Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 8. 24 februari 1951 - Problemhörnan, av A Lg - Insänt: Den högre tekniska undervisningen, av Erik Bengtson och R Woxén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
164
TEKNISK TIDSKRIFT
ned till "styrlinjen"). Vid
jämvikt faller sålunda
ändarna hos kedjan på
ar-axeln. — Båglängden s
beräknas genom
integrering till
s=2\eh~e h)
så att hela kedjelängden
blir
a
L = 2he~h
Sättes = 0 erhålles h = a, varav
d h
L min — 2 ae = 5,43656 a
Vinkeln a. blir härvid 49,6°
Problemet har lösts av H Hägglund, N F Enninger, H
Nilsson, A Norrman, K J E Westerberg, Hel, G O, W R U,
I F, N E, B K—r och H Lg. Hrr ög och T Ygge påpekar
att Problemhörnan tidigare haft ett liknande problem
under behandling, nämligen som nr 9/45.
Problem 2/51. En homogen kub, vars specifika vikt är
y, flyter på en vattenyta. Undersök villkoren för att kuben
skall flyta stabilt med underytan horisontell. .4 Lg
Insänt
Den högre tekniska undervisningen
I Teknisk Tidskrift har den senaste tiden förts en
diskussion om den högre tekniska undervisningen. Problemet
skall upp till debatt med avdelningsråden vid KTH. Såsom
ett av inläggen får man betrakta professor Woxéns artikel
"Synpunkter på den högre tekniska undervisningen i
Tekn. T. 1950 s. 1101. Det är närmast denna, som givit
anledning till följande reflexioner.
Det förefaller mig egendomligt, att Woxén i denna artikel
ej på något sätt berör dagens målsättning för
undervisningen eller med andra ord: vad önskar svensk industri
under de närmaste tiotalen år av sina ingenjörer? Utan en
målsättning torde det vara svårt att diskutera problemet,
hur målet, utbildningen, skall uppnås.
Det saknas två ord i artikeln, "ekonomi" och
"arbetsledning". Det förefaller, som om tekniken, stavad med
stora bokstäver och upphöjd på ett högre plan, vore
målsättningen. Enligt min uppfattning är tekniken ett medel
att uppnå ett ekonomiskt gott resultat under
tillfredsställande arbetsförhållanden. Tekniken måste underordna sig
ekonomin och ekonomi i olika former måste ingenjören
kunna. Han måste lära sig ekonomi.
Det andra är arbetsledning. Det torde dröja länge, innan
den tekniska utvecklingen kommit därhän, att industri kan
drivas utan människor. Att leda dessa inom produktionen
är en stor uppgift för många ingenjörer. Även denna
uppgift bör han lära sig.
Om man söker efter en målsättning för utbildning av
ingenjörerna, torde många synpunkter kunna framföras.
Men kan man ej indela dem efter uppgifter i den
industriella verksamheten i följande huvudgrupper?
konstruktören, vare sig han arbetar med mekaniska,
elektriska, kemiska eller andra problem eller bedriver
forskning,
produktionsingenjören — arbetsledare, förhandlare,
planerare, driftingenjör, byggare, transportman m.fl.,
försäljaren, som skall kunna den tekniska varan,
marknadens priser och sköta kunderna; serviceingenjören
räknas hit,
ekonomen, som skall se till att arbetet lönar sig:
förkalkyl, efterkalkyl, kontroll,
administratören, som samordnar alla krafterna inom
företaget.
Det händer, att inom ett mindre företag alla dessa
uppgifter vilar på samme man eller ett fåtal. I de stora
företagen finns hela avdelningar för varje uppgift med
chefer, som i sin tur blir administratörer för lösandet av sin
uppgift.
I vad mån fyller undervisningen på KTH de så uppsatta
målen? Om undervisningen där ej tar upp dessa problem,
var skall ingenjören inhämta de erforderliga kunskaperna,
i praktiken eller på annat håll? Dessa fundamentala
problem borde väl diskuteras, innan man planlägger kurserna
i de olika ämnena.
Det är stor skillnad mellan amerikanska ingenjörer och
svenska enligt Woxén. Beror detta ej framför allt på att
man i Amerika har en annan målsättning för sin
utbildning, icke endast av ingenjörer utan i allmänhet med
början redan i de första klasserna i skolorna och sedan hela
vägen fram till högskolor och universitet?
Enligt min uppfattning behöver vi tillägna oss en hel del
av den amerikanska målsättningen för undervisningen.
Det viktigaste problemet i detta sammanhang, som
Woxén tagit upp till diskussion, är dock hur
undervisningen på KTH skall ordnas för att fylla sin uppgift. Man
torde dock icke kunna se detta problem så ensidigt, utan
diskussionen bör väl omfatta hela frågan om
ingenjörernas utbildning för deras framtida verksamhet på olika
områden inom svensk industri. Erik Bengtson
Direktör Bengtsons insändare är ganska typisk för den —
alltmera minskande — grupp personer som med frejdigt
mod kastar sig in i undervisningsdiskussioner utan att
först söka taga reda på hur förhållandena numera är vid
de tekniska högskolorna. Det oaktat vill jag inte underlåta
att komma med en liten kommentar.
I min tidigare uppsats sökte jag skissera hur jag vill ha
normalingenjörens utbildning, nämligen fördjupade studier
i grundläggande ämnen, mer djuplodande studier än nu i
ett eller ett par tillämpade ämnen, väsentligt reducerad
undervisning i övriga tillämpade ämnen, ökad valfrihet
ifråga om ämneskombinationer, väsentligt mer
undervisning i samhällsorienterande ämnen samt sådan utbildning
och sådana samvaroformer att individens personlighet på
bästa möjliga sätt tillvaratages och utvecklas, allt i syfte
att skapa en i samhället i vidsträckt bemärkelse så nyttig
och lycklig människa som möjligt.
Domen att detta är "egendomligt" bär jag med jämnmod.
Egendomligare finner jag däremot påståendet att mitt mål
skulle vara TEKNIKEN, upphöjd på ett högre plan. Den
motsatta tolkningen hade jag däremot kunnat förstå.
Det är alldeles riktigt att jag i min artikel inte gått in på
detaljer och sålunda inte nämnt vare sig "ekonomi" eller
"arbetsledning". Jag har heller inte nämnt verkstadsteknik,
flygteknik, livsmedelskemi etc. Vad ekonomi och
arbetsledning beträffar vill jag dock inte underlåta att nämna
följande.
Vid KTH finns speciallärarbefattningar i
nationalekonomi, i rättskunskap och i rättslära samt professur i
industriell ekonomi och organisation. Högskolan har vidare all
anledning att räkna med att den befintliga
speciallärar-befattningen i byggnadsorganisation fr.o.m. den 1 juli 1951
kommer att ersättas med en professur i
byggnadsekonomi och byggnadsorganisation. Härtill kommer vissa
extrakurser samt framförallt det förhållandet att praktiskt
taget alla lärare i de tillämpade ämnena belyser ett mycket
stort antal problem ur rent ekonomiska synpunkter.
Jag är fullt medveten om att högskolan har många brister
men jag är lika övertygad om att högskolans huvuduppgift
är att ge den unge ingenjören gedigna grundläggande
kunskaper och att lära honom att studera självständigt. Sedan
får praktiken — och den kloke arbetsgivaren — göra
resten. R Woxén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
