Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 30. 25 augusti 1953 - Vingkonstruktioner för framtidens jaktlan, av Olle Ljungström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 augusti 1953
615
Panelkonstruktioner (fig. 10), vid vilka
Redux-metoden tillämpats, är överlägsna liknande
paneler i nitat utförande i flera avseenden, främst
genom större brotthållfasthet, ökad styvhet,
avsevärt större bucklingsgräns och
utmattningshållfasthet, förbättrad yttre släthet, minskade
tätningssvårigheter (tankar, tryckkabiner) och
lägre tillverkningskostnader, dels primärt vid
detalj tillverkningen och dels sekundärt vid
sammanbyggnaden.
Ett intressant och ganska extremt
Bristolprojekt (fig. 10 D) är en flercells
tjockskalskon-struktion med 8 % profil och med mellanbalkar
av korrugerade enkelliv, nitade till U-formade
balkbomprofiler, som Redux-limmas till det
inte mindre än 6 mm tjocka ytter skalet. Nos- och
bakkantsstrukturen har förstyvats med
Redux-limmade trä- resp. metallspryglar.
Vid Saab har man nu börjat använda
Redux-metoden i tillverkningen. Bland erfarenheterna
under den förberedande utprovningstiden må
främst nämnas metodens stora möjligheter till
förbättring av utmattningshållfastheten hos
lätt-metallstrukturen och att limfogarna har en
förvånansvärd seghet, som möjliggör olika slag av
formningsoperationer efter limningen.
Redux-metoden och andra inetallimningsmetoder
kommer säkerligen att spela en alltmera
betydelsefull roll vid utvecklingen av framtidens
flygplankonstruktioner.
Integralförstyvade paneler
För massproduktion av moderna jaktflygplan,
som tenderar att bli allt dyrare per kilogram,
är det viktigt att försöka åstadkomma största
möjliga enkelhet och effektivitet i
konstruktionen. Ett värdefullt steg i denna riktning är
utvecklingen av integralförstyvade paneler, som i
huvudsak kan tillskrivas forskningsingenjörer
hos Lockheed Aircraft Corporation i USA.
Sådana paneler (fig. 11) får anses vara lovande
för framtiden, förutsatt att hittillsvarande
svårigheter med den utvändiga ytjämnheten och
uppnående av tillräckligt tunt skal vid de
presssmidda och sprutade typerna kan elimineras.
Ännu så länge har man lyckats bäst ined
fräsning av integralförstyvningar ur mycket tjocka
plåtar, vilket dock uppenbarligen blir ganska
dyrbart.
Det torde emellertid redan vara påvisat att man
åtminstone vid tillverkning av stora flygplan
drar stor fördel av investeringar i sådana
jättelika pressar (smides- eller sprutpressar) och
planfräsmaskiner, som erfordras för tillverkning
av större integralförstyvade paneler i
aluminium-eller magnesiumlegeringar. Sådana paneler
förverkligar såväl produktionssidans önskedröm
om en radikal minskning av antalet detaljer, som
konstruktörens strävan till högeffektiva,
buck-lingsfria, släta och trycktäta paneler.
Fig. 11. Integralförstyvade paneler; A valsad panel, B
pressmide, C sprutprofil.
Vid en projektutredning på Saab har det
konstaterats att integralförstyvade 75 S-paneler
liknande fig. 11 C kan bli fördelaktiga även vid
jaktplansvingar med relativt små
sidförhållan-den. I det aktuella fallet erfordrades dock viss
trimning av panelernas ytterpartier för att
viktsekonomin skulle bli tillräckligt god.
I USA har man nyligen börjat experimentera
med att gjuta hela vingar i två halvor av
magnesiumlegeringar, som enkelt sammanfogas i
sym-metriplanet.
Sandwichpaneler, skumplaster
Aluminiumsandwichpaneler av liknande typ
som Chance Voughts "Metalite" med balsakärna
och av andra typer med
aluminium-"honey-comb"-kärna eller cellplastkärnor kan bli
fördelaktiga, särskilt då yttre släthet och
bucklings-styvhet hos stora oförstyvade panelytor
erfordras. Emellertid är, som antyds i fig. 5, dessa
sandwichpaneler ännu så länge begränsade till
ganska låga specifika panelbelastningar. Men för
framtidens deltavingar kan de ändock bli
värdefulla, om man blott kan åstadkomma den
värme-beständighet hos limmet eller plastkärnan, som
krävs vid höga överljudsfarter. De flesta lätta
skumplastmaterial som prövats vid Saab har
otillfredsställande värmebeständighet. Man får
hoppas att nya förbättrade sandwichmaterial
snarast kommer fram, exempelvis någon typ av
expanderat silikongummi.
För roder, fasta vingbakkanter, vingspetsar,
luckor och andra sekundära strukturenheter i
överljudsflygplan, där stor styvhet, yttre släthet
och bucklingsfrihet under belastning, givetvis i
kombination med låg vikt, är i hög grad
eftersträvansvärda egenskaper, har man börjat
använda skumplaster (Tekn. T. 1953 s. 581) som
ersättning för den konventionella inre
skelettstrukturen. Dessa fyller ut rummet inom skalet
(ofta gjuts de direkt i strukturen) och ger ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
