Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 41. 11 november 1952 - Hänt inom tekniken - Kursen »Planering av industribyggnader» - Skeppsbyggare på kryssarfärd - IVA:s högtidssammankomst - Lättmetalldagar 1953 - Svenska Mässan dubbleras - Svenska ingenjörer på resa och i tjänst i utlandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25 november 1952
967
fördelar sig på anläggningar vilka påbörjats utan
förberedande projektarbete undandrar sig bedömande. Även en
så blygsam siffra som 10 °/o skulle dock motsvara en årlig
felinvestering av 400 Mkr.
Svensk industri är beträffande maskinparkens modernitet
på toppen av utvecklingen. Med stigande arbetslöner och
hårdnande konkurrens ser sig allt fler företagare om efter
nya rationaliseringsobjekt, som kan förbilliga driften.
Därför har transportproblemet kommit i förgrunden för
intresset. I många industrier uppgår
materialtransportkostnaderna ända till 70 *>/o av de totala
tillverkningskostnaderna. Det är då naturligt att man genom ökade investeringar
i transportmaskiner många gånger kan nå goda resultat i
sin strävan att förbilliga driften. Detta borde också vara
en tankeställare vid övervägandet av nyinvesteringar i
byggnader. Kanhända kunde en rationell projektering av
nybyggnader ge till resultat att investeringarna i
transportmaskiner kunde avsevärt nedbringas. Som en klok
företagsledare formulerat det: "Det finns inga billigare
transportanordningar än sådana som inte behövs."
Den andra problemställningen för kursen var de frågoi,
som aktualiseras i samband med byggandet, frågor av
teknisk, ekonomisk och administrativ natur samt
rättsfrågor i samband med anbudsförfarande och
entreprenadkontrakt. Dessa frågor får en brännande aktualitet vid
snart sagt varje byggnadsföretag och ger ofta genom
oklarhet i entreprenadhandlingarna, tveksamhet om
behörighetsområden, ansvarsfördelning och skyldigheter,
anledning till irritation mellan byggherre och entreprenör, som
i elakartade fall leder till tvister och rättsförfaranden. Det
ankommer i synnerhet på konsulten, som intar en
mellanställning mellan byggherre och entreprenör, att genom
omsorgsfullt utarbetade entreprenadhandlingar och klart
formulerade bestämmelser, som reglerar mellanhavande!
mellan byggherre och entreprenör, undanröja orsakerna till
intressekonflikter mellan parterna.
Kursen ställde alla dessa frågor under debatt mellan
representanter för byggherre, entreprenör och konsultfirma
för att bidra till en samordning av enskilda
ansträngningar för det gemensamma målet. Det är mycket sällan det i
byggnadsingenjörernas dagliga arbete ges tillfällen att
lidelsefritt diskutera dessa spörsmål direkt mellan parterna.
Skeppsbyggare på kryssarfärd. Ett fyrtiotal medlemmar
av STF:s avd. Skeppsbyggnadskonst och Flygteknik
em-barkerade den 8 oktober 1952 på kryssaren "Göta Lejon"
på Hårsfjärden, varifrån den avgick till Stockholm.
Deltagarna fick grundligt bese hela fartyget och det var också
ordnat med skaffning under färden.
I närheten av kryssaren demonstrerades
sjunkbombfällning från en av de nva torpedbåtarna. Under gång över
Kanholmsfjärden utförde ubåtar dykning, och man fick
se hur luftmasten ("snorkeln") fungerade. På
radarskärmen fick man se hur omgivande öar och mötande fartyg
tog sig ut, och man kunde ju också lätt konstatera att
radarbilderna stämde med verkligheten.
När kryssaren ankrat och förtöjt på Strömmen
framfördes deltagarnas tacksamhet för den givande utfärden av
Birger Swenzén och Oskar Åkerman, som till chefen för
kustflottan, konteramiral S H:son Ericsson, överlämnade
STF:s minnesplakett.
IVA:s högtidssammankomst.
Ingeniörsvetenskapsakademiens 33:e högtidsssammankomst hölls den 24 oktober
1952 i Stockholm. Efter hälsningsanförandet av
akademiens preses H Fransen höll H Brahmer parentation över
avlidna ledamöter.
Verkställande direktören E Velander betonade i sin
berättelse över akademiens verksamhet och den
tekniskvetenskapliga forskningens utveckling att forskningen i
hög grad blivit lidande av det försämrade penningvärdet.
I stället för den ökade forskningsverksamhet man hade
hoppats på måste forskningens omfattning på många om-
råden inskränkas, då anslagets realvärden krympt
avsevärt. En önskan uttalades att man skulle få ett bättre
forskningsklimat här i landet.
Akademiens minnesmedalj 1952 hade präglats över
ingenjör Ernst Danielson, och hans liv och verksamhet
skildrades i en minnesteckning av Å Rusck. Ernst Danielson var
vid sin bortgång endast 41 år gammal. Hans gärning
mätt i verksamhetsår var allenast 18 år men under den
tiden dokumenterade han en mer än vanlig förmåga som
teoretiker, konstruktör och uppfinnare inom
elektrotekniken. Av sina samtida skildras han som en tekniker, som
förenade teoretiskt kunnande med stor
organisationstalang, oerhörd arbetsförmåga, oräddhet och en omutlig
rättrådighet. ,
Han var efter examen vid KTH först verksam vid
Elektriska AB i Arboga, var ett par år i Amerika, varefter ban
1892 av G Wenström anställdes i Asea, där ban gjorde
stora insatser i arbetet på trefassystemets utveckling. Han
lyckades lösa flera problem och utarbetade en
trefasanläggning för kraftöverföring i stor skala mellan
Hell-sjön och Grängesberg. Anläggningen bestod av en 400 hk
kraftstation, upptransformering till 9 500 V, en 12 km
lång ledning, nedtransformering på olika punkter i
Grängesberg och fem motorer där. Den togs i drift år 1893.
Danielson lämnade Asea 1895 för att ägna sig åt
konsulterande verksamhet, men återvände efter fem år till
Asea som teknisk direktör. Efter några år måste han
dock på grund av vacklande hälsa lämna sin befattning och
avled 1907 i föräldragården Stöpsjöhyttan i Färnebo.
Preses tillkännagav att Akademien beslutat tilldela II.M.
Konung Gustaf VI Adolf sin stora guldmedalj och
hemställa att han måtte motta denna medalj. Hans Maj:t har
vid otaliga tillfällen vid teknisk-vetenskapliga kongresser
och utställningar, vid industribesök och vid Akademiens
årshögtider visat sitt stora och på vidsträckta kunskaper
vilande intresse och därigenom starkt främjat den
tekniska och industriella utvecklingen i vårt land.
Brinell-medaljen i guld tilldelades Axel Hultgren för hans
vetenskapliga insats inom metallografin under en tidrymd
av mer än tre decennier.
Akademiens guldmedalj tilldelades Nils Hallman för hans
arbete på utveckling av elångpannor. Han har på ett
avgörande sätt förbättrat konstruktionen av
elektrodångpannorna, dels med förgrenade elektroder placerade i ett inre
kärl som kommunicerar ined pannans huvuddel, dels med
en elektrotermisk matarpump utan rörliga delar.
Guldmedaljen tilldelades även Olof Samuelson för hans
undersökningar av jonbytande fasta ämnen, vilka verksamt
bidragit till jonbytesteknikens snabba utveckling.
Silverplaketten för förtjänstfullt arbete inom
precisionstekniken tilldelades Gari Arthur Andersson, vilken som
instrumentmakare och konstruktör vid Stockholms
Högskola och Metallografiska Institutet på ett betydelsefullt
sätt medverkat i forskningsarbetena.
Lättmetalldagar 1953. För att öka intresset för
ändamålsenlig användning av lättmetall har Sveriges
Verkstads-ingeniörers Förening tagit initiativ till "lättmetalldagar"
den 26—29 mars 1953.
Avsikten är att med föredrag belysa lättmetallernas
egenskaper, bearbetning och användning; vidare skall
anordnas en utställning av råvaror och halvfabrikat, hjälpmedel
för bearbetning samt lättmetallprodukter.
Svenska Mässan dubbleras. Utöver den trettiosjätte
Svenska Mässan, som under namnet Nordiska Vårmässan
kommer att hållas den 16—25 maj 1953 i Göteborg, skall
Svenska Mässan för första gången anordna även en
höstmässa den 12—20 september 1953, som blir internationell.
Svenska ingenjörer på resa och i tjänst i utlandet
var diskussionsämnet vid Svenska Teknologföreningens
stämma den 1 november 1950. Referat av denna diskus-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
