Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 16. 20 april 1954 - Blyavsättningar i förgasarmotorer, av Einar Bohr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 april 1954-
367
Tändmissar
Blysaltbeläggningen på tändstiften förhöjer
väsentligt isolatorns temperatur och härtill bidrar
även den allmänna temperaturstegringen i
förbränningsrummet vid mer utbredda
avsättningar i detta. Härigenom minskas den isolerande
förmågan avsevärt, så att elektrisk läckning
uppkommer, varigenom tändspänningen kan bli
otillräcklig för gnistöverslag, fig. 2. Elektrisk
läckning uppstår även genom direkt kortslutning
mellan elektroderna0, då metalliskt bly eller
ledande blysalter berör båda spetsarna, fig. 3.
Halten av metalliskt bly på tändstiften kan för
flygmotorer uppgå till 2 à 3 %. I många fall bidrar
även blysaltbelagda sprickor eller spår i
tänd-stiftsisolatorn till läckningen, fig. 4.
Glö dt andningar
I närvaro av metalliskt bly eller ledande
blysalter börjar i avsättningarna befintligt sot
(kolpartiklar) att glöda genom katalys, och detta ger
upphov till glödtändning’ ett antal vevaxel grader
före den ordinarie gnisttändningen. Kols
antänd-ningstemperatur är normalt ca 500° C men den
sänks i närvaro av blysalter (halogenider eller
sulfat) till mellan 200 och 230°C.
Ordet glödtändning användes här i stället för det
här i landet ofta förekommande ordet
"förtänd-ning", som lätt kan förväxlas med
tändinställ-ning. Eftersom även rent termisk självtändning
kan tänkas ingå i begreppet, är möjligen ordet
glödtändning icke fullt adekvat. Glödtändningen
kan definieras som initiering av en flamfront i
någon punkt av bränsle-luftblandningen, innan
den ordinarie gnisttändningen ägt rum.
Glöd-tändningar kan även uppkomma av andra
orsaker än blysaltbeläggningar t.ex. genom otäta
och därför starkt upphettade utloppsventiler
(blåslampeffekt).
Man skulle kunna tänka sig, att rent termisk
självtändning kan uppstå under
kompressions-slaget även utan närvaro av glödande partiklar,
punkter eller vtor i förbränningsrummet.
Själv-antändningstemperaturen för bensin, brännolja
och fotogen sjunker vid ökat tryck i
förbrän-ningsrummet, fig. 5. Om man känner värdet på
exponenten för kompressionskurvan kan man
beräkna temperaturen vid olika kompressions-
Fig. 4.
Blysaltbe
läggning
som
förorsakat
spår och
sprickor
i
tänd-stifts-isolatorn.
Fig. 5.
[-Antändnings-temperatur-]
{+Antändnings-
temperatur+}
vid olika [-kompressionstryck;-]
{+kompres-
sionstryck;+}
.1 fotogen
och
bränn-olja, B
bilbensin.
förhållanden. Med värde 1,35 på exponenten och
80° C temperatur på insugen
bränsle-luftbland-ning får man:
Kompressionsförhållande.. 4 5 6 7 8 9 10
Temperatur
i förbränningsrummet °C 300 347 387 425 457 490 518
Det uppges1, att man icke sällan kan räkna med
temperaturer på upp till 600° C i slutet av
kom-pressionsslaget vid full belastning som följd av
bl.a. kvarvarande förbränningsrester och genom
beläggningar försämrad kylning.
Belastningens inverkan
Blyavsättningar uppstår huvudsakligen vid
tomgång och lägre belastningar av motorn. På grund
av den lägre driftstemperaturen under dessa
förhållanden inverkar de icke nämnvärt olägligt
på tändstiftens isoleringsförmåga och risken för
glödtändningar är även lägre av samma skäl. Om
en period av dylik låg belastning sedan
efterföljes av full belastning såsom drift med fullt
öppen trottel, accelerationer, i stigningar e.d.
föreligger risk för såväl tändmissar som
glödtändningar.
Glödtändningens orsaker och följder
Glödtändning ("pre-ignition") är i samband
med användning av blybensin och
högkomprime-rade motorer det nya stora problemet på
området, åtminstone för bilmotorer. Inom flyget har
det varit ett svårt problem ända sen världskriget.
De mångcylindriga flygmotorerna tvingas att
använda höga oktanvärden icke minst med hänsyn
till den ojämna bränsleluftfördelningen till
cylindrarna, varigenom en del av dessa kunde få
betydande mängder tetraetylbly och andra
otillräckligt. Genom laboratorieprov och teoretiska
överväganden kunde man beräkna, att mer än
95 % av blysaltbeläggningarna skulle undvikas
genom likformig bränslefördelning6, ett mål som
dock ej på långt när kan uppnås i praktiken. Det
är också från flyget, som kännedomen om det
nya tillsatsmedlet trikresylfosfat härrör, vilket
behandlas närmare längre fram.
För studiet av glödtändningarna är det nöd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
