Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 21. 22 maj 1956 - Betongelement till bostadshus, av Ingemar Nyquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
488 •TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 4. Arbetssättet för en maskin för tillverkning av
fasadelement, använd i Évreux, Frankrike. Sedan elementet
gjutits och värmehärdats under två timmar (1), avlägsnas en
kantform (2) varefter gjutbordet reses upp i vertikalläge
(3). De vertikala kant formarna trycker därefter samman
elementet med en kraft av 32 ton (4) varpå elementet
lossas från bordet (5) och lyftes efter det sidotrycket har
avlägsnats (6). Med detta arbetssätt kan man undvika att ge
elementet böjspänningar innan betongen bundit. All
manövrering sker på hydraulisk väg.
liga element till ett bygge ha i stort sett samma
vikt. Tillverkningen, transporten och
monteringen har emellertid olika och varandra
motsägande krav på enheternas storlek. Medan de mindre
elementen lättare kan passas in i olika
planlösningar och medger ett mindre antal formtyper
är de större mer lämpade för en rationellt
driven montering, eftersom ett stort element kan
monteras på praktiskt taget samma tid som ett
litet. De högre kostnader som kraftigare kranar
medför torde inte vara avgörande för ekonomin.
I Ryssland, där utvecklingen på området torde
ha nått längst, har man elementvikter om ca 3 t,
vilka säges ge en arbetskraftbesparing på 40—
60 % jämfört med små element. Vid de flesta
svenska system användes element med vikter på
1—2 t. Vid ett system — bygge med portalkran
(Tekn. T. 1953 s. 521) — har man dock
kranutrustning för elementvikter på 10 t.
Mellanväggar
Element till mellanväggar är den vanligaste
typen av betongelement till flerfamiljshus. Det
Fig. 5. Paketgjutning av mellanväggselement vid HSB:s
bygge i östberga, Stockholm. Några element och
mellanliggande formplattor har tagits ut. Ett element med
dörröppning står i tur.
Fig. 3. Två trapptyper av AB Svenska Seriehus’
konstruktion. Till vänster rak trappa med separata steg och
sidostycken. Till höger spiraltrappa. Centrumröret används
som vakuumledning för dammsugare.
är framför allt den komplicerade
formsättningen vid platsgjutna väggar som gör att man väljer
denna utförandeform. Flera metoder
förekommer för tillverkningen:
Vid gjutning mot liggande form utgörs
planformen ofta av kryssfaner eller träfiberplatta men
även betongmatriser förekommer. Kantformarna
tillverkas av trä eller stål. Försök har även gjorts
att använda lättmetall. Som exempel på
hög-mekaniserad tillverkning kan nämnas
planhyv-lade stålbord med hydrauliskt manövrerade
kantformar, fig. 4, som använts i Frankrike.
Enligt en metod, som är mindre vanlig i Sverige,
gjuts väggskivorna med användande av
bjälklaget eller bjälklagsformen som planform,
varefter de reses upp och ställes på plats.
Med gjutning i stående form vinnes utrymme på
byggplatsen. Enligt en metod gjuts väggskivorna
i formpaket, varvid många skivor kan gjutas
samtidigt endast åtskilda av en tunn formplatta
av kryssfaner eller liknande material. Endast de
yttersta formplattorna och kantformarna av
stålprofiler utsätts därigenom för ensidigt tryck
från den färska betongen, fig. 5. Enligt ett annat
system gjuts först två väggskivor mot liggande
form, varefter dessa reses och begagnas som
formsidor i en stående form.
Mellanväggselement av betong utföres vanligen
våningshöga. Bredden varierar från en meter till
rumsstorlek. Tjockleken är för
lägenhetsskiljan-de väggar 12—15 cm, för övriga bärande väggar
10—12 cm och för väggar som ej har bärande
funktion 6—8 cm. De ges i allmänhet en yta som
kan ytbehandlas utan föregående putsning och
behöver vanligen ej förses med mer armering än
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
