Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 8. 24 februari 1951 - Böcker - Nya Asfalt Aktiebolaget 1875—1950, av WS - Hamnbyggnadsbyrån AB - »Er bana — järnvägen» - AB Zander & Ingeström - Kommersiell Foto - TNC: 4. Kraftteknik, teleteknik m.m., av J W - Problemhörnan, av A Lg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17 februari 1951
w. 163
rektor, låter oss följa företagets öden, i tidsbunden
ordning, från 1875 då Svenska Telegrambyråns direktör A Fich
lyckades intressera redaktör Rudolf Wall, Dagens Nyheters
skapare, och löjtnant Th. von Heijne för startandet av en
asfaltfirma, till i dag, då samma firma som ett av
Johnson-koncernens storföretag verkar inom
byggnadsbranschens alla områden.
Asfaltens användning före 1875 beskrives i ett intressant
inledande kapitel, som man dock gärna hade sett utökat
till att omfatta asfaltteknikens utveckling ända fram till
våra dagar; förf. hade därmed kunnat väsentligt öka
skriftens redan nu stora teknikhistoriska värde.
Nära hundratalet sidor upptas av utomordentliga
fotografier, de flesta tagna av C G Rosenberg, vilka ger en
god uppfattning om firmans mångskiftande verksamhet.
Typografin är utmärkt. WS
Hamnbyggnadsbyrån AB, Stockholm, har, obunden av
jubileer, givit ut en vacker 60-sidig reklamskrift. Skriften
är sammanställd av Carl-Bertil Holmberg och försedd med
vinjetter av David Ralson. I intressanta och instruktiva
bilder med sakligt upplysande text beskrivs ett antal
arbeten som företaget har utfört eller utför: hamnbyggnader,
varvsanläggningar, industri- och brobyggnader, bostadshus
m.m.
"Er bana — järnvägen" är en orienteringsskrift om
verksamheten vid SJ, som därmed har följt många andra
storföretags exempel att ge ut en tryckt introduktion för
sina nyanställda. SJ är ju landets och även Nordens
största företag med 70 000 anställda — var trettionde svensk
man i åldern 20—60 år är vid järnvägen — och skriften
har därför en hel del av allmänt intresse att bjuda på.
På 67 väl skrivna och trevligt illustrerade sidor beskrivs
hur den invecklade organisationen arbetar, vad företaget
ger och vad det fordrar. För SJ-folket blir skriften säkert
en både nöjsam och nyttig läsning.
AB Zander & Ingeström, Stockholm, upplyser i en
förnämlig 16-sidig broschyr sina kunder om sitt efter 1
oktober 1950 betydligt utvidgade försäljningsprogram pä
pumpområdet. Utom egna pumpkonstruktioner säljer firman
pumpar av bl.a. märkena JMW, Imo, Rötan, Dexonite,
Craelius och Gothia.
Kommersiell Foto, Stockholm, har till sitt
30-årsjubi-Ieum sänt ut till sina kunder en väggalmanacka, som
upptill har en ruta, där man monterat in ett foto, valt bland
kundens tidigare beställningar.
TNC
4. Kraftteknik, teleteknik m.m.
Elektrotekniken, dvs. den verksamhets- och
vetenskapsgren som har att göra med elektricitet i praktisk
användning, låter sig tämligen naturligt uppdelas i ett område
som sysslar med den elektriska energin som sådan, och
ett annat där den elektriska energin användes enbart som
bärare för meddelanden. Sistnämnda del av
elektrotekniken har fått namnet teleteknik och omfattar framför allt
telegrafi, telefoni och radio.
Den del av elektrotekniken som sysslar med den
elektriska energin som sådan, dess alstring, omformning,
överföring och användning för olika ändamål, såsom för
industri, samfärdsel, belysning, rumsuppvärmning, har i fråga
om sin benämning varit föremål för diskussion ända fram
till dessa dagar. Rundfrågor som TNC utsänt har
emellertid nu tydligt gett till resultat att namnet elektrisk
kraftteknik bör rekommenderas härför. Förleden kraft betyder
i detta sammanhang energi, en i och för sig föga önskvärd
betydelse men i teknisk-kommersiellt språk accepterad
även av TNC. Attributet elektrisk kan i regel uteslutas,
eftersom sammanhanget oftast gör klart att kraftteknik
avser just ett slags elektroteknik.
Vad som försvårat diskussionen om den energibetonade
elektroteknikens namn är främst förekomsten av vissa
andra begrepp och benämningar, nämligen starkström och
dess motsats svagström, samt installation, och
sammansättningar med dessa ord.
Enligt Kungl. Maj:ts stadga om elektriska
starkströmsanläggningar (5 maj 1939) kännetecknas en
starkströms-anläggning av att däri "alstras, omformas, överföres eller
nyttjas elektrisk kraft med sådan spänning eller
strömstyrka, att fara för person eller egendom därav kan
förorsakas". Motsatsen är svagströmsanläggning. Här
föreligger alltså en helt annan indelningsgrund än i fråga om
förlederna kraft- och tele-. Tyvärr beaktas inte alltid
denna skillnad, särskilt som i praktiska fall t.ex. en
kraftanläggning oftast samtidigt är en starkströmsanläggning.
TNC vill livligt avråda från sådan sammanblandning av
begreppen. När inga särskilda skäl finnes att anlägga
den juridiska risksynpunkten, utan man åsyftar en
uppdelning efter energins användning, bör kraft- och
tele-väljas som förleder.
Verbet installera betyder insätta, och användes särskilt i
fråga om inbyggnad eller uppsättning på
användningsplatsen av tyngre tekniska don eller av
ledningsanläggningar och därtill anslutna apparater; man kan installera en
ångpanna, elektrisk belysning, telefon, en gasmätare osv.
Substantivet installation har dels motsvarande innebörd:
att installera, dels betyder det anläggning i (bostads) hus,
fartyg e.d., särskilt belysningsanläggning eller annan
hjälp-anläggning inpassad i ett större sammanhang. Ordet
installationsteknik betyder: installerandets teknik, vilken i
lika mån tillhör kraft- och teletekniken och givetvis även
andra grenar av tekniken än den elektriska.
Installationsmateriel betyder inom elektrotekniken sådan kraftteknisk
materiel som huvudsakligen användes för den fasta
installationen i bostadshus och andra byggnader, alltså
ledningar, uttag, strömställare, säkringar o.d.; även
anslutningsledningar till flyttbara bruksföremål brukar
medräknas. Däremot bör man ej inräkna exempelvis lampor,
värmeapparater eller motordrivna bruksföremål, vilket
dock särskilt förr var vanligt.
En mera säregen innebörd har ordet "installationsteknik"
fått inom Svenska Elektriska Kommissionen. Man har där
använt det som rubriknamn för alla de frågor som hör
samman med elektriska kraftanläggningar av ovannämnda
installationskaraktär, dvs. sådana som är utförda att kunna
skötas utan tekniskt sakkunnig betjäning.
"Installationsteknik" har därigenom kommit att betyda en del av
elektrotekniken, jämställd med teleteknik och "kraftteknik",
vilket sistnämnda ord fått sitt begreppsområde i
motsvarande mån beskuret. Detta kan försvaras med att val av
korta rubriktermer ofta gör en pressning av termernas
innebörd nödvändig. Någon efterföljd i andra
sammanhang bör denna tolkning av orden "installationsteknik"
och "kraftteknik" icke få. J W
Problemhörnan
Problem 10/50 lydde: "Ett mjukt, jämntjockt och tunt
snöre hänges över två på lika höjd belägna, horisontella,
glatta stift med det inbördes avståndet 2 a. Beräkna den
minsta längd som snöret måste ha för att detta skall vara
möjligt."
Uppgiften löses enklast genom att man utgår från
kedjelinjens ekvation:
y =^(e~h + e- 7,)
För kedjelinjen gäller, att spännkraften i en godtycklig
punkt är likamed tygden av ett kedjestycke, vars längd
är likamed y-koordinaten i samma punkt (dvs. avståndet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
