Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 30. 25 augusti 1951 - Hur montage av flerfamiljshus kan förbilligas, av Evert Strokirk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 augusti 1951
639
Tredje etappen: färdiggjutna bjälklags- och
väggplattor vid ett större objekt
Bygget är ett tre våningshus om 18 lägenheter i
två trappuppgångar, således större än vid
föregående etapp. Den tidigare beskrivna
portalkranen, fig. 8 och 9 användes. Vid denna etapp gjuts
både bjälklagsplattor och väggar på gjutbäddar
utlagda invid byggnaden, fig. 10. Härdning av
betong med Schieferola-tillsats tillämpas.
Till skillnad från förra byggnaden, där
värmeisoleringen av ytterväggarna anbringades
invändigt och måste putsas samt den utåtvända
betongytan avfärgades, skall nu i stället den
bärande betongskivan ställas innerst och ges en
slät yta inåt rummet, som direkt kan tapetseras
eller målas, men på utsidan muras en halvstens
fasadtegel, fig. 11. Mellan betongen och
murverket lämnas en öppning av 7,5 cm och där
in-hänges närmast betongytan en 5 cm
mineralullsmatta. Värmegenomgångstalet beräknas till 0,6.
Fasadtegel användes, enär det vid tidigare
byggnader på detta område kommit till användning
samt därför att det ger en underhållsfri fasadyta.
Man får i detta fall bygga utvändig ställning
sedan betongstommen monterats, och låta
murarna uteslutande arbeta på husets utsidor, då
man däremot i förra fallet fick bygga ställningar
åt dem till putsningsarbete på ytterväggarnas
insida. Här bortfaller således praktiskt taget all
invändig puts.
Erfarenheter från tredje etappen
Med stöd av erfarenheter av kostnaderna för
andra bostadsbyggnader uppförda av Sundh
under förra året samt med ledning av de tidigare
experimenten anges i följande tabell en
jämförelse mellan ett hus uppfört på traditionellt sätt
med murade väggar av enstenstegel isolerade på
insidan och vanligt betongbjälklag, samt samma
hus uppfört på sätt som här beskrivits under
tredje etappen:
Betongski- Tradi-
vor, montera- tionell
de med krän metod
5 T
Skillnad
S—T
Arbetslöner ... kr. 64 000 80 000 — 16 000 (— 20 %>)
Material ...... kr. 89 000 106 000 — 17 000 (— 16%>)
Färdiga arbeten [-(underentreprenader)-]
{+(underentrepre-
nader)+} ....... kr. 84 000 84 000
övriga kostnader
(V & S, el,
arvoden, m.m.).. kr. 150 000 150 000 — —
Kostnad för krän
och form.....kr. 8 000 — + 8 000
Summa 395 000 420 000 —25 000 (— 6 %>)
Kostnad per
volymenhet . .. kr/m3 86 91 — 5
Kostnad per
lägenhetsyta . . kr/m2 370 390 — 20
I tabellen har kostnaderna sammanförts till
huvudgrupper omfattande arbetslöner, material,
Fig. 10. Gjutbäddar (i förgrunden); montering av väggar
påbörjad (i bakgrunden).
färdiga arbeten, övriga arbeten samt krän- och
formkostnad.
Färdiga arbeten omfattar exempelvis sten-,
smi-des-, plåt-, glas- och isoleringsarbeten, trappor
och vilplan (monteringsbara i båda
alternativen), snickerier, golvbeläggning, kakel och
tvätt-stuguinredning. Allt detta är beräknat till samma
kostnad i båda alternativen.
Övriga kostnader omfattar bland annat bodar,
målning, värme- och sanitets- samt
elinstalla-tion, vidare arvoden, administration, räntor,
avgifter m.m., och alla dessa kostnader är likaledes
räknade lika i båda fallen.
Kostnaden för portalkranen och de permanenta
stålformarna utgör endast skälig avskrivning
samt underhållskostnad, men däremot ingår här
Fig. 11. Vid tredje etappen isoleras väggelementen
utvändigt med en mineralullsmatta, varefter huset klädes med
ett skal av halvstens fasadtegel. På den invändiga släta
betongytan tapetseras eller målas direkt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
