Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 44. 2 december 1950 - Böcker - Basic electrical engineering, av S Smedsfelt - The magnetic amplifier, av L Borg - Elektrische Starkstromanlagen, av K F Åkerström - Instruments & accessories for radio-isotope applications, av WS - Svenska Mässan - Asea - Elektriska AB Siemens - TNC: 22. Prepositionen av, av J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 november 1950
1123
De sista kapitlen handlar om elektrolys, termoelement och
element med icke linjär ström-spännings-karakteristik
(torrlikriktare, elektronrör m.m.).
Boken har en mycket trevlig utstyrsel. Trycket och
bilderna är tydliga och av hög kvalitet. Teknologer och
avancerade elever på gymnasiestadiet kan ha nytta av den.
S Smedsfelt
The magnetic amplifier, av J H Rieyineb. Stuart &
Bichards, London 1950. 119 s., 72 fig. 15 sh.
Den nybörjare, som på egen hand vill sätta sig in i
transduktortekniken, torde vara sämre ställd än nybörjare
inom någon annan gren av elektrotekniken. Ett otal
publikationer finns, från svårsmälta doktorsavhandlingar
till ytliga presentationer, och av högst skiftande värde.
Nästan varje författare sätter en ära i att arbeta
oberoende av sina föregångare och resultatet har blivit en djungel
av teorier och betraktelsesätt, som även en specialist har
svårt att överblicka. Det värsta är, att mycket av vad som
skrives endast är teorier, som i efterhand förklarar — ofta
med tankegångar från andra olinjära fenomen inom
elektrotekniken — gjorda rön, men tyvärr visar sig
oanvändbara för beräkning och framför allt för vidare utveckling.
Det är därför med tillfredsställelse man hälsar denna
bok som ett försök att, som framhålles i företalet, ge
nybörjaren en på fysikaliska resonemang grundad
presentation av transduktorteknikens elementa utan att använda
mer än minimum av matematik.
Först beskriver förf. de icke självmagnetiserade
kopplingarna och härleder deras strömtransformatoregenskaper.
Därifrån kommer han enkelt in på självmagnetisering och
vad därmed kan åstadkommas. Efter en presentation av
olika magnetiska material och deras egenskaper beskrives
sedan beräkning av en transduktor från önskade
prestanda och efterberäkning av i synnerhet dess dynamiska
egenskaper. Slutligen visas några praktiska tillämpningar av
transduktorer.
Tyvärr måste en del kritiska anmärkningar framföras.
Förf. har av allt att döma arbetat enbart med
transduktorer för teletekniska ändamål och detta gör att innehållet
blivit helt inriktat på de frågor, som då är aktuella,
särskilt optimal effektförstärkning. Transduktorns hittills
kommersiellt viktigaste användningar ligger dock inom
starkströmsområdet, och man hade därför gärna velat se
några synpunkter på, t.ex. ekonomisk dimensionering och
verkningsgrad. Dessutom har förf. undgått att framhålla
en del fundamentala egenskaper och olikheter hos de
kretsar han visar, och genom att behandla olika
kopplingar på olika sätt har han kommit att förbise
intressanta analogier. Han ursäktas dock delvis, men icke helt,
av sin strävan att ge en enkel och kort framställning och
av det faktum att han är tidigt ute.
Boken är emellertid mycket lättläst, och genom att de
använda behandlingsmetoderna är fysikaliskt klara, kan
läsaren lätt bygga vidare på bokens stoff. L Borg
Elektrische Starkstromanlagen, ll:e uppl., av Emiil
Kosack. Springer, Berlin 1950. 356 s., 320 fig. 12,60 DM.
Boken är avsedd som lärobok för ingenjörer och tekniker.
Den inledes med ett kapitel om elektricitetslära. I de
följande kapitlen vill förf. lämna en allmän överblick över
hela starkströmstekniken såväl i anläggning som i drift.
För en elektrotekniker är dock boken av ringa värde, då
ett så omfattande ämne inte ens nödtorftigt kan behandlas
på ett så ringa antal sidor. Dessutom förefaller innehållet att
vara otidsenligt, åtminstone efter svenska förhållanden.
Sålunda har oproportionerligt stort utrymme ägnats åt
exempelvis likströms- och ackumulatoranläggningar samt
ljus-bågslampor, medan däremot reläskydd av olika slag
behandlats på ett fåtal rader. Man är även förvånad över
att förf. begränsar matematiken till ett absolut minimum.
För undervisning kan boken inte konkurrera med de
svenska läroböcker, som finns i marknaden. Det är tänk-
bart, att den kan vara av visst intresse för icke fackmän,
som önskar erhålla en överblick av starkströmstekniken
utan att närmare tränga in i ämnet. K F Åkerström
Instruments & accessories for radio-isotope
appli-cations, av Dennis Taylor & A G Peacock. Scientific
Instrument Manufacturers’ Association (SIMA), London 1950
44 s., ill.
Huvuddelen av detta häfte, vilket har utarbetats i
samarbete med Atomic Energy Besearch Establishment i
Har-well, utgöres av ett inköpsregister för England över
instrument och tillbehör, som behövs vid användning av
radioaktiva isotoper inom forskning, praktisk medicin och
industri. Tekniska data ges om varje instrument. Dessutom
ingår en artikel om instrumentbehovet inom
spårämnestekniken.
Häftet erhålles gratis från SIMA, 17 Princes gate, London
SW7. WS
Svenska Mässan, Göteborg, inbjuder i en 8-sidig
broschyr till deltagande i Trettiofjärde Svenska Mässan, som
skall hållas den 19—27 maj 1951.
Asea, Västerås. Den 24-sidiga broschyren nr 7027 a
"Automatisk hastighetsreglering av ringspinnmaskiner" ger
först en allmänteknisk orientering i ringspinnmaskinens
konstruktion och verkningssätt och därefter en beskrivning
av hastighetsreglering av dylika maskiner med Aseas
spinnregulator.
Elektriska AB Siemens, Stockholm. Illustrerade
katalogblad över Temco synkronur (8 s.), tillverkade av
Tele-phone Manufacturing Co. Ltd., samt över jordkabelmuffar
(24 s.).
TNC
22. Prepositionen av
Att använda ett språks prepositioner på rätt sätt är
utomordentligt viktigt för god formulering, men också mycket
svårt. Till de besvärligaste prepositionerna hör av. Här
skall endast ett par av dess många användningar nämnas.
En sats sådan som "kunden beställde en maskin" blir i
passiv form: en maskin beställdes av kunden. Den aktiva
satsens subjekt, kunden, blir den passiva satsens agent,
och denna uttryckes med av. Samma funktion har av i
ett uttryck som: en av en kund beställd maskin. Man
skulle väl också t.ex. kunna säga "vid en maskins
beställning av någon tillfällig kund måste ihågkommas att. ..",
eftersom man av formuleringen ganska klart föres in i
den avsedda tankegången, men i sig själv är "beställning
av" tvetydigt. När "av" följer efter ett substantiv som är
avlett av ett transitivt verb kan prepositionen nämligen
lika väl utmärka handlingens objekt; "en tillfällig kunds
beställning av en maskin" låter t.o.m. naturligare än det
nyssnämnda uttrycket. Man bör alltså se upp för möjliga
missförstånd. "Företaget A:s övertagande av företaget B"
ger ingen som helst ledning i fråga om vilket företag som
övertar och vilket som övertages.
Bruket av prepositionen "av" framför handlingens objekt
är emellertid särskilt knutet till de fall då det föregående
verbalsubstantivet innebär själva handlandet. "Vid
beställning av" är detsamma som: vid beställandet av, när man
beställer. I samma mån som innebörden blir mera
konkret, vilket ofta ger sig till känna genom att ordet föregås
av "en" eller står i pluralis, blir i regel annan preposition
lämpligare. Man kan inte säga "det har kommit (en)
beställning av en maskin", utan: på en maskin; likaså:
beställningar på maskiner. Det är i sådana fall ofta nyttigt att
på försök ersätta verbalsubstantivet med en synonym av
annat slag. Det heter "order på", inte "order av" en maskin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
