Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 18. 5 maj 1953 - Mikrovågslänkar för kraftverksdrift, av Anders Andreasson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
384
Fig. G. Våggång över sfärisk jordyta.
och sedan införa säkerhetsfaktorer, önskvärda i
varje särskilt fall.
Frekvensjämförelser
Undersökningar visar, att en större
säkerhetsmarginal för fädning" erfordras i det övre
mikrovågsområdet än i det nedre, men även andra
faktorer än vågutbredningen påverkar valet av
lämpligt frekvensområde, och här skall nämnas
några jämförande siffror, typiska för
konkurrenskraftiga FM-system:
2 000 Mp/s 6 700 Mp/s
dB dB
Högre sändareffekt iir
lättare att uppnå vid lägre
frekvenser ............ + 34,8 + 30,0
Teoretisk
antennförstärkning är högre vid högre
frekvenser ............ 0 + 10,5
Överföringsförluster (60 in
koaxialkabel vid den
lägre frekvensen och
passiva reflektorer vid den
högre) ................ —10.0 —15
Erforderlig fädniarginal är
mindre vid låga
frekvenser ................... +9,0 0
Filterförluster för ungefär
samma bandbredd .... — 1,0 — 2,0
Brusfaktorer för mottagare
kan bli något bättre vid
lägre frekvenser ...... — 12,0 -— 14,0
Mottagarbandvidden måste
vara något större för
högre frekvenser för
samma procentuella
sändar-och lokaloscillatorstabili-
tet .................... 0 — 1,2
20.8 8.3
Skillnad ..............................12,5 dB
Moduleringsmetoder
Olika permuteringar mellan amplitud-,
frekvens-, fas- och pulsmodulering med eller utan
underbärvågor och med frekvensuppdelning eller
tiduppdelning leder till ett stort antal möjliga
moduleringsmetoder. Undersökning av
realiserbara dubbelmoduleringssystem i
signal-brusavse-ende ger vid handen, att följande system ger den
bästa signal-bruskvoten:
frekvensuppdelningssystem SS—PM,
tidupp-delningssvstein PAM (±)— FM, PBM—FM, PPM
—AM.
Härvid är
AM = amplitudmodulering,
SS = amplitudmodulering med enkelt
sidband och undertryckt bärvåg,
PM = fasmodulering,
PAM (=b) = pulsamplitudmodulering
(symmetriska pulser),
FM = frekvensmodulering,
PBM = pulsbreddmodulering,
PPM = pulsfasmodulering.
Jämförelsen är gjord vid en given bandbredd
och under antagande av att systemen arbetar
ovanför tröskelvärdet, där detta definieras som
erforderlig mottagningseffekt för hållande av en
viss signal-bruskvot. Ett PAM (±)—FM-system
ger ca 20 % högre signal-bruskvot än ett PPM—
AM-system och ett SS—PM-system ca två
gånger större kvot än ett PAM (±)— FM-system.
Ovanstående jämförelsegrund är riktig endast
om den maximala bandbredden är given och den
bästa signal-bruskvoten för en bestämd räckvidd
önskas. Om man däremot eftersträvar maximal
räckvidd för en specificerad signal-bruskvot,
ställer sig problemet annorlunda. De flesta
system har den egenskapen att signal-bruskvoten
kan förbättras på bekostnad av ett sämre
tröskelvärde genom att öka bandbredden.
För att erhålla maximal räckvidd med en given
signal-bruskvot måste man justera bandbredden,
så att denna kvot vid tröskelvärdet är lika med
det specificeradë minimivärdet. Om
bandbredden är större än detta värde, reduceras
räckvidden, emedan tröskelvärdet blir högre, och om
bandet är smalare, reduceras också räckvidden
på grund av den lägre signal-bruskvoten.
Göres en jämförelse enligt dessa grunder
mellan de ovan betraktade systemen under
antagande av en signal-bruskvot på 60 dB och system
med 48 kanaler samt en maximerad
radiofre-kvensbandbredd av 10 Mp/s, blir den erforderliga
signaleffekten minst vid SS—PM och störst vid
PPM—AM. PAM (±)— FM och PBM—FM
kräver en effekt, liggande emellan effektvärdena
för SS—PM och PPM—AM. Jämförelsen mellan
de fyra moduleringsmetoderna enligt de senare
grunderna ger sålunda samma inbördes ordning
i ändamålsenlighet som jämförelsen enligt de
första antagandena.
Ett frekvensuppdelningssystem ställer sig i
allmänhet ekonomiskt ofördelaktigare i
tillverkningsavseende än motsvarande
tiduppdelnings-system. Framför allt beror detta på
filterkostnaden, men även på att linjariteten hos
förstärkare och modulatorer måste vara ganska högt
uppdriven för att undvika korsmodulering. Detta
problem förefinnes ej vid tiduppdelningssystem,
där korsmoduleringen orsakas av överlappning
av intilliggande pulser eller av övermodulering
vid PBM- och PPM-system.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
