- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 81. 1951 /
626

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 29. 18 augusti 1951 - Nybyggen - Saab J 29, av sah - Nytt dieselmaskineri på M/S »Svealand», av N Lll

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

’626

TEKNISK TIDSKRIFT

Fig. 2. Hur J 29
är uppbyggd
(efter Interavia).

Nytt dieselmaskineri på M/S "Svealand". Skeppsredare
Dan Broström beställde i början av 1920-talet vid Deutsche
Werft i Hamburg två stora motorfartyg, "Svealand" och
"Amerikaland", specialkonstruerade för malmlast och
närmast tillkomna för transportfart mellan Cruz Grande i
Chile och Sparrows Point vid Baltimore i samband med
ett 20-årigt kontrakt, som Broström för ändamålet ingått.
Med en lastförmåga om ca 21 000 tdw har "Svealand"
såväl som det under andra världskriget förolyckade
systerskeppet "Amerikaland" länge räknats som den svenska
handelsflottans största lastfartyg.

Under efterkrigsåren har "Svealand" gått med malm dels
mellan Narvik och Nordamerika, dels mellan Narvik och
kontinenten. Inalles har skeppet under sina resor från
1925 till 1950 transporterat 4 264 Mt järnmalm och under
samma tid tillryggalagt 1,7 milj. sjömil, motsvarande 78
varv runt ekvatorn.

.4 radio, B hydraulvätska, C
hy-draulapparatur, D gyrosikte, E
instrumentpanel, F strömställare, G
katapultstol, H stolutlösare, I
kanoner, K motorreglage, L
landställs-luckor, M avisningsvätska, N
bränsle, O bränslepåfyllning, P rör
mellan bränslebehållarna, Q
kabin-kompressor, R reaktionsmotor; i
stjärten finns ytterligare: radio,
autopilot och roderservomotor.

ret utgör den bärande delen i konstruktionen, kring vilken
flygkroppen är uppbyggd. Det består av en rörformig
stomme, förstärkt med stringrar, ringar och skott.

Flygkroppens främre tredjedel, som innehåller
förrar-rummet, är trycktät. Den är täckt av en plasthuv, som i
nödfall kastas av med hjälp av en krutpatron.
Katapultstolen löper i gejdrar, fastsatta vid den pansarplåt som
skyddar föraren bakifrån; framifrån skyddas han av ett
pansarplåtsarmerat skott bakom nosintaget.

Flygkroppens andra tredjedel innehåller bränsletankar,
monterade över och under intagsröret. Vidare genomgås
denna del av vingen, som är fäst vid flygkroppen i tre
punkter. Vingen är på två balkar uppbyggd av 2,5 mm plåt

av en aluminiumlegering med 60 kg/mm2 draghållfasthet,
och fastnitad vid grova längsgående förstyvningsstringrar.

Skevrodren är servomanövrerade och samordnade med
klaffarna. Dykbromsarna är infällda i den bakre
ving-balken, men skall flyttas till flygkroppens akterdel.
Stabilisatorn har variabel anfallsvinkel, som på elektrisk väg
kan inställas mellan + 1° och —6° för att möta
triin-ändringar vid stötvågor. Den sista tredjedelen omfattar
motorn, avgasröret, styrverket samt radio och autopilot.

Trots det stora antalet luckor och inspektionspaneler har
Saab 29 en mycket slät yta. Nitskallar och plåtkanter får
icke framträda mer än 0,02 mm. Toleransen för ving- och
roderprofilerna är 0,2 mm. Anslutningsdelar, klaffar o.d. är
helt slätt infällda och flygplanet till stor del utvändigt
maskinbearbetat (Vingpennor nr 15 1950, Interavia 1951
h. 7). sah

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:36:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1951/0642.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free