Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 39. 27 oktober 1953 - Tunnlar under Nordsjökanalen i Velsen, Nederländerna, av A Eggink
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
820
TEKNISK TIDSKRIFT
tida fördjupning av kanalen. Utrymmet mellan
stödmurarna i de öppna partierna har utnyttjats för ett galler av
betong, som dels stöder väggarna, dels hindrar bländande sol-
Fig. 5. Det cirkulära schaktet vid kanalens mitt.
Fig. 6. Monolit av vägtunneln.
Fig. 4. Tunnelns södra
del under byggnad med
det runda schaktet i
kanalens mitt synligt i
bakgrunden.
ljus direkt mot körbanan. Härigenom blir det en mjuk
övergång från belysningen i tunneln till det skarpa
dagsljuset. Metoden prövades i modell i skala 1:20.
Till de två 7 m breda körbanorna kommer två 1 m
gångbanor med 15 cm breda rännstenar invid väggarna, fig. 2.
Dräneringen sker under gångbanorna. Dessa ha
dimensionerats med hänsyn till möjligheten att öppna en bildörr.
Avståndet från körbanan till väggen, 1,15 m, är dessutom
tilltalande för en bilförare, som då ej tar intryck av
väggens närhet och bättre utnyttjar körbanans bredd.
Vägtunnlar belyses i allmänhet av lampor högt uppe på
väggarna vilka liksom taket kläds med vitt kakel eller
vitmålas. Olägenheten härav är att det ofta krävs rengöring från
sot från avgaserna och att flimrande reflexer från
fordonens ljus irriterar förarna. Efter omfattande modellförsök
i skala 1:5 har man här arrangerat belysningen så, att
ljuset från lysämnesrör kastas huvudsakligast framåt i
kör-riktningen, fig. 3. Avståndet mellan ljuskällorna är 4,5 m i
tunnelns längdriktning; i tvärled placeras de något utanför
körfilernas mittlinjer, vilket väntas göra förarna benägna
att hålla långt åt höger och — vid omkörning — åt vänster.
För att minska schaktningsdjupet är trummorna för frisk
och förbrukad luft förlagda vid sidan om trafiktunnlarna.
Friskluftintagen är placerade både vid golv och tak under
det att den förbrukade luften bortleds endast vid taket vid
körfilarnas högra sida, där avgaserna är mest
koncentrerade. Gas- och vattenledningar är med tanke på eventuella
gasläckor placerade intill utblåsningstrumman. Mellan övre
och nedre ventilationstrummorna finns utrymme för de
kablar och ledningar etc., som erfordras för tunnelns skötsel.
Tunnelkroppen är omgiven av ett vattentätt lager av asfalt
med inlägg av ylle- och asbestfilt, vilket skyddas av ett
betongskikt.
I järnvägstunneln, fig. 3, erfordras inte någon
konstgjord ventilation då endast eltåg trafikerar tunneln, men
det naturliga draget ökas med hjälp av skorstenar vid en
tredjedel respektive två tredjedelar av tunnellängden.
Tunneln innehåller dubbla järnvägsspår och inspektionsvägar
utmed sidorna.
Utförande
Grunden består huvudsakligen av oren, fin sand; ett 1 m
tjockt lerlager ovanpå ett torvlager finnes på 16 m djup.
Runt det öppna schaktet har nedslagits en stålspontvägg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
