Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 43. 24 november 1953 - Målsättning och metoder för effektiv yrkesutbildning, av Olle Helling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
908
TEKNISK TIDSKRIFT
Utbildningsplanen är däremot en ganska ny
företeelse. Den typ av plan som här åsyftas
prövades första gången i vårt land 1948. Den
bygger på en schweizisk förebild som utarbetats av
A Carrard. I sitt hemland har denne i samarbete
med några industrier nedlagt ett stort arbete på
att utarbeta utbildningsplaner för praktiska
yrken. Därvid har han inte blott beaktat de
sakliga kraven utan även systematiskt utnyttjat
pedagogiska och psykologiska fakta om inlärandet.
Carrard anser att produktiva arbetsuppgifter är
mindre lämpliga för elementärt inlärande, och
utnyttjar i stället speciella övningsuppgifter.
Ett konkret exempel, hämtat ur en
utbildningsplan för bänkarbete, som användes här i landet,
illustrerar bäst hur en sådan plan är uppbyggd:
Övning 11
1) Hammaren. (Gruppgenomgång)
a) Olika hammartyper och storlekar genomgås.
Tennslägga och koppardorn.
b) Demonstration av hammarens fattning och rörelse vid
slag.
2) Hammarövningar.
a) Hammarens fattning och slagrörelse övas och
korrigeras. Lätta slag mot större yta.
Lätta slag mot begränsad yta (35 mm diameter).
b) Slagrörelse och träffsäkerhet inövas mot en 200 mm
lång jämten (10—12 mm diameter), vertikalt uppsatt i
skruvstycke.
c) Träffsäkerheten inövas genom slag mot mejselattrapp.
Slag utan att se på slagstället.
Övning 12
1) Körnare. (Gruppgenomgång)
a) Körnaren genomgås. Slipning.
2) Körningsövning.
a) Körning efter raka och konturritsstreck övas.
b) Körning av ritsstrecks skärningspunkter övas.
Övning 13
1) Mejslar. (Gruppgenomgång)
a) Olika typer genomgås. Slipning.
2) Mejselövning.
a) Mejsling med huggmejsel övas. Lätta slag och lös
hållning av mejseln. Tunna spån ur kanten på
arbetsstycket.
Detta avsnitt är i sin uppbyggnad representativt
för utbildningsplanen i sin helhet. Som
exemplet visar tillämpas en konsekvent uppbyggnad
av övningarna på följande sätt:
Gruppgenomgång av en viss verktygstyp, visst
verktyg eller arbetsoperation.
Demonstration inför grupp av verktygets
funktion och användning samt arbetsoperationens
utförande.
Individuella övningar med verktyget och
operationen i fråga.
Varje grundläggande övning (t.ex. hamring)
tränas först innan tillämpningsövningen (t.ex.
körning eller mejsling) börjar. Detta enligt en
av Carrards grundsatser som säger: "Lär ut en
sak i sänder, uppdela varje ny uppgift i sina
element och lär ut elementen vart för sig."
Övningarna börjar alltid med det mest
elementära varefter de byggs ut i en logisk följd och
med en stegrad svårighetsgrad. I exemplet med
hammaren blir alltså övningsföljden denna:
Inövning av grepp och rörelse i handled och
arm.
Inövning av slag utan hänsyn till
träffsäkerheten.
En serie övningar som successivt ökar just
träffsäkerheten.
En fingerad tillämpning med en mejselattrapp.
En plan för systematisk grundutbildning i
bänkarbete omfattar, förutom de refererade
övningarna i hamring med tillämpning, ytterligare
drygt ett tjugotal övningar. Dessa behandlar
planfilning, rund- och hålkälsfilning, skavning,
mätning, sågning, borrning brotschning och
gängning samt behandling av skruvförband. För
kontroll av utbildningsresultatet insättes
dessutom tre provuppgifter.
Metod
Den speciella metod, som Carrard
rekommenderar, går i första hand ut på att söka bibehålla
elevens intresse under upplärningen. Vid tidigare
användning av övningsuppgifter vid
yrkesutbildning har man haft svårt att behålla elevernas
intresse och detta har starkt misskrediterat
övningsförfarandet. Carrard har i mycket hög grad
lyckats eliminera svårigheterna genom att dela
upp övningarna, som ofta måste bli långa, i korta
moment på 20—60 minuters längd. Han har,
populärt uttryckt, förstått att servera
övningarna på ett smakligt och omväxlande sätt.
Detta kräver i praktiken att övningarna
tids-och följdplaneras. Man gör med andra ord ett
övningsschema som omspänner hela
upplär-ningstiden och innehåller klara anvisningar om
när övningarna börjar och slutar och hur de
växlar med varandra.
Ett avsnitt ur ett sådant övningsschema för
grundutbildning i bänkarbete visas i fig. 4. De
olika övningarna är indelade vertikalt i fyra
huvudgrupper enligt utbildningsplanen. Till
vänster återfinnes en momentindelning och varje
moment i schemat motsvarar en övning på tjugo
minuters längd, markerad med en mörk fyrkant.
Vid övningarnas genomförande användes
dessutom ett tidsschema som uppdelar dagens
arbetstid i tjugominutersintervaller och ett antal fasta
pauser.
övningarna har olika frekvens. De som tillhör
grupp A återkommer oftare än övningarna i
grupp B och C. Detta beror på deras betydelse
och svårighetsgrad. I det återgivna
schemaavsnittet går övningarna 1 och 2, ett par av de
väsentliga och svåra filövningarna, som en röd
tråd genom schemat. Dessa avbrytes av de
lättare och mera periferiska övningarna 11, 14 och
16, av vilka 11 är den beskrivna hammarövning-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
