Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 20. 18 maj 1954 - Atomkraften i framtidens energiförsörjning, av Harry Brynielsson - Världens minsta och billigaste GM-räknare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 maj 1954
451
nyttjas för framställning av uran och att i
medeltal endast 100 g/t kan utvinnas, kan de ge
150 000 t uran.
Om 0,7 % därav, dvs. uran 235, används för
energiproduktion, blir mängden utnyttjat
atombränsle ca 1 000 t som motsvarar 3 000 Mt
stenkol. Då Sveriges totala energiförbrukning för
närvarande är likvärdig med 25 Mt/år stenkol
skulle uranet motsvara nuvarande
energiförbrukning i drygt hundra år. Kan man genomföra
"breeding" i teknisk skala, räcker uranet i stället
10 000 år. Som jämförelse kan nämnas att de
svenska torvtillgångar, som kan bearbetas
ekonomiskt, beräknas motsvara 400 Mt stenkol.
Oljeskiffrarnas bränslevärde (utom uranet) är
av samma storleksordning.
Den skiffer, som är rikast på uran, är i regel
fattigast på olja och därför har man hittills inte
tillvaratagit oljan vid skifferns bearbetning på
uran. Man kan emellertid även tänka sig att
utvinna uranet av skifferaska, men de tekniska
problemen blir då betydligt mer svårlösta. Även
om atombränslet är Sveriges största energireserv,
måste det anses mycket viktigt att man
anstränger sig att nyttiggöra skifferolja och torv. Dessa
är nämligen bränsletyper som har speciella
användningsområden. Atomenergin torde däremot
få sin största betydelse för framställning av
elenergi i stor skala som komplettering till
vattenkraften.
En av AB Atomenergis första huvuduppgifter
har varit att undersöka om man för rimliga
kostnader kan utvinna uran ur de mellansvenska
skiffrarna. Man har genomfört extraktion av
uran först i laboratorieskala och sedan i hundra
gånger förstorad skala i en försöksfabrik. År
1953 började driften i ett ytterligare hundra
gånger förstorat extraktionsverk i Kvarntorp. De
svårigheter, som måst övervinnas, har varit
mycket stora och först om några år kan man på
grundval av gjorda erfarenheter ånge till vilket
pris uranet kan erhållas.
De vid skifferns bearbetning använda
metoderna får tyvärr inte offentliggöras. Från
Kvarntorp kommer ett koncentrat innehållande några
tiotal procent uran. Detta renas i anläggningar i
Stockholm till kärnfysikaliskt ren uranoxid.
Denna kan överföras till urantetrafluorid, som
sedan reduceras till metall. En fabrik för
framställning av ren uranmetall projekteras.
I ett bergrum under IVA:s försöksstation är den
första svenska experimentreaktorn (Tekn. T.
1952 s. 76, 1953 s. 886) under byggnad. Den
kommer att innehålla ungefär 3 t uran och 6 t
tungt vatten och får en effekt på några hundra
kilowatt. Den beräknas bli färdig under 1954 och
skall användas framför allt till reaktortekniska
studier (t.ex. av instrumentering, reglering och
strålskydd), för materialundersökningar och i
visst omfång för framställning av radioisotoper.
Som nästa steg planeras en
lågtemperaturreak-tor för ca 20 MW och man hoppas kunna få den
färdig om ca 5 år. Den kommer inte heller att ge
nyttig energi utan blir en mera avancerad
försöksreaktor för ytterligare studium av
reaktortekniska problem, för materialundersökningar
och framställning av radioaktiva i betydande
omfattning. I denna reaktor kommer man att
tillverka även plutonium i begränsad mängd.
Detta kan behövas för såväl vissa energialstrande
reaktorer som studium av "breeding". Den nya
reaktorn kommer inte att placeras i Stockholm.
Den utbyggnadsvärda svenska vattenkraften
uppskattas numera till ca 80 000 MkWh/år. Om
den nuvarande ökningen av energiförbrukningen
fortsätter, kommer konsumtionen att om
ungefär 20 år ha nått upp till detta värde. AB
Atomenergis mål är därför att inom denna tid samla
sådana erfarenheter och erhålla en sådan
tillgång på uran och andra erforderliga råmaterial,
att man när vattenkraften är utbyggd skall
kunna effektivt bidra till att fylla den brist i
energiförsörjningen som då kan uppstå.
Andra energikällor
En möjlighet att definitivt säkerställa
mänsklighetens energiförsörjning är utnyttjande av
termonukleära reaktioner, t.ex. de som utlöses i
vätebomben. De energimängder, som kan
erhållas på detta sätt, skulle täcka världens behov för
en oöverskådlig framtid, men man ser för
närvarande ingen framkomlig väg att nyttiggöra
dessa reaktioner för industriell energialstring.
Den totala mängden solenergi som når jordytan
är ca 3 200 Q/år varav 675 Q faller på land och
har sådan våglängd (4 000—10 000 Å) att den
kan tänkas bli utnyttjad. Det finns därför stora
möjligheter att täcka människornas energibehov
genom ett bättre utnyttjande av solstrålningen.
En stor svårighet är emellertid att denna är
intermittent, och man måste därför finna något
sätt att lagra den.
Man kan t.ex. framställa ett bränsle genom att
odla mikroorganismer, såsom Chlorella (Tekn.
T. 1950 s. 781; 1952 s. 116), men det beräknas
ännu kosta 100 gånger mer än stenkol. Dylika
odlingar kommer därför främst i fråga för
ökning av livsmedelsproduktionen. Det är också
tänkbart, att man kan finna lämpliga
fotokemiska reaktioner för nyttiggörande av
solstrålning, t.ex. sönderdelning av vatten i närvaro
av ceriumsalter (Tekn. T. 1953 s. 704). Innan
man hunnit utveckla metoder att direkt utnyttja
solenergin kan atomenergin komma väl till pass
som en stor fastän icke obegränsad energireserv.
Världens minsta och billigaste GM-räknare väger ca
300 g, är obetydligt större än ett "king-size" cigarrettpaket
och kostar 20 $. Instrumentet, som innehåller alla
nödvändiga tillbehör, är mycket noggrant och känsligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
