Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 14. 7 april 1951 - Mätvagn för kontaktledningsundersökningar, av Karl Erik Ullerfors - Ont om ingenjörer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
280
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. S. Diagram över kontaktledningens tillstånd, a före justering, b efter provisorisk justering (kvarstående högre
accelerationsvärden härrör från dels ojämnheter i spåret, dels deformationer i kontakttråden, orsakade av försenade
revisionsarbeten), c. ny justerad ledning på rakspår, d jämförelse mellan två olika upphängningssystem.
de egenskaper behandlas, som starkast inverkar på
mätningarna i mätvagnen.
Först och främst bör upptrycket (trycket mellan slitskena
och kontakttråd) vara konstant och oberoende av tåg- och
vindhastighet. Är så icke fallet, kommer ledningen att
lyftas upp för mycket, då trycket ökar med hastigheten. I
motsatt fall, dvs. när strömavtagaren tenderar att sugas
ned av vinden, lyfts ledningen mellan
upphängningspunkten^ för litet, varigenom strömavtagaren får svårare att
följa trådbanan. Detta resulterar i ökat antal
kontaktavbrott. För att uppnå största möjliga följsamhet i
förhållande till ledningen bör strömavtagarens massa vara
liten. Slutligen bör lagerfriktionerna i alla leder vara så
små, att de icke förändrar upptrycket vid rörelser uppåt
eller nedåt. Det kan nämnas, att för strömavtagare,
försedda med kullager, påverkar lagerfriktionerna upptrycket
med endast några få hekto, medan motsvarande värde för
strömavtagare med glidlager uppgår till storleksordningen
2—-3 kg. Den på mätvagnen använda strömavtagaren är
specialbyggd för att uppfylla de här antydda
fordringarna.
Mätvagnen används även för en bel del andra ändamål
utöver de ovan nämnda. Man kan t.ex. under gång mäta
och registrera kontaktledningsspänningen samt den av
elek-troloken förbrukade effekten och energin. Vid mera
speciella mätningar, upptagning av oscillogram vid
kortslutningar o.d., är vagnen en bekväm och ändamålsenlig
arbetsplats.
Vagnen har också utrustats med apparater avsedda för
telefon- och radiotekniska undersökningar. Den rymmer
bl. a. en telefonväxel, som möjliggör anslutning till
samt-liga de typer av telefonsystem, som förekommer inom
Statens Järnvägar. Vidare har en frekvensmodulerad
radiostation inmonterats, med vilken undersökningar av
räckvidd, störningar osv. utföres.
Den rutinmässiga kontrollen av ledningarna sker två
gånger per år på huvudlinjerna och en gång per år på
bi-linjerna. Eftersom de på huvudlinjerna, framför allt
Stockholm—Göteborg och Stockholm—Malmö, upplagda
ledningarna utsättes för större påfrestningar än övriga —
stark trafik, hög hastighet — fordrar de denna tätare
kontroll så att de ojämnheter i ledningen, vilka genom ökat
slitage och stötverkan kan ge upphov till ledningsbrott
med svåra trafikrubbningar som följd, kan i tid upptäckas
och rättas till.
De i mätvagnen upptagna diagrammen utsändes
kopierade till linjebefälet, som med ledning av dem direkt kan
avgöra vilka avsnitt eller punkter på linjen, som fordrar
snabbt ingripande. På detta sätt sparas både tid och
arbetskraft i jämförelse med tidigare förfaringssätt.
Trots den korta tid mätvagnen hittills varit i drift har
många värdefulla erfarenheter vunnits på
strömavtagning-ens område. Ännu återstår emellertid mycket arbete innan
man nått fram till den slutgiltiga lösningen av ovan
berörda problem.
Ont om ingenjörer har det blivit i USA. Lönerna har
gått upp med 10 °/o på 4 månader. Begynnelselönen är nu
275—500 $ per månad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
