Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 34. 22 september 1953 - Flygplatsens bullerproblem, av Ove Brandt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 september 1953
691
Fig. 3. Sammanlagd
akustisk effekt från
en reamotor med
turbin.
problem, isynnerhet nära de platser, där
experimentella undersökningar pågår. Man har här
fått lov att bygga jätteanordningar för att dämpa
ljuden.
Utvecklingen mot allt snabbare flygplan är ur
bullersynpunkt helt enkelt skrämmande (fig. 44).
Man ser, att besvärliga förhållanden kan skapas
ända till omkring 25 km från en starkt
trafikerad flygplats med startande reaplan.
Flygbullrets spridning i terrängen
När ett ljud sprides till omgivningarna från en
punktformig källa, minskas dess styrka med
växande avstånd enligt avståndslagen. När
avståndet till källan fördubblas, minskas styrkan
med 6 dB, vid tiodubbling med 20 dB enligt
formeln
AN = 20 log ^
ni
där A N är minskningen i styrka, då avståndet
ökas från till R2.
I naturen blir minskningen i styrka vanligen
avsevärt större än den som avståndslagen anger,
lyckligtvis måste man säga, eftersom annars ett
flygplansbuller, som på 10 m håll uppgår till 110
dB, ännu på 10 km skulle kunna höras med
styrkan 50 dB och alltså verka störande på
många bostadsområden. Här inverkar klimatiska
förhållanden såsom dimma, regn, snö,
temperaturskillnader, vindens inverkan samt
virvelbildningar i atmosfären. Även terrängens struktur
har stor betydelse. Om ljudet t.ex. skall passera
genom en tät skog eller över ett berg med
kraftig vegetation, blir dämpningen stor.
Inverkan av dessa faktorer är dessvärre än så
länge kvantitativt mycket litet känd, trots att
intresse för dessa frågor funnits sedan flera
århundraden5, t.ex. i samband med problemen att
få dimsignaler att höras på långt avstånd. Hit-
tills har endast utförts några
specialundersökningar som knappast kan tillämpas generellt, och
några allmänna undersökningar, som är så
bundna av förutsättningar att de har föga
till-lämpningsmöjlighet.
Av de atmosfäriska faktorer som inverkar på
ljudets spridning tycks vindens styrka, riktning
och fluktuationer (byighet) ha störst betydelse
— dämpningar av storleksordningen 6—10 dB
per 100 m synes vara vanliga5. Av vikt är också
temperaturskillnaden — när temperaturen
minskar med höjden över marken, som förhållandet
är om dagen, böjes ljudstrålen uppåt, och
skugg-zoner bildas. Om natten är förhållandet omvänt;
ljudet kan därför höras på stora avstånd.
Böjningseffekten på grund av temperaturskillnad
kombineras i regel med vindeffekten och bildar
ett komplicerat fält. I jämförelse härmed har
inverkan av luftens friktion och fukthalt föga
betydelse. Storleksordningen är här bråkdelen
av 1 dB per 100 m utom vid högfrekventa ljud,
där fukthalten medför stor dämpning.
Vegetationen inverkar på dämpningen av
ljudvågor längs markytan. Minskningar i styrka med
mer än 15 dB över vad avståndslagen ger har
rapporterats. Härtill kommer ofta vid
terrängformationer, berg eller byggnader en avsevärd
skuggbildning isynnerhet för högfrekventa ljud.
Fig. 4. Bullerstörningar i phon/band från en startbana’’
med fyra reaplanstarter i timmen; planen stiger under 5°
vinkel i riktning mot höger. 80 område där endast
inom-hussamtal är möjligt, flertalet klagar över bullret; 60
område där högljutt samtal är möjligt utomhus, omkring en
fjärdedel av befolkningen klagar; iO område där man
måste tala relativt högt utomhus, en och annan klagar;
utanför den streckade ytan område där det är lätt att tala
utomhus, klagomål är sällsynta; a tvåmotorig DC-3, b
fyrmotorig Stratocruiser, c sexmotorigt reaktionsflygplan
med efterbrännare, d fyrmotorigt flygplan med
turbindrivna propellrar med överljudsperiferiliastighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
