Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 42. 18 november 1952 - Nya metoder - Titanoxidlikriktare, av sah - Kontinuerlig brandalarmkontakt, av sah - Masspektrometer för kontroll av kontinuerliga processer, av SHl - Kärnborrning, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25 november 1952
983
I jämförelse med kopparoxidlikriktare har
titandioxidlik-riktaren egenheten att strömriktningen är den motsatta,
nämligen från titanmetallen till motelektroden;
mekanismen vid de elektriska laddningarnas överföring från en yta
till den andra är också olika. Varje likriktarenhet tål
en motspänning av 20 V. Titandioxidlikriktaren har också
goda egenskaper vid höga temperaturer; dess karakteristik
förbättras t.o.m. vid temperaturer upp till 150°C, fig. 1.
Livslängden förefaller tillfredsställande (Technical News
Bulletin of the National Bureau of Standards aug. 1952).
sah
Kontinuerlig brandalarmkontakt. För användning sär
skilt i flygplan har i USA framkommit ett
brandalarmsystem, som säges uppfylla de två väsentliga villkoren att
dels skydda alla utrymmen, dels inte ge upphov till falskt
alarm. Alarmorganet utgörs av en 1,6 mm tjock rörledning
av temperaturbeständig metall, innehållande två
strömförande trådar av Inconel-metall, omgivna av ett keramiskt
ämne med termistoregenskaper (Tekn. T. 1947 s. 573; 1950
s. 750).
Detta keramiska material, som i kallt tillstånd har en hög
resistivitet, vilken snabbt sjunker med temperaturen, är
sprutpressat kring trådarna i form av pärlor. Då någon del
av rörledningen utsättes för hög temperatur, shuntas de
två strömförande trådarna, varvid larm utlöses i
centralapparaten på känt sätt.
Systemet kan ställas in för varierande eldkänslighet, som
funktion av temperaturen och eldhärdens omfattning. Om
sålunda centralapparaten ställs in för att ge larm då
motståndet i det keramiska materialet är 10 000 ohm,
erhålles larm då temperaturen har stigit till 380°C längs
0.25 m av ledningen, eller 330° längs 3 m av den, eller
300° längs 6 m av ledningen.
Den temperaturkänsliga ledningen är lätt att förlägga; den
kan vidare lindas om en eldfarlig del, t.ex. en flygmotor.
Metallröret utgör en effektiv skärm mot vagabonderande
strömmar och induktion från andra elektriska ledningar;
dessutom skyddar den de strömförande trådarna mot fukt
och korrosion (Product Engineering sept. 1952; Aviation
Week 1 sept. 1952). sah
Masspektrometer för kontroll av kontinuerliga
processer. För många ändamål har masspektrometern (Tekn.
T. 1950 s. 671) visat sig vara ett mycket snabbt och exakt
arbetande analysredskap, användbart för komplicerade
blandningar som är svåra att analysera på annat sätt.
Masspektrometern är ett dyrbart och känsligt instrument
som kan skötas bara av specialutbildad personal, men
kärnfysikens utveckling har dock lett till dess användning
som kontrollinstrument vid kontinuerliga processer (Anal.
Chem. 1948 s. 188).
Det är emellertid klart att den är av stort värde i många
andra fall när det gäller hanterande av materialströmmar
med komplicerad sammansättning. När man använder
vanlig periodisk kontroll av en kemisk process av detta slag
kan det ofta dröja ett dygn innan en avvikelse från önskad
sammansättning hos t.ex. en gasström blir känd i fabriken.
Vid kontinuerlig kontroll med masspektrometer kan
analysresultatet vara klart på några sekunder eller minuter.
En masspektrometer för kontinuerlig analys avviker från
en vanlig laboratoriespektrometer i flera avseenden. Vid
den förra sker analysen endast vid ett begränsat antal, i
förväg bestämda masstal, och den bör vara
självstandardi-serande, varigenom små förändringar i känsligheten
automatiskt utjämnas. Den senare instrumenttypen ger ett
kontinuerligt masspektrum för ett relativt stort område, och
den behöver inte vara självstandardiserande.
Kontinuerlig analys med masspektrometer kan utföras på
två sätt. Man kan i stället för laboratorieinstrumentets enda
kollektor placera flera i sådana lägen, att de jonströmmar
man vill åt registreras. Vid det andra utförandet används
bara en kollektor med vilken olika masstal mäts efter var-
Fig. 1. Kontinuerlig analys med masspektrometer.
andra. Instrumentet arbetar alltså diskontinuerligt men
har fördelen att de masstal vid vilka mätningar kan göras
inte är bestämda från början genom instrumentets
geometriska konstruktion. I båda fallen görs antalet
analyspunkter av praktiska skäl så litet som möjligt, vanligen
inte större än tre.
I en amerikansk fabrik har man installerat en
automatiskt arbetande, registrerande masspektrometer för kontroll
av återstodsströmmens sammansättning vid avdrivning av
etan ur en kolväteblandning. Instrumentet står i en gastät
kammare (fig. 1). Provet tas ur en snabbt flytande
vätskeström genom att helt öppna ventil A. Provmängden
regleras med nålventil B i vilken trycket faller till något över
atmosfärstryck, varvid vätskan förångas. Ventilen värms
med ånga för att den inte skall bli nedisad.
Både provet och den normalgas som spektrometern
använder för självstandardisering passerar genom rörslingor
av koppar nedsänkta i ett oljebad. Gastrycket hålls
konstant vid ca 25 mm vattenpelare över atmosfärstryck av
oljetvättflaskan. De båda gaserna införs därför i
instrumentet med samma temperatur och tryck.
Masspektrometern är konstruerad för analys vid tre
masstal och injusteras, så att de båda yttre mätpunkterna i en
cykel gäller joner med masstalet 29 och den mellersta
sådana med masstalet 30. De förra är CbH5+, en
spjälk-ningsprodukt karakteristisk för många kolväten. På grund
av den naturliga förekomsten av kolisotopen ^C har dock
ca 2,2 °/o av CLJ^-jonerna masstalet 30. När mängden
partiklar med detta masstal är större än 2,2 ’"/o av den med
masstalet 29 är etan närvarande, ty denna förening ger
C^n^-joner.
Instrumentets reaktionstid är ca 20 s. Vid ändring av
temperaturen vid kolonnens botten med 6°C förflöt 6 min
innan instrumentet gav utslag. Eftersläpningen beror dels
på temperaturregleringens tröghet, dels på att vätskan i
rörsystemet måste förträngas innan instrumentet reagerar
(C F Robinson i Chemical Engineering dec. 1951). SHI
Kärnborrning. Genom att skära ett cylindriskt spår och
avlägsna den erhållna kärnan kan man göra hål med stor
diameter i metaller. Denna metod, som kallas
kärnborrning ("trepanning"), har först på senare tid tillämpats vid
precisionsarbete. Man använder den nu bl.a. för borrning
av loppet i kanoner och uppnår härvid borrhastigheter som
tidigare var otänkbara.
Hål på upp till 9—12 m längd och 110 mm diameter har
gjorts i smitt stål med toleranser i diameter och
koncen-tricitet på bara ca 0,05 mm. Metoden är inte bara
fördelaktig vid borrning av långa hål; man kan också göra t.ex.
axelhål i smidda kugghjulsämnen mycket snabbare
genom kärnborrning än enligt traditionella metoder.
Precisionen blir i regel bättre än vid vanlig borrning.
Tidsbesparingen blir upp till 95 ’% vid användning av
kärnborr med hårdmetallskär. Sådana är särskilt lämpliga
för kärnborrar, därför att de har stor livslängd, ger liten
ändring av långa håls diameter, tillåter hög skär- och
matningshastighet, för hårdmetall lämplig skärhastighet kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
