Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 45. 9 december 1952 - Hur skall vi göra administrationen effektivare? av Bo Casten Carlberg - Hållfasthetsproblem vid transportförpackningar, av Haqvin Larsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25 november 1952
1045
värde för dem båda, ty de kompletterar varandra
på ett naturligt sätt, fig. 7.
Även om man kan få en person insatt i
stabsställning för administrativt utvecklingsarbete,
kvarstår alltid det faktum att det är i
linjeorganisationen som företagets administrationsarbete
utförs. Det är därför endast genom vars och ens
aktiva insats som en verklig höjning kan nås av
den administrativa verkningsgraden i företaget.
Åtskilliga frågeställningar är här betydelsefulla
för var och en av oss. Några av de mera centrala
av dessa har sammanställts här:
Företagspolitiken
Finns den grundläggande företagspolitiken nedsatt på
papper, så att var och en i företaget vet vad man
gemensamt står för och strävar efter?
Är vars och ens ansvarsområde och målet för hans
verksamhet klarlagt, så att han kan handla "i ledningens anda"
med personliga initiativ inom ramen för sin befogenhet
och sitt ansvar?
Användes budgetering som grund för inriktningen av de
olika arbetsenheternas verksamhet?
De naturliga administrationsenheterna
Vad är ungefärligen storleken på en lokal enhet med
optimal verkningsgrad?
Vilka är de naturliga administrationsenheterna inom
företagets olika funktioner?
Kan vi i ökad grad decentralisera befogenhet och ansvar
till de små administrativa enheterna?
De administrativa förbindelserna
Kan antalet mellanled mellan chef och arbetare minskas?
Är det antal medarbetare som är underställda en chef
lämpligt avvägt?
Används lämpliga former för information? Meddelanden?
Ordergivning? "Skriv enkelt!", "Tala bättre!" — tillämpas
det?
Kan man genom väl uppbyggda arbetsgrupper och
konferensgrupper få bättre samverkan, bättre administrativa
metoder och allmänt högre verkningsgrad i inre arbetet?
Den administrativa kontrollen
Kan man förlägga den administrativa kontrollen närmare
de verkställande punkterna?
Vet man vilket arbetsresultat som man skäligen kan
påräkna för den administrativa arbetsenheten? Vilka är
normaltalen? Vilka är de administrativa toleranserna?
Bör en särskild person sättas in i stabsställning — tills
vidare eller för viss tid — för att helt koncentreras på
administrativ kontroll samt administrativ och
kontors-mässig arbetsanalys?
Den personliga planeringen
Kan du ordna din arbetsdag bättre? Kan du få en bättre
normaldagsplan?
Har du förtecknat utvecklingsuppgifterna och
tidsplane-rat dem grovt? Kan du finna bättre former för att planera
kommande veckas arbete?
Slutligen — hur skall du kunna ordna arbetet, så att du
verkligen kan få ett avspänt tänkande?
Nödvändigt är att var och en gör en aktiv insats,
t.ex. enligt dessa riktlinjer. Lasset är stort, och
vi måste dra det tillsammans om vi skall kunna
vända på den utveckling som håller på att bli oss
alla övermäktig. För att lyckas fordras att vi får
samverkan -—- ej motverkan, att vi leder — inte
driver, samt att vi gör det nu.
Hållfasthetsproblem
vid transportförpackningar
Byrådirektör Haqvin Larsson, Stockholm
620.17 : 621.798
Förpackningens uppgift är att skydda godset mot alla
skador det kan bli utsatt för under sin resa med buss, tåg,
båt eller bil. Det är avsändarens sak att utföra
förpackningen tillfredsställande. Har han icke gjort detta, får han
i t.ex. inhemsk järnvägstrafik själv bära följderna men
undgår detta i internationell trafik, när järnvägen
godtagit förpackningen. Trafikstadgans och Internationella
Fördragets bestämmelser i denna del är nämligen olika
varandra.
Här i landet har man ansett det oskäligt att begära att
vågkarlen vid inlämningen skall kunna förvissa sig om
förpackningens tillförlitlighet, som ju till största delen
beror på innerförpackning och konstruktion, som han inte
kan komma åt att granska eller pröva.
Hittills har man antingen slumpmässigt bedömt
förpackningens motståndskraft mot tryck, skakningar och stötar
efter uppskattning byggd på mer eller mindre oviss
erfarenhet eller provat motståndskraften i laboratorier efter
vedertagna regler. Varken det ena eller det andra av dessa
förfaringssätt ger tillförlitligt besked, om varan inuti
förpackningen är tillräckligt skyddad för en viss påfrestning,
och ej heller vilken effekt av skadegörande krafter
förpackningen är anpassad efter.
Följande tre faktorer påverkar förpackningen: varans
ömtålighet i olika avseenden, de skadegörande krafternas
storlek och förpackningsmaterialets skyddande förmåga. I
det följande behandlas dessa faktorer med avseende på
stötar vid fritt fall.
Mekaniken vid fritt fall
De skadegörande krafternas storlek beror vid fritt fall
på retardationen vid stöten mot marken. Retardationen
uttryckes vanligen i förhållande till jordaccelerationen g
(ca 9,8 m/sB).
När man närmare vill karakterisera
förpackningsmaterialets förmåga att absorbera stötar vid fritt fall går man
ut från kollits vikt m (kg), fallhöjden h (m), rörelsens
uppbromsningsväg s (m) och nedpressningskraften F (N,
newton = 1/9,81 kp), som pressar ihop
förpackningsmaterialet.
Emedan arbetet vid kollits fall måste vara lika med
bromsningsarbetet vid stöten, får man
mgh=Fs=ams
där a betecknar medelretardationen. Ur ekvationen får man
stötkraften
F = mg h/s (N) = m h/s (kp)
och retardationen
a — h/s g (m/s2)
Retardationen angiven med g som enhet får man alltså
genom att dividera fallhöjden h med
uppbromsnings-vägen s.
Om exempelvis en kropp med vikten 10 kg faller fritt
från 9 m höjd och det stötabsorberande materialet
bromsar upp rörelsen på 0,03 m sträcka, får man enligt
ovanstående uttryck retardationen a = h/s ■ g = 9/0,03 • g —
300 g m/s2 och stötkraften F = m h/s = 10 • 9/0,03 = 3 000
kp.
Förpackningens stötupptagningsförmåga
Leverantörerna av förpackningsmaterial lämnar sällan
upplysningar om materialens stötupptagningsförmåga, men
man kan bestämma den genom prov.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
