Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 36. 6 oktober 1953 - Svensk elkraftförsörjning i prognos och verklighet, av Mats Bärlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
734
TEKNISK TIDSKRIFT
förbrukning hade varit långsammare än väntat.
Starka skäl förelåg då för att genomföra en
undersökning för perioden 1953—1957, för att se,
huruvida de förändrade konjunkturutsikterna
skulle komma att förändra den genomsnittliga
utveckling som förutsagts i långtidsprognosen.
Prognosarbetets uppläggning
och konjunkturbilden
Rundfrågan 1948 hade medvetet syftat till en
maximiprognos. För att få fram den sannolika
utvecklingen hade de inkomna svaren
diskuterats med olika sakkunniga från skilda områden,
varvid prognoserna hade reducerats, delvis rätt
kraftigt. Denna metod har ej kunnat användas
denna gång, enär framtiden nu ter sig betydligt
osäkrare än då. Frågan måste i stället ställas så,
att man fick fram den sannolika utvecklingen
enligt industriernas eget bedömande.
Förbrukningen skulle inom ramen av befintlig
produktionskapacitet och redan beslutad utbyggnad
uppskattas under hänsyntagande till ett givet
konjunkturalternativ. Då nu beslutade
nyinvesteringar alla säkert är utförda vid slutet av 1957,
behöver prognoserna icke reduceras på grund av
eventuella förseningar i utbyggnadsprogrammet
som var fallet vid 1948 års prognosutredning.
Säkerheten i prognoserna kommer i stället att
bero på företagens förmåga att bedöma
utnyttjningen av den befintliga och beslutade
kapaciteten under den närmaste femårsperioden vid det
givna konj unkturalternativet.
Detta konjunkturalternativ innebär följande.
Den omsvängning till köparens marknad, som
ägt rum under senaste året, kommer under de
allra närmaste åren att ytterligare accentueras
genom en hårdnande konkurrens från utlandet
såväl på exportmarknaden soin på
hemmamarknaden. På längre sikt torde en hög aktivitet inom
industrin kunna återställas.
Då det emellertid kan tänkas, att
konjunkturerna av någon anledning återigen snabbt förbättras
så att det blir möjligt att forcera produktion och
nyinvesteringar inom industrin, och enär
kraftverksindustrin om möjligt bör söka gardera sig i
viss utsträckning även för hastigt påkommande
ökningar, har uppgifter begärts även om
kraftbehovet i ett fall då sådana investeringar, som ej
beslutats men med någon sannolikhet kunde
genomföras under prognosperioden, verkligen
kommer till stånd.
Undersökningens genomförande
Liksom tidigare undersöktes
belastningsutvecklingen för de tre huvudgrupperna industri,
samfärdsel och detalj förbrukning var för sig. Vid
detta arbete utnyttjades de erfarenheter, som
1948 års prognosutredning och den verkliga
belastningsutvecklingen har givit.
År 1952 var de tre stora huvudgruppernas pro-
centuella andel i den totala kraftförbrukningen
följande: industri 63,5 %, samfärdsel 8,5 % och
detalj förbrukning 28,0 %.
Huvudvikten i undersökningen lades på
industrin. Då emellertid detalj förbrukningen för
närvarande ökar ungefär lika mycket som industrin
i MkWh räknat, kom prognosen att bli i lika
hög grad beroende av detalj förbrukningens
utveckling som av industrins. Detalj förbrukningen
fordrar dock en tidskrävande utredning enligt
särskild metodik, och därför har utvecklingen
här förutberäknats direkt på grundval av den
tidigare långtidsprognosen. Utvecklingen inom
samfärdseln är numera av ringa betydelse
jämfört med övriga grupper. Då emellertid två
företag, SJ och Stockholms stad, svarar för nästan
hela kraftförbrukningen, har dessa direkt
tillfrågats.
För att få fram industriprognosen har inom de
ur kraftförbrukningens synpunkt viktigaste
industrigrupperna, nämligen malmbrytning och
metallindustri, pappers- och grafisk industri
samt kemisk-teknisk industri, utvalts de 500
största anläggningarna. Samtliga utvalda
industrier har en årsförbrukning överstigande 1
MkWh. Deras sammanlagda förbrukning 1952
motsvarade 80,3 % av den totala för industrin.
Fullständiga svar har kommit från 475
anläggningar, motsvarande 77,3% av industrins totala
förbrukning och 96,3 % av den sammanlagda
förbrukningen i de tre undersökta grupperna.
Samtliga de 239 anläggningar, vilka tidigare
varit med i undersökningarna, har givit
fullständiga svar. Svaren har först behandlats för varje
industrigren, varefter dessa sammanlagts till
industrigrupper.
Resultat
Industri
Resultatet av undersökningen har
sammanfattats i tabell 4, 5 och 6. Där anges först antalet
rapporter i varje industrigren samt därefter de
utproportionerade totalvärdena för åren 1952,
1953, 1955 och 1957 samt 1957 års värden enligt
maximalalternativet. Därefter följer den direkt
rapporterade ugnsenergin. För närvarande finns
ej fullständig statistik över ugnsdriften 1952,
varför de rapporterade siffrorna ej kunnat
utpro-portioneras. De här angivna siffrorna ger dock
en god uppfattning om den betydelse
ugnsdriften har inom industrins kraftförbrukning.
Inom järnindustri samt pappers- och grafisk
industri har den i rapporterna ingående
detalj-distribuerade energin kunnat bortrensas.
Prognoserna i dessa grupper är därför lägre än
enligt rapportena från industrin.
För övrigt har ej några reduceringar i de
enskilda industriernas prognoser vidtagits. Även
om man i vissa fall kan misstänka, att
utvecklingen kanske något överskattats, har man ansett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
