Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 43. 24 november 1951 - USA:s nya vattenföroreningslag, av Bertil Retzner - En flygtimme i USA:s flygvapen - Gängor smörjes och tätas - Arbetskläder av dynel - Nya metoder - Mätning av svetsars egenspänningar, av Wll - Rymdskeppet diskuteras, av sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 november 1951
1013
Antal Be i :rörd befolkning milj. invånare
Befolkning .............................. 151
Samhällen med avloppsnät ............. .. 11 800 92
med känd avloppsvolym –– .. 6 900 48
okänd avloppsvolym ........ .. 4 900 3
Reningsverk med höggradig rening ____ .. 3 100 25
med låggradig rening ..... .. 3 500 32
Avloppsnät utan reningsmöjligheter ... .. 5 200 35
Industrier med avlopp direkt i vattendrag 10 400 —
med reningsverk ............ .. 2 600 —
utan reningsverk ............ .. 3 700 —
med okänd rening ........... .. 4 100 —
med känd organisk avlopps-
volym ...................... .. 2 100 (50)
med okänd organisk avlopps-
volym ...................... .. 3 900 —
med oorganisk avloppsvolym .. 2 900 —
med obestämd typ avlopps-
vatten ...................... , 2 200
Kommunala Industriella
verk verk
Antal .................................... .. 6 660 2 600
Kapacitet, tillfredsställande ............. .. 3 530 1 100
otillfredsställande ............ .. 2 540 660
obekant ...................... 580 850
Reningsresultat, tillfredsställande ....... .. 4 320 1 360
otillfredsställande ...... .. 1 510 320
obekant ................ 830 920
Utförda 1946—49 ........................ 650 520
Planerade ............................... 960 410
Beslutade ............................... 850 120
Under utförande ........................ 330 110
Behov, nya .............................. .. 4 210 2 790
utrangering ..................... 720 100
utbyggnad ....................... .. 1 650 590
osäkra .......................... .. 1 630 5 530
Redan tidigare har nämnts att lagen i viss utsträckning
Nya metoder
ställer medel till förfogande för att lösa
vattenföroreningsproblemen. Emellertid utgör dessa bidrag endast en ringa
del vid betraktandet av totala behovet. Kostnaderna
kommer sålunda att normalt åvila kommunerna och
industrierna själva i den mån de bär ansvaret för föroreningen.
Kommunerna har därvid tre utvägar att välja för
finansieringen: skattemedel, lånevägen eller avgifter, som tas
ut speciellt för detta ändamål och baserade på förbrukad
vattenmängd, antalet tappställen eller viss klassificering
av fastigheten. Avgiftssystemet, som är relativt nytt, vinner
snabbt terräng.
I Sverige har vattendragens föroreningsproblem
uppmärksammats sedan länge och alltmera har man på sistone
blivit övertygad om att något måste göras i samordnande
syfte liksom i Förenta Staterna. Särskilt i de södra, mest
tätbefolkade delarna av landet, uppträder akuta
förhållanden. Från statens sida har sedan åtskilliga år finansiella
bidrag lämnats för avloppsfrågornas ordnande i de mindre
och medelstora samhällena, inkluderande bidrag till
reningsanläggningar. För en rationell samordning av
vattenföroreningsproblemen i Sverige kräves av allt att döma
även här ett statligt ingripande. Om det bör ske
lagstiftningsvägen eller i annan form lär väl tills vidare vara en
öppen fråga.
En flygtimme i USA:s flygvapen kostar i rörliga
kostnader (drivmedel, reservdelar och utrustning) 145 $ med
reaktionsplånet F 86 "Sabre" och 1 024 $ med
jättebombplanet B 36.
Gängor smörjes och tätas med en suspension av 70 °/c
blypulver i kolväten. Den torkar inte och kan användas
mellan —210 och + 1 600°C för ånga, gas, vatten, luft,
olja, ammoniak och flera andra kemikalier.
Arbetskläder av dynel har hållit flera månader vid
hanterande av syror och alkali i kemiska fabriker, där
bomullskläder bara höll en dag.
Mätning av svetsars egenspänningar. Då ett svetsat
material befrias från sina egenspänningar, uppstår
längdförändringar. Detta har gett upphov till en ny mätmetod,
enligt vilken längdförändringen hos mätsträckor fastställes
med ett speciellt mekaniskt instrument.
Längdförändringarna är små och därför fordras stor mätnoggrannhet både
hos mätinstrumentet självt och hos den använda
mätmeto-diken. En mätnoggrannhet på ca ± 0,0005 mm kan uppnås.
Mätningen sker mellan koniska fördjupningar i
provföremålets yta. I dessa placeras mätinstrumentet på kulor, som
är fastsatta i ben på instrumentet. Fördjupningarna är
placerade i en ring med 4,5 mm radie runt den aktuella
punkten, och mätningen sker i fyra riktningar.
Efter dessa mätningar fräses ett ringformat spår utanför
nämnda ring, så att materialet innanför spåret blir helt
skilt från omgivande material och därigenom fullt
spän-ningsfritt. En ny mätning av de fyra sträckorna
ådagalägger längdförändringarna, och därur beräknas de frigjorda
spänningarna.
Mätningar har gjorts över spänningsfördelningen i
melt-svetsar i V-fog och i X-fog. I det förra fallet har erhållits
ganska små spänningar men med jämn fördelning. I senare
fallet har en mera ojämn spänningsfördelning konstaterats.
Man kan påvisa, att i roten på en mångsträngad bågsvets
finns spänningar, som ligger just vid materialets
sträckgräns. Man kan dock även få dessa rotspänningar att
ligga vid en mycket låg storleksnivå (R Guniniert i Arcos
apr. 1951). Wll
Rymdskeppet diskuteras. Vid Andra Internationella
Astronautiska Kongressen i London, september 1951,
ansågs de fordringar, som måste ställas på en farkost som
skall kunna göra en resa fram och åter till månen eller
någon av de andra planeterna för stora för att kunna
förverkligas med nuvarande drivmedel. Månraketen kan
därför icke anses vara aktuell ännu på en tid.
Jordsatelliten (Tekn. T. 1951 s. 61) däremot kan väl
åstadkommas med nuvarande hjälpmedel. Bortsett från sin
militära betydelse skulle en sådan göra stor nytta som
astronomiskt observatorium, för astrofysisk
spektralanalys, för radio- och televisionssändning och som
väderleks-station. Vidare skulle den innebära ett värdefullt, kanske
nödvändigt mellanled för framtida planetfärder.
En svårighet vid uppläggandet av satellitbanor är de
störningar som vållas av andra himlakroppar. En
jordsatellit-bana t.ex. störs av att jorden icke är en fullkomlig sfär,
utan är bredare vid ekvatorn. Denna störning kan
emellertid reduceras till praktiskt taget noll om satelliten rör sig
1 en cirkelformig bana i jordens ekvatorplan. På samma
sätt kan solens gravitationskraft göra sig gällande då
satellitbanan inte ligger i ekliptikans plan; störningens period
är emellertid mycket lång, minst 500 år. Månens effekt
blir också obetydlig, så länge som satellitbanans period
icke sammanfaller med dess egen.
Den direkta observationen av satelliten kan ske antingen
med radar eller med optiska metoder, t.ex. med teleskop.
Det visar sig därvid, att man med radar kan upptäcka
in-strumentbemannade satelliter med ca 5 m diameter på
2 000 km avstånd, och bemannade satellitstationer med
diametrar på 30—40 m upp till 5 000 km avstånd. Med blotta
ögat kan en instrumentsatellit inte ses, en bemannad
satellit med 100 m diameter däremot på avstånd upp till 30 000
km, motsvarande 24 h omloppsbana.
Att upprätta en satellit, som löper i en cirkulär bana
500 km över jordytan, är icke allt för svårt. En
trestegs-raket med en avgashastighet av 3 km/s, ett massförhållande
av högst 50 och ett förhållande mellan startmassa och
betalande last av ca 300 skulle fylla behovet. En sådan raket
ligger icke utanför nuvarande tekniska möjligheter.
Denna satellit skulle emellertid ha så knappa prestanda,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
