Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 21. 25 maj 1954 - Nya metoder - Pallborrning från lyfttruck, av GAH - Spänningsanalys med spröda lacker, av SHl - Fördelningsring för fyllkroppskolonner, av SHl - Plast av fiskproteiner, av SHl - 60 hk gasturbin, av Wll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25 maj 1954
491
Denna ort tjänstgör dels som undersökningsort, dels som
tillredningsort. Från denna ort slås på var 20 m
diamantborrhål uppåt och nedåt för att fastställa
brytningsgränserna. Omedelbart efter ortdrivningen uppborras utsidorna
till ett djup av 4—4,5 ni, varefter pallen uppborras med
horisontella hål till ett djup av 4,8 eller 6,4 m. Denna
uppborrning har tidigare utförts av ett sexmannalag från
en specialkonstruerad borrbrygga. Denna har nu ersatts
av en lyfttruck (fig. 1), som försetts med en borrbrygga
på vilken kättingmatare monterats (enl. Nilsons Maskin
AB). G AH
Spänningsanalys med spröda läcker. Som komplement
till de hittills mest använda metoderna för
spänningsanalys, t.ex. med trådtöjningsgivare, är ett förfarande med
sprött lack för kontinuerlig bestämning av töjningar av
stort värde. Man kan nämligen på detta sätt fastställa var
de största töjningarna uppstår i ett provstyckes yta där i
allmänhet brott börjar. Fördelarna med användning av
sprött lack är framför allt att provningen kan utföras med
verkliga arbetsstycken, att den kan utföras snabbt, att
den kan utnyttjas vid lösning av tredimensionella problem
och att den är billig.
Vid provet uppstår fina sprickor i lacken enligt ett
väl-definierat mönster som ger upplysning om
spänningsfördelningen i provstycket. Lackfilmen måste ha mycket god
vidhäftning för att den skall deformeras tillsammans med
provstycket. Vidare måste den vara mycket spröd så att
den brister utan plastisk töjning när påkänningen nått ett
visst värde. Slutligen måste den vara tunn.
I praktiken består lacken av en lösning av en blandning
av hartser, syntetiska eller naturliga i en lämplig vätska.
Lackfilmens egenskaper, särskilt dess känslighet, beror på
torkningsbetingelserna. Man använder läcker dels för
kvalitativa prov, vid vilka det gäller att fastställa var
trådtöjningsgivare skall placeras på provstycket, dels för
kvantitativ bestämning av spänningsfördelningen i provstycket.
En lackfilm användbar för kvantitativ bestämning, kan
erhållas bara genom noggrann reglering av betingelserna
vid lackens upphettning och bränning. Många faktorer,
t.ex. lackens sammansättning, provstyckets egenskaper,
temperatur och tid vid lackens torkning och avkylning,
lackfilmens tjocklek och luftens temperatur och relativa
fuktighet, inverkar på lackens känslighet.
En amerikansk lacktyp innehåller kolsvavla som
lösningsmedel. Den ger goda resultat men är besvärlig att
anbringa. Lacken skall torka i fria luften, och man måste
därför veta hur vädret skall bli 48 b i förväg för att man
skall kunna välja en lack med önskad känslighet bland de
tolv sorter som står till förfogande.
En fransk lack har trikloretylen som lösningsmedel och
skall torkas i ugn. Man kan härvid avpassa temperatur
och torktid så att önskad känslighet hos lackfilmen
uppnås vid de yttre betingelser som råder vid provets
utförande. En olägenhet är att torkugnens storlek begränsar
storleken av de arbetsstycken som kan provas (M
Sand-rard i Laboratoires dec. 1953 s. 31). SHI
Fördelningsring för fyllkroppskolonner. I en fyll-
kroppskolonn tenderar nedflödet att samlas närmast
kolonnens väggar. Härigenom minskas kontaktytan mellan
ånga och vätska, och kolonnens effektivitet försämras.
Man brukar därför sätta in trattformiga silbottnar i
kolonnen. Dessa har i centrum ett större hål genom vilket
vätskan rinner medan ångan skall passera genom de mindre
hålen i bottnen. Härigenom leds nedflödet från kolonnens
väggar in mot dess centrum.
Det är klart att man på detta sätt inte kan åstadkomma
en fullständigt jämn fördelning av nedflödet över
kolonntvärsnittet. Närmast under en silbotten rinner största delen
av vätskan i centrum och närmast över nästa intill
kolonnväggen. En jämnare fördelning kan man kanske uppnå
genom att ersätta silbottnarna med ringar försedda med
Fig. 1. Fördelningsring för
fyll-kroppskolonn; 1 fördelningsring,
2 fyllkroppar, 3 tungor, A
kolonnvägg.
olika långa, rännformade tungor (fig. 1). Dessa
fördelningsringar får enligt uppgift bästa effekt, om var och en
är vriden 22,5° i förhållande till den närmast övre
(Chemical Engineering nov. 1953 s. 354). SHI
Plast av fiskproteiner. I Nordnorge ämnar man göra
plast av det avfall, som fås vid skärning av fiskfiléer. Det
uppgår till 30 000 t/år och utgörs av fiskkött bestående
av proteinerna myogen, globulin X och myosin samt skinn
innehållande kallagen och keratin. Av 5 t avfall får man
1 t plastpulver.
För att minska produktens vattenupptagning sätter man
till ca 5 %> av ett syntetiskt harts som blockerar
äggviteämnenas hydrofila grupper. Genom tillsats av formaldehyd
erhålles en härdplast med egenskaper fullt jämförbara med
fenol-formaldehydplasts och melaminplasts. Inget fyllmedel
behövs och man kan därför göra genomskinliga
produkter (Industrial & Engineering Chemistry dec. 1953 s. 13 A).
SHI
60 hk gasturbin. En liten gasturbin för industriellt bruk,
fig. 1, har byggts av Rover i anslutning till deras
tillverkning av bilgasturbiner (jfr Tekn. T. 1953 s. 423). Vid
rotor-hastigheten 46 000 r/m och maximala gastemperaturen
790°C utvecklas 60 hk.
Maskinen har en enstegs centrifugalkompressor av
lättmetall med 17 skövlar av stål fastsatta på en härdad
stålaxel. Turbinen arbetar också i ett steg och har 31 skövlar
av Nimonic 90. Den termiska verkningsgraden är 9,5 °/o
vid 10° i omgivande luft, och maskinens vikt är 52 kg.
Luftflödet är 0,61 kg/s och kompressionsförhållandet
2,9. Maskinen är 600 mm hög, 470 mm bred och 48 mm
lång (Engineer 9 apr. 1954 s. 527, Engineering 16 apr. 1954
s. 507). WIl
Fig. 1. 00 hk
gasturbin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
