Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 21. 26 maj 1953 - Trafikens lagar och trafikprognoser med tillämpning på Öresundsprojektet, av Torsten R Åström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
442
TEKNISK TIDSKRIFT
flyttningar, oavsett huru dessa företagas. För
mycket korta "resor" eller förflyttningar närmar
sig antalet oändligheten, vilket tal uppnås vid
x = 0. För detta är redan avsikten eller viljan
att resa, om resan anträdes eller icke,
utslagsgivande. När Lill anger sin reselag såsom en
naturlag framhåller han följande:
"Sowie der freie Fall des Körpers, die Bewegung und die
gegenseitige Anziehung von Körpern Naturgesetze sind, so
wird auch jede Thätigkeit des Menschen, wenn dieselbe
zur Erfiillung des Lebenszweckes dient, eine Folge von
Naturgesetzen sein, und es wird deshalb auch das Reisen
nach der obigen Definition unter den Begriff eines Natur-
gesetzes eingereilit werden miissen.–-Von diesem
Standpunkte aus wird man die aus dem Reisegesetzc
ab-geleitete Form
Mi Lo
fi = —,
-x-
(Anzahl der in einer 2. Station angelangten Reisenden.)
nach dem Gesetze der Anziehung zweier Körper im Raume
auffassen können, worin die Intensität der anziehenden
Mässen einerseits durcli M„ anderseits durch Lit
darge-stellt wird, welche im umgekehrten quadratischen
Vcr-hältnisse der Entfernung zur Wirkung gelangt. (Kurs här.)
Även om Lills reselag på sin tid väckte stort
uppseende bland fackmännen och föranledde
försök till praktisk användning, vill det synas som
om den senare i viss mån fallit i glömska. På
grund av bristande överensstämmelse med
verkligheten vid försök till tillämpning av lagen på
enskilda transportmedel närmast inom
lokaltrafiken har dess giltighet även ifrågasatts av senare
forskare.
Vid en omfattande undersökning över trafiken
på Berlins stads- och förortsbanor, publicerad
1913, har G. Schimpff3 försökt tillämpa formeln
men exempelvis för en viss, 13 km lång, sträcka
av U-bahn funnit dålig överensstämmelse för de
längre resorna. Schimpff anger emellertid
förklaringen härtill och framhåller bl.a. att
förutsättningen för lagens tillämpning på ett bestämt
befordringsmedel och en viss trafiklinje är att
desamma har monopolkaraktär och omfattar alla
ifrågakommande resor. Vidare framhålles
betydelsen av en enhetlig karaktär hos bebyggelsen
i det studerade trafikområdet.
Med hänvisning till Schiinpffs och andra
tillämpningar men utan att ingå på nämnda
reservationer har W Kummer4 i en uppsats
1930 "Die Häufigkeit verschiedener Reiselängen
im Bahnverkehr" hävdat att den Lillska
reselagen icke vilar på invändningsfri grund och
sökt uppställa en annan och mer
tillfredsställande formel för beräkning av reslängdsfördelning i
bantrafik. Ytterligare har F Lehner5 i en
uppsats 1932 berört dessa frågor och uppställt ännu
en och mera komplicerad formel för liknande
beräkningar.
Den bristande överensstämmelse mellan teori
och verklighet, som dessa och andra författare
funnit för den Lillska reselagen har emellertid
sin naturliga förklaring i att Lill uppställt en
generell lag avseende alla slag av resor och
oavsett de använda fortskaffningsmedlen art, och
att denna icke utan vidare kan överföras på ett
begränsat kommunikationsmedel. Att Lill sedan
själv funnit en god överensstämmelse vid
till-lämpning på viss järnvägstrafik omkring år 1890
får naturligen ses mot bakgrunden av då
rådande allmänna trafikförhållanden och arten av de
utvalda studieobjekten.
I Sverige har Lills reselag tidigare
uppmärksammats av H N Pallin7, som i en lärobok 1936 i
korthet refererar lagen och understryker dess
generella giltighet samt omöjligheten att utan
vidare tillämpa den på enskilda trafikmedel.
Redan tidigare har emellertid Pallin varit inne på
samma tankegångar som Lill knutit till sin ovan
angivna avledning av huvudformeln. I en
uppsats 1930 anför sålunda Pallin8 följande:
"De mänskliga samhällenas mångsidiga och märkliga
egenskap att draga till sig omgivningens trafik synes,
ehuru med lätt skönjbara approximationer, ske enligt den
allmänna teoretiska lagen, att dragningen är direkt
proportionell mot samhällets relativa "massa’ och omvänt
proportionell mot en dignitet, som närmar sig kvadraten
på avståndet till dess tyngdpunkt och teoretiskt med all
sannolikhet är lika därmed. Mycket talar för, att detta
attraktionsfenomen inom sin psykologiska ram uppträder
likartat med den allmänna gravitationen, ehuru störningar
— på grund av städernas starkt inverkaiide, mycket
olikartade, tekniskt ofullkomliga och dämpande lokala
strukturer —- äro så talrika och komplicerade, att attraktionen
både kan bliva till sina verkningar nedsatt och
underkastad stora ojämnheter från fall till fall. Detta fenomen
synes möjligen utgöra en mänsklig parallellföreteelse till
dem, som innefattas i Newtons och Coulombs lagar.
Problemet om "massan" kan därvid enklast, ehuru givetvis
endast överslagsvis, lösas genom att den anses motsvara
antalet individer — eller bättre antalet individuella viljor
— en beräkningsgrund, vars osäkerhet icke torde behöva
särskilt understrykas."
Någon motsvarighet till den
trafikvetenskapliga forskning som ägt rum på
spårkommunika-tionernas område synes märkligt nog icke ha
framkommit för den fria motorfordonstrafiken
på våra vägar och gator, trots all dess expansiva
kraft, möjligen beroende på det soin regel felande
organisatorisk-administrativa sambandet mellan
fordon och bana. Däremot har flyget och
luftfarten, efter sin första spontana
utvecklingsperiod mellan de båda världskrigen, givit
förnyad stimulans till den trafikvetenskapliga
forskningen och försök till mera metodiskt upplagda
trafikberäkningar och prognoser som grundval
för linjeprojektering och trafikteknisk
dimensionering av erforderliga fasta anläggningar.
Trafikberäkningar inom luftfarten
I en tidskriftsuppsats 1946 har nordamerikanen
W Platt8 framlagt resultatet av ett studium av
resefrekvensen per flyg och järnväg mellan ett
stort antal städer i USA och med ledning därav
samt vissa sannolikhetsresonemang framställt en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
