Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 12. 22 mars 1955 - Vad kostar ▽▽▽ och H7? av Ulf Ljung - Bränsle- och kraftproblem i USA enligt Paley-rapporten, av Lr - Belgiskt vattenbyggnadslaboratorium, av G Lbg - Stabiliserad tioacetamid kan ersätta svavelväte - Aminosyror har hittats i fossil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
258
TEKNISK TIDSKRIFT
Ytterligare jämförelser mellan
undersökningarna A och B är svårt att få, då den förstnämndas
tidsuppgifter ofta är så knapphändiga, att man
ej med säkerhet vet, vilka tider de innefattar.
Om t.ex. ställtiden är medtagen, vilket i varje
fall vid mindre seriestorlekar betyder avsevärt,
kan i regel ej fastslås.
Bränsle- och kraftproblem i USA enligt
Paley-rap-porten. Världens råvaruförsörjning och närliggande
frågor har på uppdrag av president Harry S Truman
undersökts av en kommitté med William S Paley som
ordförande och i juli 1952 framlades en utförlig rapport
"Resources for freedom". I denna behandlas bl.a.
bränsle-och kraftproblemen i USA.
Den totala energiförbrukningen i USA väntas stiga från
1,15 till ca 2,3 • 10® ekvivalenta stenkolston under perioden
1950—1975. Energiförbrukningen per individ skulle
härigenom komma att stiga från drygt 7 till nära 12
stenkolston per år. (Energiförbrukningen i Sverige var under åren
1946—1950 i medeltal 2,7 t/år). En fortsatt övergång till de
i användningen bekvämare sekundära energiformerna —
såsom från kol till elektricitet eller till gas och koks —
bidrar i sin mån till ökningen av den totala
energiförbrukningen. Medan av den totala energiförbrukningen i USA
1947 på 1 130 ■ 108 stenkolston 43 %> användes direkt och
57 »/o först omvandlas till sekundär form, beräknas 1975
ca 66 % komma att omvandlas före den slutliga
konsumtionen. Den totala energikonsumtionen fördelar sig på de
olika energiformerna enligt följande:
1950 1975 Stegring
°/«
Kol ...................... Mt 445 680 53
Olja .................. 106 m» 380 800 110
Gas .................. 10» m» 180 410 128
Elektricitet ........ 10» kWh 334 1 204 260
Kolförbrukningen har under det senaste kvartsseklet
kontinuerligt sjunkit, trots att det totala energibehovet stigit
med 60 °/o. För framtiden måste man emellertid vänta sig
en ökning, enär koltillgångarna är dominerande i de totala
energitillgångarna. USA:s koltillgångar uppskattas totalt
till 2,2 • 1012 t, av vilka ungefär hälften bedömes vara
bryt-värdiga med nuvarande teknik. Den årliga kolbrytningen
överstiger för närvarande ej 500 Mt. Produktionen per
dagsverke är emellertid större i USA än annorstädes och
uppgick 1949 till 6,1 t (härvid har icke medräknats personal
ovan jord), vilket är tre gånger så mycket som i England
och Tyskland och 5—6 gånger så mycket som i
Frankrike. Detta beror dels på gynnsamma geologiska
förhållanden (relativt tjocka och grunt belägna flötser), dels på
en fortlöpande förbättring av arbetsmetoderna.
Ängkraftverken utgör den största kolkonsumenten och väntas 1975
förbruka nära 45 °/o av den totala kolförbrukningen, trots
att stationernas specifika förbrukning förutsättes minskas
med 25 °/o. Även cementindustrin antas komma att behöva
väsentligt större kolkvantiteter än för närvarande, medan
kolförbrukningen hos järnvägarna torde minska i och med
den successiva övergången till dieselmotorer.
Konsumtionen av naturgas har under det senaste
kvartsseklet stigit lika snabbt som konsumtionen av elektricitet.
Tillgångarna är väsentligt mindre i förhållande till
förbrukningen än för kol. Påvisade naturtillgångar
innehåller 5,2 • 1012 ms, men det anses ej osannolikt att man med
nya fyndigheter kan komma upp till totalt 14 • 1012 ms.
Konsumtionen väntas 1975 komma att uppgå till över
400 • 10" m8, varför råvarutillgångarna på sin höjd skulle
vara tillräckliga för ytterligare 2—3 decenniers
förbrukning. Industrin använder större delen av gasen (70 °/o
1950), men man väntar sig snabb stegring av
hushållsförbrukningen, i det ungefär hälften av bostäderna antas
komma att uppvärmas med gas 1975.
I USA upptäckes fortfarande nya o//etillgångar i
snabbare takt än utvinningen. Detta förhållande kommer
emellertid att ändras, och man väntar sig en
stegring av oljepriserna. Av den totala kostnaden för råolja
kommer nämligen kostnaden för uppletning av nya
tillgångar (nu 40 °/o) och kostnaden för exploateringen (nu
40 °/o) att stiga, medan kostnaden för upptagningen (nu
20 °/o) kan komma att något sjunka. Oljan från Mellersta
östern är redan nu konkurrenskraftig i USA på grund av
lägre kostnader dels för uppletning av nya tillgångar (7 °/o
torra hål mot 38 °/o i USA och en dygnsproduktion per
hål av 800 m3 mot 2 m3 i USA), och dels för frakt genom
införandet av stora tankfartyg. År 1951 utgjorde de
påvisade oljetillgångarna 5 • 109 m3 i USA och 16 . 109 m3 i
hela världen, vilket kan jämföras med en väntad
förbrukning 1975 på 800 • 108 m3 i enbart USA och 1 600 108 m3 i
hela den fria världen. Tillgångarna på oljeskiffrar är
emellertid mycket stora i USA (80 ■ 109 m3 olja beräknas kunna
utvinnas till en kostnad ej överstigande fyra gånger priset
för vanlig råolja). Det är vidare tekniskt och ekonomiskt
möjligt att syntetiskt framställa bensin till
konkurrenskraftiga priser. Att detta ej skett hittills beror på att
tillgången på petroleumbensin ännu är god.
Elkonsumtionen har sedan 1920 fördubblats vart tionde
år. Någon avmattning väntas under det närmaste
kvartsseklet, i det förbrukningen väntas stiga 3,5 gånger under
denna period. Endast 1 °/o av bostadsbeståndet kommer
att sakna tillgång till elektricitet 1975 (mot 1950 8 %>).
Detaljförbrukningen väntas stiga från 1 900 till 5 000 kWh
per abonnent. Av den totala elproduktionen 1975 väntas
300 • 10B kWh täckas av vattenkraft, medan resterande
1 100 faller på ångkraftverk (E Blomquist i IVA 1954
h. 7 s. 320). Lr
Belgiskt vattenbyggnadslaboratorium. År 1933
påbörjades det statliga laboratoriet vid Berchem-Antwerpen. Det
blev i dubbel bemärkelse en försöksanläggning i lilen
skala. Den har 1939 efterföljts av ett större komplex i
Borgerhout-Antwerpen och detta utvidgas nu med en ny,
betydande anläggning. 1939 års laboratorium har en stor
hall 20 X 101 m och en liten 31,8 X 20 m, båda utan
pelare. Rumshöjden är 10,5 m. Varje hall har en tillbyggnad
för låg- och högreservoarer samt pumpar. Under golven i
varje hall finns tre 2 m breda betongkanaler, förbundna
med lika många lågreservoarer. Totalvolymen är 2 800 m3.
För varje reservoar finns en serie pumpar med
kapaciteten 50, 100 resp. 200 1/s. Vardera hallen har en 3 t travers
för materialtransport och fotografering uppifrån.
Den nya anläggningen omfattar i första hand en 96 X 50
m fri hall, vari planeras två fasta golvpartier, det ena för
modeller av delar av Schelde och det andra för modeller
av den belgiska kusten. Under vartdera golvet placeras
två propellerpumpar för omkastbar pumpriktning och med
kapaciteten ± 3 000 1/s. Vidare byggs en ränna för
kalibrering av instrument för mätning av vattenhastigheter
och en 20 m lång ränna med glasväggar.
En mångfald försök har utförts under de gångna åren.
Man har utexperimenterat anordningar för att förebygga
för sjöfarten hindrande sandavlagringar, studerat
fyllningsmekanismen vid en stor sluss, erosionen nedströms
vid tömning av slussen och förtöjningkrafter från fartyg
i slussen m.m. (J Lamouen i Teknisk Ukeblad 1955 s. 87).
G Lbg
Stabiliserad tioacetamid kan ersätta svavelväte vid
fällning av Hg, Cd, Ni, Cu och andra katjoner som
sulfider. Den kan lagras minst ett år i fast form i små burkar
och används i vattenlösning.
Aminosyror har hittats i fossil, ca 360 miljoner år
gamla. Då deras sönderdelning är starkt
temperaturberoende, anser man möjligt att använda fossilens aminosyror
som en geologisk termometer för sediment.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
