Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 4. 24 januari 1956 - Billiga och dyra egnahem, av Göran Hellsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i O januari 1956
51
Fig. A. Resning av ramar på bostadsstyrelsens regelhus.
tan värmeisoleras genom en isoleringsmatta
mellan betongplatta och golvträ, fig. 2.
Allmänt för konstruktionen av en betongplatta
direkt på mark gäller att under densamma bör
placeras ett 20 cm tjockt lager med
självdräne-rande material och att det färdiga golvet bör
ligga minst 30 cm över omgivande mark. Vidare
bör källarlösa hus ej placeras i starkt lutande
terräng och ej heller i sanka områden, såvitt ej
tillfredsställande dränering ordnats. Fuktfrågan
är nämligen den svåra vid dessa konstruktioner.
Det är mindre risk för tjälskjutningar. Vid
betongplattans yttersidor ordnas runt om en
förtjockning, randbalk, som lämpligen isoleras
utvändigt med asfaltstruken expanderad kork.
Grundundersökningar
Det är ofantligt viktigt för egnahemmets
ekonomi att ordentliga grundundersökningar göres,
så att rätt grundkonstruktion kan väljas och
huset placeras riktigt med hänsyn till grundens
beskaffenhet. Det finns alltför många
skrämmande exempel på hur nonchalans med grunden
orsakat ojämna sättningar och därigenom
skador på huset, som kostat stora belopp årligen att
reparera, fig. 3.
Värmeisolering
Just dessa årligen igenkommande kostnader är
det ytterligt angeläget att hålla igen. Det är inte
säkert att det hus som har den lägsta
produktionskostnaden också har den lägsta
årskostnaden. Av särskilt stor vikt i detta sammanhang
är värmeisoleringen. Dess storlek har livligt
diskuterats de senaste åren och man är i allmänhet
på det klara med att det är ekonomi att öka på
värmeisoleringen utöver gällande minimikrav
för att därmed få ned bränslekostnaderna.
Stomme av trä
Det gäller generellt att se till att rätta material
användes i rätta mängder på rätta platser.
Denna för en konstruktör självklara tes har ännu
icke vunnit fullständigt gehör bland dem som
är ansvariga för småhusbyggandet i vårt land.
Ett exempel därpå är den stora mängd plankhus,
som ännu i dag byggs. Om man vill ha ett trähus
skall det utföras med regelstomme, som
uppfyller gängse krav på stabilitet och som byggt
under i övrigt samma förutsättningar som ett
plankhus är billigare än detta.
Stomme av stenmaterial
Förr i tiden var trä det förhärskande materialet
i villor. I dag är läget ett annat och det är främst
lättbetongen som vunnit marknad.
Anskaffningskostnaden för ett stenhus är visserligen i
allmänhet något högre än för trähus, men detta
kompenseras av att underhållskostnaderna är
lägre. Det finns också "bastarder" mellan dessa
konstruktionstyper, men de är i allmänhet
mindre lyckade. Man bör inte blanda samman för
många olika slags material. De rör sig olika
mycket, vilket ger upphov till sprickor. Det är t.ex.
olämpligt att putsa nybyggnader av trä.
Värmeinstallation
En viktig beståndsdel i ett egnahem är
värmeinstallationen. Under senare år har i marknaden
kommit fram ett antal varmluftssystem, som
dock inte alla varit till belåtenhet. En viss
försiktighet är tillrådlig på denna punkt. Det är
dock sannolikt att detta uppvärmningssystem
kommer att slå igenom i vårt land liksom det
redan gjort i USA. Där var på 20-talet
radiatorsystemet helt dominerande liksom det är hos oss
i dag. Numera används emellertid i USA
varm-luftsuppvärmning i 86 % och
radiatoruppvärmning i blott 1 % av husen (Tekn. T. 1955 s. 485).
Produktionsteknik
För det i det föregående nämnda regelhuset
har bostadsstyrelsen utarbetat en egen
konstruktion. Dessutom har den arbetat på att göra
det lättbyggt i syfte att göra det möjligt för en
icke byggnadskunnig egnahemsbyggare att
utföra en egen arbetsinsats vid stommens
uppförande. Metodiken går ut på att reglar i
bjälklag, ytterväggar, bärande mellanväggar och
takstolar spikas hop på marken till ramar, vilka
sedan reses. Hela denna fas av byggarbetet kan
utföras av tre man på tre dagar, fig. 4.
Vad som egentligen sker vid detta rambygge är
att man vid sidan av själva huset sätter samman
några beståndsdelar i huset till större element,
som sedan monteras ihop till ett färdigt hus.
Detta med elementbyggeri är något som den
moderna byggfackmannen i hög grad intresserar sig
för. När det gäller egnahem är det egentligen en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
