Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 10. 9 mars 1954 - Skånes naturtillgångar, av Gustaf Troedsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23 mars 1954- 197
Skånes naturtillgångar
Professor Gustaf Troedsson, Luncl
Skånes bergsbruk började mycket anspråkslöst.
Det mineral, som först tillgodogjordes, var
troligen flinta. Vid Kvarnby, som nu ligger inom
Malmö stadsgräns, drevs under stenåldern en
för sin tid kulturbärande gruvdrift på detta
mineral med hjorthorn som viktigaste redskap; på
grund av sin höga kvalitet kunde oarbetad
kvarnbyflinta även exporteras.
Långt senare — under medeltiden — brändes
kritkalk till murbruk på många ställen, både i
Föredrag i Skånska Ingeniörsklubben den 13 november 1953.
330.15(486.7)
Malmö-trakten och nedanför Nävlingeåsen. Inom
sistnämnda område, bl.a. i trakten av Ignaberga,
hämtades kalken upp genom brytning under
jord, en gruvdrift som pågick ända till slutet av
1800-talet, och varav spåren ännu är färska i
Tyckarpsgrottan.
Samtidigt bröts både vid Hälsingborg och Höör
sandsten för kyrkor och slott i Skåne. I
skogarna norr om Ringsjön fanns redan för över 800
år sedan en livlig stenindustri, som levererade
byggnadsmaterial till bl.a. Lunds domkyrka och
kvarnstenar till möllor runt om i Skåne. Kvarn-
Fig. 1. Blockdiagram över Skånes
berggrund (E Voigt 1929), a urberg,
b kambrium, c ordovicium, d
got-landium, e kågeröd, f rätlias, g, h
kritformation, i danien, k
basalter ångar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
