Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 12. 23 mars 1954 - Andras erfarenheter - Utnyttjande av slam vid borrning efter olja, av SHl - Syntes av hypofyshormon, av SHl - Tryckluft håller färjled öppen, av GAH - Användning av kulblästring, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
270
’ TEKNISK TIDSKRIFT
dessa är det dock borrslammet som möjliggör borrning till
stora djup (Petroleum 1952 h. 4). SHl
Syntes av hypofyshomion. Redan 1932 var det känt att
extrakt från bakre halvan av liypofysen stimulerar
livmodersammandragningar, sätter i gång mjölkproduktion,
ökar blodtrycket och minskar utsöndringen genom
njurarna. Efter tio års undersökningar hade man vid Cornell
University fastställt att dessa reaktioner beror på två
hormoner som kallats oxitocin och vasopressin.
Dessa ämnen finns i mycket liten mängd och är
synnerligen ömtåliga. Det dröjde därför ytterligare tio år
innan inan lyckats framställa dem i ren kristallinisk form.
Man har nu visat att oxitocinmolekylen innehåller åtta
aminosyror och ammoniak. Man har också funnit hur
syrorna är kombinerade med varandra, och slutligen har
man lyckats syntetisera oxitocin som därmed blivit den
första med konst framställda polypeptidhormonen.
Hormonen används vid förlossningar, men tillgången på
den har varit starkt begränsad. Man kan emellertid nu
tillverka den, och det är kanske möjligt att i framtiden
ersätta den med ett enklare ämne sedan man fastställt vilken
del av oxitocinmolekylen som är verksam (Scientific
American dec. 1953 s. 52). SHl
Tryckluft håller larjled öppen. Vägförvaltningen har
gjort prov med tryckluft för att hålla isen borta från
färj-leden mellan Munsö och Adelsö i Mälaren (Tekn. T. 1944
s. 991, 1949 s. 419). Resultaten är goda, trots 23 graders
kyla ligger en tio meter bred ränna i isen öppen och
adelsö-färjan kan gå utan hinder, fig. 1.
En IV2" plastslang med ett 0,75 mm hål på var tionde
meter har lagts ut rakt över det 900 m breda sundet.
Slangen har förankrats längs en stållina ungefär en meter från
bottnen med vikter på var tionde meter. Djupet varierar
och är mitt i sundet omkring 20 m. På adelsösidan är
plastslangen förbunden med en kompressor som pressar
ut tryckluft genom hålen, med ett övertryck av 3—4 at.
Det varmare bottenvattnet kommer då i rörelse och följer
med luftbubblorna upp till ytan och smälter isen. Vid
vartdera färjläget håller en eldriven propeller vid behov
vattnet rent från issörja invid bryggan.
När slangen lades ut i januari 1954 var färjleden täckt
med 21 cm tjock is. Smältningen gick snabbt och efter en
dryg vecka låg rännan öppen utan issörja. Lufttillförseln
har på försök avbrutits under vissa dagar, vilket inte har
förorsakat några olägenheter. Genom att plastslangen
ligger en bit från bottnen hindras bottenslammet att tränga
in i slangen vid ett driftavbrott.
Tryckluftanläggningar för isfritt vatten har också
utförts på andra håll t.ex. vid slipar vid Ekensbergs varv,
fig. 2. Två järnrör ligger parallellt på bottnen och tryck-
Fig. 1. Färjrännan Munsö—Adelsö i Mälaren.
Fig. 2. Öppet vatten vid slip.
luften pressas ut genom 0,7 mm hål på varje halvmeter
(enl. Tryckluft-Atlas). G AH
Användning av kulblästring. Vid kulblästring slungas
små stycken (kulor) av ett material, t.ex. gjutjärn eller stål,
med stor hastighet mot arbetsstycket (Tekn. T. 1948 s. 586,
1952 s. 66). Kulorna accelereras med en luftström eller
med centrifugalkraft. Var gång en kula träffar
arbetsstycket gör den en liten fördjupning i dess yta varvid
materialets sträckgräns överskrids i styckets yttersta skikt
medan metallen därunder inte påverkas. Resultatet blir
att tryckspänningar uppstår i ytskiktet. Är arbetsstyckets
tjocklek tillräckligt liten, ändras dess form av
spänningarna.
Vid centrifugalmetoden accelereras kulorna med ett
ving-hjul. Den har fördelarna att kulornas hastighet lätt kan
regleras, att deras flythastighet blir stor, att apparaten är
en kompakt enhet och att inget fuktproblem uppstår.
Centrifugalmetoden används därför mest. Med
tryckluft-metoden kan man emellertid blästra insidan av djupa
hål; den är lämplig vid relativt liten produktion och vid
blästring av små ytor på komplicerade metalldelar.
Man använder kulblästring huvudsakligen för att öka
livslängden hos maskindelar, men den kan också
utnyttjas för förbättring av ytors smörjningsegenskaper,
formning och riktning av tunna arbetsstycken, hindrande av
spänningskorrosion, minskning av gjutstyckens porositet
och i stället för polering vid ytbehandling. Eftersom
tryckspänningar uppstår i kulblästrade ytor och
utmattningsbrott orsakas av dragspänningar, ökar kulblästring
materials utmattningshållfasthet. Den är mer effektiv för delar
som utsätts för böj- och torsionsspänningar än för sådana
som påverkas av omväxlande drag- och tryckspänningar.
Ett av de viktigaste användningsområdena för
kulblästring är behandling av spiralfjädrar för tryck med 1,5—
60 111111 tråddiameter. Fjädrar för dragning kulblästras
också men vanligen bara på hakarna. Bladfjädrar för
torsion blästras före formningen. Det nyaste på området
är kulblästring av fjädrar under spänning. Bladfjädrar
behandlas härvid bara på dragsidan.
Man använder kulblästring också för formning av
ving-skal vid tillverkning av flygplan. Man har empiriskt
fastställt lämplig blästringsintensitet så att en skicklig arbetare
kan ge plåten önskad form genom en behandling. Det har
också visat sig att plåtar som fått för stark krökning kan
rätas ut genom blästring på andra sidan.
Man kan givetvis även använda kulblästring för att rikta
relativt tunna metalldelar, t.ex. axlar och rör, eller för
att göra stora ringar eller kuggkransar exakt
cirkelformiga. I sådana fall blästrar man naturligtvis bara
lämpliga delar av arbetsstycket. Uppkolade kuggkransar 1 200
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
