Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 45. 7 december 1954 - Problemhörnan, av A Lg - Debatt: Undervisning i automatteknik vid KTH, av Torbern Laurent och Lászlo von Hámos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 november 1954
1083
tg?>
(f-f w?)
(2)
som ger = 1 eller 0,5, varvid motsvarande tätheter
tydligen blir 0,5 eller 0,75 (liksom förut). Fallet med "den
lätta stocken" bearbetas på analogt sätt.
Problemet har enligt denna eller liknande metoder
behandlats av O Faxén, T Ygge, N F Enninger, Jan-Erik
Jansson (Helsingfors), L S Pram (Oslo) och sign. Hel.
Problem 8/54. En bänksax, vars fasta underskär bildar
en rak linje och vars överskär ledar sig kring en axel på
avståndet a från underskäret, skall konstrueras så att
vinkeln mellan skären i den punkt där dessa mötas är en
konstant oc. Bestäm ekvationen för den spiralkurva som
överskäret härvid skall följa!
Av "Problemboken" återstår en obetydlig restupplaga,
som utförsäljes till det reducerade priset 10 kronor.
Lönsam placering för en tia! A Lg
Debatt
Undervisning i automatteknik vid KTH
Med anledning av den i elektroingenjörsföreningen förda
diskussionen om automatteknik den 6 november 1953 vill
vi framhålla såsom vår bestämda uppfattning, att den
nuvarande och planerade undervisningen i automatteknik
vid KTH, som behandlar ämnets fundamentala principer,
matematiska teorier, systematiska arbetsmetoder och
allmänna teknik, är på ett naturligt sätt uppdelad i två
ämnen, regleringsteknik och autoteleteknik.
Undervisningen i regleringsteknik är tillgänglig för avdelningarna för
teknisk fysik, elektroteknik, maskinteknik samt flvg- och
skeppsteknik och undervisningen i autoteleteknik för
avdelningen för elektroteknik. Dessa ämnen avser att vara
grundläggande för den kommande ingenjörspraktiken på
så sätt som fig. 1 visar.
Som skäl för att regleringsteknik och autoteleteknik bör
bibehållas som två skilda läroämnen vill vi anföra följande:
Ämnena skiljer sig principiellt. Regleringstekniken
karakteriseras av ett motkopplingssystem
("feedback-control-system") med informationsöverföring av godtycklig
fysikalisk beskaffenhet. Autoteletekniken däremot
karakteriseras av överföring, upplagring och omvandling av
information med hjälp av elektriska strömmar och
elektrotekniska komponenter.
Ämnena skiljer sig även i tekniskt avseende.
Regleringstekniken fordrar en mängd insikter av mera allmänt
fysikalisk och fysikalisk-kemisk art, vilka en autoteletekniker
mycket väl kan vara förutan. Här kan exempelvis
nämnas fysikalisk och fysikalisk-kemisk mätteknik, dynamisk
analys av allehanda processer och maskiner samt
synte-tisering av invecklade regleringskretsar. Autoteleteknikern
bör däremot vara förtrogen med olika elektromagnetiska
och elektroniska kopplingsorgan, avancerad
reläschema-teknik, kontaktalgebra, teletrafikteorier m.m., som
regleringsteknikern kan undvara.
Läroämnena vart för sig är tillräckligt stora.
Det torde vara omöjligt att uppbringa en person, som
är kompetent i både regleringsteknik och autoteleteknik.
Enbart förmåga att överblicka de matematisk-fysikaliska
sammanhangen i båda ämnena kan ej anses såsom
tillräcklig kvalifikation. Man måste även fordra stor
praktisk erfarenhet och teknisk skicklighet inom ämnena samt
förtrogenhet med de systematiska arbetsmetoderna.
Det förhållandet, att de båda läroämnena delvis griper
in i varandra, är inget godtagbart skäl för en
sammansmältning av dem. Ett sådant förhållande råder
exempelvis i ännu högre grad mellan läroämnena radioteknik och
telegrafi-telefoni.
KTH har upprepade gånger — dock hittills utan fram-
Fig. 1. Sammanhang mellan regleringsteknik och
autoteleteknik samt olika tekniska tillämpningsämnen.
— äskat medel för att kunna meddela en
intensifierad undervisning i regleringsteknik bl.a. för
fackavdelningen E. Det är vår förhoppning, att den inom
elektroingenjörsföreningen förda diskussionen genom att
understryka automatteknikens betydelse kommer att bidra till
att ifrågavarande anslag beviljas.
Vissa personer tillmäter slagordet "cybernetics" en
alltför stor praktisk betydelse. Detta ord har präglats av
Norbert Wiener (se Tekn. T. 1949 s. 826) som ett
filosofiskt begrepp för att omfatta bela området av vetande i
automatteknik jämte biologiska tillämpningar.
Framstående pionjärer på informationsteorins område har aldrig
sysslat med regleringsteknik.
Vissa ledande engelska matematikmaskinexperter har
offentligt tagit avstånd från begreppet "cybernetics". Här
må återges ett citat ur "Faster than Thought" av B V
Bowden (utgivare), London 1953 s. 411: "Cybernetics. A
vvord invented by Prof. Wiener to describe the field of
control and communication theory, whether in the machine
or in the animal. None of the authors quite understands
what the word means, so it has not been used in this book."
Slutligen må en synpunkt anföras på benämningen
"autoteleteknik". Stavelsen "tele" har hittills konsekvent
införts i alla benämningar, som har med överföring av
information förmedelst elektriska strömmar att göra. Här
må endast nämnas telefoni, telegrafi, television,
teletrans-missionsteknik, teletypskrivare, teletrafikteorier,
telesig-nalteknik, televerket osv. Ett godtagbart namn är sålunda
"teleautonik" men ej "autonik".
Torbern Laurent Låszlo von Hàmos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
