- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
264

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

264

TEKNISK TIDSKRIFT

Fig. 2. Bro över
Caniman-floden, Cuba.

mycket vacker form och kommer säkert att erbjuda en
vacker och imponerande syn med den blanka aluminium
-konstruktionen, fig. 2.

Exempel på moderna klaffbroar i aluminium är broar i
Sunderland (1948), Le Havre (1950) och Aberdeen (1953)
med längder mellan 30 och 60 m. Bland övriga broar kan
nämnas en gångbro i Skottland med 95 m längd, som helt
utförts i aluminium på grund av aggressiv luft och dåliga
transportvägar, samt ett par mindre hängbroar i USA. I
Sverige finns ännu inga exempel på aluminiumbroar, men
olika myndigheter och byggnadsfirmor har visat intresse
för saken, och en del intressanta projekt har utarbetats
eller är under utarbetande.

Lidingö-bro i aluminium

Ett aluminiumbroprojekt har utarbetats för Lidingö-bron.
Den 1953 fullbordade utbyggnaden av denna bro har
beräknats ge den en tillräcklig trafikkapacitet för tio år
framåt. I början på 1960-talet har i generalplanen
förutsatts att en ny broförbindelse över Värtan skulle byggas.
Eftersom befolkningsunderlaget för denna nya bro torde
bli relativt litet, har man ifrågasatt, om man har råd med
en ny dyrbar broförbindelse. Man har också som ett
alternativ föreslagit, att man med olika åtgärder skulle försöka
hålla folkmängden på Lidingön under de ca 38 000 som
den nuvarande bron skulle räcka till för.

Med detta som utgångspunkt har man undersökt
möjligheten att utbyta brons nuvarande stålöverbyggnad mot en
av aluminium. Härigenom skulle både en breddning av
bron och en ökning av trafiklasten möjliggöras utan att
den tillåtna stödpåkänningen skulle överskridas. Den
gamla grundkonstruktionen skulle kunna användas i så
gott som oförändrat skick. Den ekonomiska betydelsen av
detta kan knappast överskattas med tanke på de ytterst
svårbemästrade grundförhållandena inom detta område.
Aluminiumbron skulle kunna bära en trafikkapacitet mot-

Fig. 3. Tvärsnitt genom den bärande konstruktionen på
Lidingö-bron; upptill nuvarande utförande, nedtill enligt
förslaget till en broöverbyggnad i aluminium.

svarande en folkmängd på Lidingön av ca 70 000, vilket är
betydligt mer än den beräknade slutliga befolkningssiffran
på ön. Projektet förutsätter en ombyggnad av
tillfartslederna, vilken dock torde bli betydligt billigare än
byggandet av nya tillfartsleder till en helt ny bro.

Stödavståndet är för de flesta spännen på Lidingö-bron
ca 50 m, för bågspannet 140 m. Den projekterade
aluminiumbrons bärande konstruktion består av tre
huvudreglar, mellan vilka löper två sekundära långreglar, som
är understödda på var femte meter, fig. 3. Ovanpå dessa
vilar körbanekonstruktionen, som utgörs av en bärande
korrugerad aluminiumskiva övergjuten med ett
utjämnande cellbetongskikt, på vilket överlappande gummiparkett
klistras. Man har här valt gummiparkett i stället för
asfaltbeläggning, eftersom man velat ha en körbana, som i
likhet med övriga delar av konstruktionen är
underhålls-fri.

På grund av aluminiums låga elasticitetsmodul har
bärande huvudreglar utformats som fackverksreglar,
varigenom konstruktionen får erforderlig styvhet. Vidare
måste, med hänsyn till den låga elasticitetsmodulen, alla
tryckta strävor ges största möjliga tröghetsmoment. De
har därför utformats som rör, vilka slitsats upp och
hamrats ut vid ändarna för att kunna sammanfogas i enkla
knutpunkter.

För hela ombyggnaden av bron har beräknats åtgå ca
900 t aluminium. I beräkningarna har förutsatts att den
amerikanska aluminiumlegeringen 14S-T6, med
brotthållfastheten 4 200 kp/cm2 och sträckgränsen 3 700 kp/cm2,
skulle användas.

Vid beräkningarna för aluminiumbron framkom några
problem, som måste lösas, innan ett dylikt broprojekt
skulle kunna förverkligas. Nedböjningen blev så. stor som
1/400; den torde dock kunna minskas med användande av
annan konstruktion och en annan aluminiumlegering med
lägre hållfasthet. Fransmännen har tillåtit upp till tre
gånger större nedböjning för aluminium, än vad som i svenska
bestämmelser anges för stål, men motivering härför saknas.

Den stora utvidgningskoefficienten kan åstadkomma
upp-sprickning i körbanan och besvärliga
temperaturspänningar samt orsaka besvärligheter med inpassningen av
spårvägsrälsen, speciellt vid klaffspannet. Slutligen finns
ingen nöjaktig utredning gjord beträffande
impregnerings-medels korroderande inverkan på aluminium.

Slutord

Starka ekonomiska synpunkter talar för en ombyggnad
av Lidingö-bron i aluminium. Ä andra sidan är
användningen av aluminium i konstruktioner av detta slag
relativt oprövad i Sverige, varför ingående
materialundersökningar och utredningar krävs. I USA, England, Frankrike
m.fl. länder finns dock normer utarbetade för aluminium,
vilka bygger på omfattande undersökningar.

Torr innan trafikljuset växlar blir en färg för "gula
streck", framställd i USA av en termoplast. Man kan
därför anbringa den utan att hindra trafiken. Dess slitstyrka
sägs vara god.

Skärning med acetylenlåga vid 1,5 at ö lufttryck kan
ske utan särskilda risker, om skärmunstycken av
lämplig typ används. Sådana arbeten har utförts i tunnelbanans
Ttassuner vid Centralstationen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0284.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free