Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 20. 18 maj 1954 - Atomkraften i framtidens energiförsörjning, av Harry Brynielsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
450
TEKNISK TIDSKltlFT
det kommer att dröja innan energiproduktion i
stor skala kommer i gång beror på hur snart man
kan finna goda lösningar till flera tekniska
problem (Tekn. T. 1953 s. 929), t.ex. genomförande
av "breeding" (Tekn. T. 1953 s. 10, 818), val av
konstruktionsmaterial och
värmeöverföringsmedier, avlägsnande av klyvningsprodukterna
(Tekn. T. 1952 s. 1035) och dessas
oskadliggörande eller utnyttjande (Tekn. T. 1952 s. 934;
1954 s. 342).
I USA planeras nu ett experimentkraftverk för
60 MW, som skall byggas av Westinghouse.
Värmeöverföringen skall i denna anläggning ske
med vatten under tryck. Flera amerikanska
industrier studerar möjligheterna att utnyttja
atomenergin (Tekn. T. 1954 s. 69).
I England byggs ett försökskraftverk vid Calder
Hall. Det skall ha naturligt uran som bränsle,
grafit som moderator och kolsyra under tryck
som värmeöverföringsmedium. Reaktorn skall
inneslutas i en tryckbehållare av stål. Ett annat
verk, som planeras i Skottland, skall enligt
uppgift bli en "breeder"-reaktor som ger nyttig
energi. Hela anläggningen skall inneslutas i en
stor stålsfär (jfr Tekn. T. 1954 s. 243).
Anläggningskostnaden för atomkraftverk blir
hög då man ännu måste använda komplicerade
konstruktioner och dyrbara
konstruktionsmaterial. Westinghouse-kraftverket beräknas sålunda
kosta 30—50 M$, dvs. 500—800 $/kW, vilket är
omkring tre gånger mera än
anläggningskostnaden för ett modernt ångkraftverk. Enligt en
brittisk uppskattning kostar ett atomkraftverk
ungefär dubbelt så mycket som ett lika stort
ångkraftverk. Man räknar emellertid med att
anläggningskostnaden i framtiden skall sjunka
väsentligt. I en amerikansk rapport av 1954
förutsätter man sålunda att kostnaderna under
perioden 1960—1975 skall sjunka så pass att
investeringen inte skall behöva bli mer än ca 75 $/kW
större för atomkraftverk än för ångkraftverk.
Det uran, som ingår i en reaktor, spelar en viss
roll för anläggningskostnaden. Kan man ta ut
10 MW/t uran som värme, får man härav 2,5
MW elenergi. Vid ett uranpris på 100 $/lb (ca
1 000 kr/kg) kostar uranet ca 400 kr/kW. Man
måste tydligen sträva efter att sänka priset på
uran och öka värmeöverföringen samt
verkningsgraden vid värmets omvandling till
elenergi. Både anläggnings- och driftkostnader kan
minskas genom att man bygger så stora
atomkraftverk som möjligt och utnyttjar dem som
bottenkraftverk. Även ränteläget inverkar på
anläggningarnas ekonomi.
Man har ännu inga praktiska erfarenheter om
driftkostnaden för atomkraftverk, men vissa
beräkningar kan göras. Per kilogram innehåller
naturligt uran 7 g klyvbart uran 235 som i
bränslevärde motsvarar 20 t stenkol. Ett
uranpris på 1 000 kr/kg är då likvärdigt med ett kol-
pris på 50 kr/t. Uran utvunnet ur högvärdig
malm torde kosta ca 330 kr/kg som motsvarar
ett kolpris på 17 kr/t.
Man kan emellertid säkerligen utnyttja en
betydande del av uran 238 varigenom
bränslekostnaden sjunker. Vid fullt genomförd "breeding"
blir den försumbar, men samtidigt tillkommer
kostnaden för de kemiska processer som fordras
för tillvaratagande av plutonium. En av de allra
viktigaste uppgifterna är därför att finna
separeringsmetoder för de ämnen som bildas i
reaktorer.
Det anses troligt att elenergi från
atomkraftverk i framtiden inte skall behöva bli mer än
obetydligt dyrare än från koleldade
ångkraftverk. Pessimisterna räknar med ungefär dubbla
kostnaden medan optimisterna tror att
atomenergin skall bli något billigare än energi ur kol (0,6
—0,8 et/kWh).
Redan innan atomenergin får betydelse för
framställning av elenergi i stor skala kan den
få användning när det höga energipriset
kompenseras av vissa fördelar. Vid några militära
baser eller flygfält, t.ex. Tule på Grönland, måste
elenergi framställas med dieselmotorer. Den
kostar då 2—3 et/kWh, och man måste dessutom
transportera stora mängder bränsle mycket lång
väg. Man har därför övervägt att bygga små
atomkraftverk för att slippa transporterna som
är sårbara i krig.
År 1954 sjösattes åkrovet till världens första
atomdrivna ubåt "Nautilus", och det
landbaserade provmaskineriet har varit i gång ungefär
ett år. Atomenergins fördelar är i detta fall
särskilt stora då fartyget sällan behöver bunkra,
och dess maskineri inte förbrukar luft. Dess
aktionsradie blir därför mycket stor och det kan
förbli lång tid i undervattensläge. Man har också
diskuterat atomdrift av hangarfartyg, flygplan
och lokomotiv.
De första atomkraftverken beräknas komma i
drift om ett par år, och man kan då börja få
praktiska uppgifter på deras verkningsgrad och
energins pris. Med dessa erfarenheter som
utgångspunkt får man sedan avgöra vilken eller
vilka reaktortyper som är bäst och i vilken takt
utbyggnaden av atomenergin bör ske.
Atomenergin i Sverige
Arbetet med atomenergins utveckling i Sverige
handlägges av två organisationer,
Atomkommittén och AB Atomenergi. Den förra är rent
statlig och stöder det vetenskapliga arbetet (Tekn. T.
1954 s. 37). Det senare är ett halvstatligt bolag
(Tekn. T. 1952 s. 73).
De mellansvenska skiffrarna utgör en stor
urantillgång, men deras uranhalt är låg, bara
175—200 g/t. De uranhaltiga skiffrarna i Närke
och Västergötland uppskattas till 1 700 resp.
3 000 Mt. Antar man att därav 1 500 Mt kan ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
