halv kilometer från varje
tunnelmynning ökas den gradvis upp till omkring 200 lux.
Regleringen efter ytterbelysningen och yttertemperaturen sker
i stort sett automatiskt med hjälp av fotoceller. Vissa
omkopplingar regleras av huvudur, t.ex. för att nattetid hålla
tunnelns belysning vid det lägre belysningsvärdet (Electr.
Constr. & Maintenance aug. 1950). sah
Luftkonditionering som belastningsobjekt. Man har
länge varit van vid att sommaren medför minskad
elbelast-ning. Detta är nu en sanning med modifikation i delar
av USA med hög temperatur och luftfuktighet.
Luftkonditionering och fläktar av olika slag får ökad användning,
och glassfabrikation ger en ej obetydlig belastning. Man
har funnit att elförbrukningen är större vid stor
luftfuktighet och lägre temperatur än vid mindre luftfuktighet
och högre temperatur. Vid långa värmeperioder ökas
belastningen mot slutet av perioderna.
I St. Louis utgjorde "värmebelastningen" 1949 i
genomsnitt 71 MW under de varmaste dygnen. Den ökades per
dygn med ca 180 MWh för varje grads temperaturstegring
över 22°C. I New Orleans användes 33 MW för
luftkonditionering och 12 MW för glassfabrikation, vilket
motsvarade 20 % av maximieffekten inom systemet (Electr.
World 11 sept. 1950). Je
Kraftverksprojekt i Sovjetunionen. I Sovjetryska
regeringsförordningar har presenterats planer på två
gigantiska vattenkraftstationer vid Volga. Arbetet på dessa skall
påbörjas under den närmaste tiden, och de avses vara i
drift med full kapacitet 1955 resp. 1956.
I Kuibysjev bygges en station med effekten 2 000 MW
och med en genomsnittlig årlig produktionsförmåga om
10 000 MkWh. Energin skall användas för industrierna i
Moskva, Kuibysjev och Saratov, för elektrifiering av
järnvägsnätet samt för bevattning av en miljon hektar öster
om Volga.
Den andra stationen, invid Stalingrad, får effekten 1 700
MW och årsenergin 10 000 MkWh. Härav reserveras en
större andel för matning av jordbruksområden samt för
bevattning. Ej mindre än 13 milj. ha kommer att bevattnas
i låglandet vid Kaspiska havet, Sarpinsk-låglandet,
svarta-jordsbältet och Nogai-steppen. Parallellt härmed planteras
skog. Förutom en direkt förbättring av förhållandena för
jordbruk och boskapsskötsel hoppas man på en avgörande
förbättring av de klimatiska förhållandena i områdena
vid Kaspiska havets norra strand. Klimatet där är en av
de främsta orsakerna till de torra vindarna i
Volga-området, vilka haft förödande verkningar för jordbruket. Nu
hoppas man kunna säkerställa stabila skörderesultat.
Tillkomsten av kraftverken kominer att underlätta
sjöfarten på Volga. På dammanläggningarna iordningställs
vidare järnvägsförbindelser över floden.
Mycket stora kraftbelopp kommer att överföras, delvis
över relativt stora distanser. Uppgifter om valet av
spänning och ledningsnätets utformning har ännu ej lämnats
(Pravda Izvjestija 20, 31 aug. 1950). Je
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
