Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 38. 20 oktober 1953 - Lättmetall inom flygindustrin, av Ivar Weibull
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 oktober 1953
785
Fig. 11. Limning; upptill limpress, nedtill limmad lucka
med öververktyg.
Fig. 12. Ghost-motor sedd framifrån.
nu börjar vinna insteg också hos oss. Den mest
kända metoden är Redux-processen. Vid denna
bestryks fogytorna med en lösning av
fenolform-aldehyd, vari man strör det egentliga limpulvret.
De båda delarna läggs sedan ihop i en press (fig.
11). Det hela värms upp till 145—150°C (här
med ånga, som leds genom underverktyget) och
pressas samman med ett tryck av 7 kp/cm2.
Limning möjliggör enkel tillverkning av
detaljer med släta ytor, vilket är av betydelse för
höghastighetsflygplan. Limfogar kan i hållfasthet
tävla med nitfogar, men limning lider liksom
punktsvetsning av att resultatet är svårt att
kontrollera. Den kräver en utomordentlig
noggrannhet i utförandet.
Motordelar
Även i motorn ingår viktiga lättmetalldetaljer.
I en Ghost-motor (fig. 12), som bl.a. används i
J29, utgörs sålunda inloppsdelen,
kompressorhjulen, diffusörhuset, brännkammarhuvudena
m.m. av de varmhållfasta legeringar, som förut
beskrivits.
För de delar av en flygmotor, som har en
arbetstemperatur över 350°C, används emellertid för
närvarande inte lättmetall. Vid de
överljudhas-tigheter, som snart blir vardagsmat inom
flygtekniken, kommer så småningom den
begränsade varmhållfastheten att bli otillräcklig även för
flygplanets del. Friktionen mot luften värmer
nämligen upp ytterytorna, och denna
uppvärmning ökar snabbt med hastigheten (fig. 13).
Då hållfastheten hos de starkaste
aluminiumlegeringarna snabbt börjar sjunka vid ca 200°C,
måste de sannolikt delvis ersättas med andra
material. Det är kanske främst här som titan blir
den räddande ängeln. Titan behåller nämligen
sin hållfasthet till betydligt högre temperaturer
än aluminiumlegeringarna (fig. 14). Sintrat
aluminiumpulver (SAP), vars egenskaper först på
allra sista tiden blivit mera allmänt kända, har
dock mycket god varmhållfasthet och kan för
t.ex. kompressorskovlar bli en svår konkurrent
till titan.
Viktsekonomiskt kan detta ännu vid 400°G
tävla med stål, men inte enbart denna egenskap
motiverar det enorma intresse och arbete, som
framför allt i USA läggs ner på titan.
Titanlege-ringar kan vid rumstemperatur få lika god
hållfasthet som härdat konstruktionsstål, och detta
vid en specifik vikt, som är blott 60 % av stålets.
Vidare har såväl den rena metallen som
legeringarna en utomordentlig korrosionsbeständighet.
Fig. 13. [-Yttemperaturen-]
{+Yttem-
peraturen+}
som
funktion av [-mach-talet.-]
{+mach-
talet.+}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
