- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 81. 1951 /
22

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 2. 13 januari 1951 - Andras erfarenheter - Kostnadsnedskärning i den kemiska industrin, av SHl - Hur simplifiering genomfördes i en brittisk fabrik, av YSn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

22

TEKNISK TIDSKRIFT

Koncentrerade lösningar blir billigare att frakta än mer
utspädda. Ofta kan ett visst tankutrymme drygas ut så
mycket genom en liten ökning av en lösnings koncentration,
att en resa blir onödig. På samma sätt kan ett visst
lagerutrymme fås att göra extra tjänst, om pumputrustningen
tillåter det.

Ett klassiskt exempel på besparing genom ökning av en
lösnings koncentration är användning av stark koksyra
vid framställning av sulfitcellulosa. Några siffror från en
rysk fabrik visar, att en ökning av total halt
svavelsyrlighet från 5,0 till 7,6 % medförde sänkning av
råvaruförbrukningen per ton massa med 27 kg pyrit, 18 kg
kalksten och 4 kg klor. Härtill kom sparande av värme, vatten
och ökning av produktionskapaciteten med oförändrad
apparatur.

Gamla idéer kan vara värda att ta upp på nytt. Man kan
ha förkastat anställdas förslag, när största möjliga
ekonomi ej var nödvändig. En sådan undersökning innefattar
även kritisk analys av utförandet av mekaniska arbeten.
En torkanläggning led t.ex. av driftavbrott. Intet gjordes
för att finna den verkliga orsaken utan stoppen skylldes
helt enkelt på ojämnheter i det torkade materialet. En
undersökning visade, att ett förslag till utbyte av några
anfrätta pressvalsar inlämnats för tre år sedan. När
rullarna bytts, gick anläggningen praktiskt taget störningsfritt.

Arbetsstudier av driftpersonalens operationer är kanske
den mest fruktbärande men också den för kemisten mest
motbjudande metoden att skära ned kostnaderna. Studierna
skall nämligen visa, att arbetarna gör ett 8 h arbete för 8 h
betalning. Besparingar genom kemisk kontroll fordrar
ständig uppmärksamhet, men om det visas, att sex man
kan göra samma arbete, som sju gjorde förut, är det
troligt, att de fortsätter därmed, och en mans lön har sparats.

Jämförelse av personalen i två fabriker med likartad
tillverkning visade t.ex., att tre apparatförare och tre
hjälpare i den ena producerade mindre än tre apparatförare
ensamma i den andra. Denna enkla jämförelse
möjliggjorde en betydande besparing.

Forskning skall drivas så ekonomiskt som möjligt. Dess
totalbudget har alltid granskats mycket noga, men
kostnaderna har sällan analyserats lika grundligt som
fabrikens driftkostnader. Forskning är mer eller mindre
ogripbar i jämförelse med driftens realiteter, men numera har
man fått stora möjligheter att minska dess kostnader
genom användning av standardiserade apparatdelar för
halvstor drift, minskning av dennas kostnader genom största
möjliga utnyttjande av laboratoriedata m.m.
Säkerhetsanordningar kan ofta minska förluster och ger
därför gott utbyte. Förlorad arbetstid på grund av
olycksfall var 1,44 h per miljon arbetstimmar i Du Ponts alla
fabriker under kriget och mindre än 3,0 h under 1949 i
Atomic Energy Commissions anläggningar. Båda dessa
företag har lagt stor vikt vid säkerhetsanordningarna. I
AEC:s sjunde halvårsrapport anges förlusten av utrustning
i cent per 100 dollars värde. Genom eld förlorades under
1945 3,2 ct, men 1948 hade denna siffra sjunkit till 0,8 ct.
Medelsiffran för hela USA under en tioårsperiod är 15 ct.

Redovisning av material förluster i driften kan även
minska kostnaderna. Om förlustrapporter måste inlämnas
till ledningen, innebär detta en kraftig broms på
tendensen att slänga en sats, som misslyckats på något sätt.

Förlust av en flytande katalysator vid en
polymerisations-reaktion i en stor kemisk fabrik gjorde t.ex. inlämnande
av en sådan rapport nödvändigt. Denna gav anledning till
ett sammanträde, vid vilket beslöts att insätta en ventil
med flänsar i stället för den gängade ventil, som lossnat
vid rörarbete och orsakat förlusten.
Skrivna instruktioner för driftpersonalen kan även
minska förluster. De lägger en börda på driftingenjören,
som tillsammans med förmännen måste författa dem. En
sådan instruktion, ständigt visande de sista ändringarna i
processen, är emellertid ovärderlig. Den muntliga
traditionen från "far till son" används fortfarande i många fall

vid överföring av instruktioner, men i moderna
organisationer säger man det icke — man skriver det.

Vid utförande av regelbunden, planerad rengöring av
kemisk apparatur användes t.ex. detaljerade skrivna
instruktioner. Dessutom uppgjordes för varje gång listor över
de ledningar, som visat tecken på igensättning under den
gångna månaden, och över andra detaljer, som kunde vålla
förluster under kommande månad, om de glömdes. Genom
dessa utförliga, skrivna instruktioner minskades
driftstoppet per månad med 20 h (M Stttig i Chem. Engng juli
1950). SHl

Hur simplifiering genoinfördes i en brittisk fabrik.

Det är ej ovanligt att en verkstad gör avvikelser från sin
standardproduktion då en kund önskar ett speciellt
utförande av sin order. Man vill ej riskera att mista en
köpare eller tror helt enkelt att det är en nödvändig service.
Förfarandet blir mer och mer allmänt, och verkstaden blir
ett "beställningsskrädderi". En given följd är att
produktionen blir dyrbar och leveranstiden lång. Ofta har man
inte heller tillräckligt klart för sig att det finns en hel del
produkter, som lämpar sig för serietillverkning, utan
förutsätter felaktigt och helt generellt det motsatta.

Nu torde det vara oomtvistat, att serieproduktion och
masstillverkning är nödvändiga för att vi skall få en
effektiv produktionsapparat. En väg mot detta mål är intensiv
simplifiering (Tekn. T. 1950 s. 1055, 1076), och här skall
som exempel visas hur ett brittiskt företag lyckades att
förenade specialiseringens fördelar med de låga kostnader,
som följer av en långt gående standardisering.

Företaget tillverkar motorskåp, fig. 1, och dessa hade
tidigare utförts efter snart sagt varje kunds särskilda
önskemål. Under kriget ställdes stora krav på ökad
produktion, och denna måste nås genom standardisering och
ökad utbytbarhet av delar. Ett nytt system utarbetades, en
omorganisation genomfördes under en period av fem år,
och det hela har befunnits fungera perfekt.

Det tidigare systemet var mycket enkelt att beskriva,
fastän det kanske hade mindre lätt för att fungera. Få
blanketter användes, och lagerhållningen hölls knapp.
Hopsättningsdelar förvarades i lådor, försedda med kort,
vilka utgjorde hela lagerbokföringen. Montörerna gjorde
själva upp stycklistor efter ritningarna och plockade efter
dessa erforderliga delar ur lagret. Vid brist på någon
detalj beställde vanligtvis en förman tillverkning av ett antal
stycken direkt i maskinverkstaden. Montörerna hade ett
särskilt kort för att skissera upp sådana beställningar.
Trots att systemet omfattade vissa standarddetaljer,
urartade det till att specialbeställda detaljer blev vanligare
än de standardiserade. Härav följde styckade serier samt
relativt stora lager av delar, som ej användes. Kunden fick
exakt vad han ville ha — men han fick betala för det!

Det blev nödvändigt att finna en utväg ur detta, och enda
möjligheten blev att hålla ett tillräckligt omfattande lager
av standarddelar, som kunde användas för olika typer av
motorskåp. Utarbetandet av dessa standards krävde
mycket experimenterande och vållade upprepade
misslyckanden, enär efterfrågan ständigt växlar i fråga om typer på
motorskåp. Man försökte mer och mer gå in för att
standardisera och lagertillverka större enheter, såsom
kontaktorer, överströmsskydd etc., i den mån efterfrågan
någorlunda kunde förutsägas. Nu har man också funnit det vara
lämpligt att lagerföra en serie nästan färdiga aggregat,
baserade på erfarenheter från tidigare beställningar.

Klart är, att ett automatiskt förnyande av detta lager
kräver en omsorgsfull planering och en noggrann central
lagerbokföring. Det kan nämnas, att det nu finns ca 8 000
standarddetaljer och 1 500 delmonteringar i lager.
Bokföringen av dessa liksom av råmaterial göres enligt
moderna principer och bygger på fixerade maximi- och
mini-mipunkter.

I den centrala lagerbokföringen finns lagerkort upplagda
för varje detalj eller enhet. Då en kundorder inkommer

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:36:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1951/0038.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free