- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 86. 1956 /
441

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 19. 8 maj 1956 - Hantering av pulver i kemiska processer, av SHl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

15 maj 1956

441

Ibland önskar man föra in och ta ut den fasta
fasen vid flera punkter på reaktorn. Vid
hyper-sorption i en reaktor med två adsorbentbäddar
(fig. 5) används skilda tillflöden av adsorbent
till båda, medan utloppet är gemensamt. Uttaget
från bäddarna regleras härvid av fördelare som
ger en jämn pulverström i båda sektionerna.
Dessa har var sitt gastillflöde och
topprodukts-uttag men ett gemensamt uttag för
bottenprodukten. Genom användning av två bäddar
fördubblas reaktorns avverkning.

Vid de nämnda konstruktionerna flyter
pulverströmmen nedåt genom reaktorn och gas eller
vätska uppåt. Det förekommer emellertid också
att den fasta fasen leds uppåt. Ett exempel på
denna reaktortyp är en retort för
torrdestillation av skiffer (fig. 3).

Det är härvid viktigt att chargen inte möter
något motstånd vid sin rörelse uppåt och reaktorns
tvärsnittsyta måste därför ökas uppåt för att
valv inte skall bildas i chargen. Kanaler uppstår
inte lika lätt i denna som i en nedåt flytande
pulverström därför att det fasta materialet
tenderar att fläta sig samman till en plugg som
glider mot reaktorväggen.

Gas- eller vätskeströmmen

Vid inmatning och uttagning av en gas eller
vätska i reaktionskärlet och dess separering från
den fasta fasen innan den tas ut skall den flyta
så jämnt som möjligt, och den fasta fasens
rörelse får inte störas. Vid hypersorption och
hy-performering sker separeringen på en särskild
botten där den fasta fasen flyter genom
nedfalls-rör, medan gasen fördelas på bottnen och flyter
i motsatt riktning (fig. 6).

Vid en annan konstruktion (fig. 7), som
används i de nyaste Houdriflow-apparaterna5, är
reaktorkärlet utvidgat vid separeringsbottnen.
Nedre delen av reaktorbädden passerar genom
en krage med samma diameter som reaktorns
övre del. Vid kragens nedre ända har man
svetsat ett knippe kanaler, vilkas tvärsnitt är ett
upp-och-nedvänt V. Genom dem passerar
gaserna (kolväten och vattenånga) till rummet
mellan kragen och reaktorväggen, medan
katalysatorn faller ned mellan kanalerna.
Samlingskammaren är dimensionerad så att gasen inte rycker
med katalysator.

Vid Houdriflow-processen förs luft in vid
reak-tivatorns botten där den skall fördelas jämnt
över reaktorns tvärsnitt. Den pressas in genom
en diametral kanal (fig. 8 upptill) till ett knippe
mot denna vinkelräta kanaler mellan vilka
katalysatorn faller ned. Fördelningskanalerna har i
sin koniska överdel längsgående slitsar genom
vilka luften tränger ut i katalysatorbädden.
Denna konstruktion har fungerat tillfredsställande
trots att den har vissa nackdelar, främst
beroende på materialets värmeutvidgning som blir be-

Fig. 6.
Botten för
separering av
fast fas och
gas eller
vätska6.

tydande då fördelningskanalerna under drift når
540°C, medan reaktorväggen bara är 95°C.

Vid en mera stabil konstruktion, som används
i de nyaste Houdriflow-apparaterna, har
fördelningsbottnen en nedåt konvex form (fig. 8
nedtill). I den är ett antal rör fastsatta i
koncentriska cirklar. I varje sådan omväxlar
nedfallsrör för katalysator med luftrör. Ett utrymme för
luftintaget uppstår genom att nedfallsrören
räcker en bit under bottnen. Huvarna är av samma
konstruktion som i fig. 4 nedtill.

Pulvertransport

Den teknik, som utnyttjas för cirkulation av
den fasta fasen, påverkar direkt placeringen av
reaktorns olika delar, transportledningarna för
pulvret, sättet för frånskiljande av damm,
användbart tryck och temperatur, behovet av
låskammare, den fasta fasens nötning och behovet
att ersätta förluster. Tre allmänna metoder
används för transport av den fasta fasen.

Fig. 7. Separeringsbotten5.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:40:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1956/0461.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free